No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan kommer i sitt yrke att träffa patienter som är rädda för injektioner eller blod. För att ge patienten god och anpassad omvårdnad kan sjuksköterskan bemöta detta med lämpliga omvårdnadsinterventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i samband med patienter som har injektion- och/eller blodfobi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för sökningarna i litteraturstudien. Induktiv ansats användes vid bearbetning av data. Resultat: Fyra kategorier framträdde: Att reducera smärta, Att skapa en lugnande vårdmiljö, Att göra patienten delaktig och Att avleda patientens uppmärksamhet. Dessa fyra omvårdnadsinterventioner kunde göras på flera sätt.  Sjuksköterskan kan reducera smärta vid injektion, reducera patientens stress, ge patienten en känsla av kontroll över sin situation, förhindra en vasovagal reaktion och distrahera patienten genom visualisering eller konversation. Slutsats: Dessa omvårdnadsinterventioner kan hjälpa sjuksköterskan att ge patienter god och anpassad vård.

Bakgrunden till studien kommer från att totalt under året 2021 fick 1 472 500 personer i Sverige en kirurgisk åtgärd. Det är av en stor vikt att redan på uppvakningsavdelningen kunna använda omvårdnadsinterventioner för att lindra smärta och ångest som uppkommer i samband med operationer. Inom standardvården behandlas patienternas smärta med paracetamol, COX-hämmare eller NSAID men många gånger behandlas smärta med opioider. Dessa kan behövas sänkas i dos eller avbrytas på grund av dess biverkningar. Blir patientens postoperation inte hanterad korrekt kan det leda till ett oönskat resultat och patientmissnöje. Det kan påverka patientens återhämntning samt ge en risk för smärtproblematik och en ökad risk för återinläggning. Musik har använts inom andra vårdsammanhang och i tidigare studier visar det att behaglig musik aktiverar positiva känslor. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsintervention med musik som symtomlindring inom postoperativ vård. Metoden är baserad på Polit och Beck (2021) nio steg och de vetenskapliga artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet är baserat på sju artiklar som redovisar att omvårdnadsintervention med musik inom postoperativ vård kan reducera smärta och ångest, illamående och kräkning samt minskning av opioider och smärtstillande. Slutsats visar att musik kan användas som omvårdnadsintervention som symtomlindrande inom postoperativ vård.

Background: Anorexia nervosa is one of the most serious and life-threatening psychiatric conditions. There are several different treatments and the condition often seem to affect the whole family. Family intervention is a common intervention in anorexia nervosa. The intervention in family treatment is often provided by nurses as part of nursing in psychiatric care. Aim: The aim was to evaluate various family interventions for weight recovery in anorexia nervosa in adolescents in psychiatric care. Method: A systematic database search and review of eight research studies have been made step by step based on the method described by BettanySaltikov and McSherry (2016). Results: All eight studies were performed in outpatient care. In the largest study, 169 participants participated and 45 in the smallest study. The average age was 15,6 years. There was no significant difference between the different family treatment methods at short-term follow-up (one to three months) but at the six-month follow-up there was a significant difference in two of the studies where PFT and ECHO proved to be most effective. In another study, there was a significant difference at twelve-month follow-up where E@T proved to be most effective. Discussion: Family interventions have a positive effect on weight recovery in anorexia, However, the intervention adds relatively little extra weight compared to conventional care. More health science research is needed that evaluates family-focused nursing interventions.

<p>I Sverige lever idag ungefär 150 000 personer med en demenssjukdom och det är vanligt att personen uppvisar ett agiterat beteende. Antalet som drabbas av en demenssjukdom ökar i takt med att människan lever längre. Syftet med litteraturstudien var att belysa beröring som omvårdnadsintervention vid demensrelaterad agitation. Studien genomfördes utifrån Polit och Beck’s (2008) riktlinjer för litteraturstudier och bygger på elva granskade artiklar. Via databaserna Cinahl, PubMed, PsykInfo samt AMED har data insamlats. Litteraturstudiens resultat visar på en minskning av agitationsbeteende hos studiedeltagarna, under tiden när massage ges, under interventionsperioden samt i ett fåtal fall även en tid efter att interventionen är avslutad. Beröring har även visats ge en motsatt effekt hos personerna, där agitationen istället ökade. Resultaten redovisas under två huvudkategorier: <em>Betydelsen av beröring under intervention och <em>Betydelsen av beröring efter avslutad intervention. Vidare redovisas resultat i underkategorierna <em>Handmassage och <em>Taktil massage. </em></em></em></em></p>

I Sverige lever idag ungefär 150 000 personer med en demenssjukdom och det är vanligt att personen uppvisar ett agiterat beteende. Antalet som drabbas av en demenssjukdom ökar i takt med att människan lever längre. Syftet med litteraturstudien var att belysa beröring som omvårdnadsintervention vid demensrelaterad agitation. Studien genomfördes utifrån Polit och Beck’s (2008) riktlinjer för litteraturstudier och bygger på elva granskade artiklar. Via databaserna Cinahl, PubMed, PsykInfo samt AMED har data insamlats. Litteraturstudiens resultat visar på en minskning av agitationsbeteende hos studiedeltagarna, under tiden när massage ges, under interventionsperioden samt i ett fåtal fall även en tid efter att interventionen är avslutad. Beröring har även visats ge en motsatt effekt hos personerna, där agitationen istället ökade. Resultaten redovisas under två huvudkategorier: Betydelsen av beröring under intervention och Betydelsen av beröring efter avslutad intervention. Vidare redovisas resultat i underkategorierna Handmassage och Taktil massage.

Introduktion: Omvårdnad är operationssjuksköterskans huvudområde. Operationssjuksköterskan ska förebygga skador och komplikationer som kan uppstå vid en operation. En sådan komplikation kan vara kompartmentsyndrom. Kompartmentsyndrom är en ovanlig komplikation men kan leda till allvarliga skador. Det är därför viktigt att operationssjuksköterskan beaktar det i sitt arbete. Syfte: Detta arbete syftar till att belysa operationssjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med att förebygga kompartmentsyndrom i den perioperativa omvårdnaden. Metod: En kvalitativ ansats tillämpades och data samlades in via intervjuer. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I arbetet deltog 11 operationssjuksköterskor, tio kvinnor och en man, som arbetade på fyra olika operationsavdelningar vid två olika sjukhus. Resultat: I den kvalitativa innehållsanalysen av texten framkom två kategorier, Att arbeta förebyggande samt Att handla på osäker grund. I den förstnämnda kategorin beskrevs hur operationssjuksköterskorna genomförde en individuell riskbedömning, var noggranna i positioneringen och utförde lägesändring samt massage av patientens ben för att förebygga kompartmentsyndrom. I den andra kategorin, Att handla på osäker grund, beskrevs en osäkerhet i den perioperativa omvårdnaden kring kompartmentsyndrom. Det belystes en osäkerhet runt ämnet, omvårdnadsinterventionerna ifrågasattes och en brist på vetenskaplig evidens framkom. Konklusion: Det fanns brister i riktlinjer och rutiner gällande omvårdnad kring kompartmentsyndrom. Det fanns även en brist i att implementera ny kunskap i operationssjuksköterskans omvårdnad för att kunna arbeta evidensbaserat. / Introduction: Nursing is the main area for the operating room (OR) nurse. The OR nurse will prevent injuries and complications that can occur during surgery. One such complication can be compartment syndrome. Compartment syndrome is a rare complication but can lead to serious injuries. It is therefore important that the OR nurse take this in consideration in their work. Aim: This essay aims to highlight the OR nurse's experiences of working with the prevention of compartment syndrome in the perioperative nursing. Method: A qualitative approach was applied and the data were collected through interviews. Collected data were analyzed by qualitative content analysis. The essay enrolled 11 OR nurses, ten women and one man, who worked in four different surgical wards at two different hospitals. Result: After a qualitative content analysis of the data were conducted two categories emerged, Preventive work and To act on uncertain foundations. The first category described how the OR nurse undertook an individual risk assessment, was accurate in positioning and performed a change in position and massage of the patient’s leg to prevent compartment syndrome. The second category, To act on uncertain foundations, described an uncertainty in the perioperative care regarding compartment syndrome. It highlighted an uncertainty around the topic, nursing interventions were questioned and a lack of scientific evidence emerged. Conclusion: There were a lack of guidelines and recommendations regarding care about compartment syndrome. There was also a lack of implementing new knowledge in nursing to provide an evidence-based practice.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en växande folksjukdom som ökar världen över för varje år. Typ 2-diabetes leder ofta till komplikationer kopplade till sensoriska och cirkulatoriska nedsättningar och i kombination med högt blodsocker försvåras läkningsprocessen och ökar uppkomsten av diabetessår. Diabetsessår är svårläkta och kan leda till amputation. Syftet med studien var att samla kunskap över vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att förebygga diabetessår hos personer med typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL och Web of Science, där 14 artikler valdes ut efter kvalitetsgranskningen. Inklusionskriterier var personer med typ 2-diabetes och exklusionskriterier var farmakologiska åtgärder, olika typer av omläggningsmaterial och kirurgiska åtgärder. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som förebyggande åtgärder mot uppkomst av diabetessår, dessa kategorier var information och utbildning samt identifikation och kontroll av foten. Personen behöver stöd och information av sjuksköterskan för att förstå vikten av egenkontroll och hur den kan utföras. Sjuksköterska är oftast den som först möter personen och behöver därför i ett tidigt skede identifiera riskfaktorer för att förebygga uppkomsten av diabetessår. Slutsats: Genom ett personcentrerat och evidensbaserat arbete kan sjuksköterskan uppnå målet med att utforma individanpassade omvårdnadsåtgärder, hos personer med diabetessår och förbättra hälsan hos individerna.   Nyckelord: Typ 2-diabetes, diabetessår, förebyggande åtgärder, omvårdnadsintervention och systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Forskning har visat att det är vanligt att uppleva oro inför en operation och anestesi. Oro kan präglas av nervositet, oroliga tankar och fysiologiska reaktioner. De fysiologiska reaktionerna är de samma som vid en stressreaktion, vilket kan påverka den intra- och postoperativa utgången. Att använda musik i operationsförloppet ses som en omvårdnadsintervention, vilken kan användas av anestesisjuksköterskan för att lindra patienters oro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa det aktuella forskningsläget avseende musik som omvårdnadsintervention med avsikt att minska oro i samband med anestesi och operation samt att sammanställa vilka typer av interventioner som ger bäst oroslindrande effekt. Metod: En litteraturöversikt med integrativ design genomfördes. Sökningarna genomfördes under 2020 i databaserna PubMed och CINAHL; artiklar som var peer-reviewed publicerade på engelska om musikinterventioner under operation och anestesi, 126 potentiellt relevanta artiklar identifierades. Efter kvalitetsgranskning identifierades och analyserades 17 relevanta studier. Resultat: De 17 inkluderande studierna avsåg alla planerade operationer och deras resultat indikerade överlag att musik associerades med lägre nivåer av oro bland patienter som genomgår operationer.  Musik fungerar som en distraktion för patienter och kan verka som en trygg familjaritet i en okänd och skrämmande miljö. Analysen genererade tre huvudkategorier som beskriver vad som påverkar musikinterventionens effektivitet: Hur och när musiken spelades, vilken typ av musik samt hur länge musiken spelades. Musik som spelas upp under operation fungerar bäst när det spelas ur högtalare, jämfört med hörlurar. Kulturell kontext påverkar valet av musik och dess effektivitet samt durationen av interventionen kan påverka resultatet. Slutsats: Lugnande musik som spelas från en högtalare under en operation är en effektiv omvårdnadsåtgärd som kan användas för att reducera patienters oro som enda åtgärd, eller i kombination med andra omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadsinterventionen är både kostnads- och tidseffektiv. Behov av mer forskning finns avseende patientupplevelser och implementering i olika operationsförhållanden. / Background: Previous research has demonstrated that it is common to experience anxiety during surgery and anesthesia. Anxiety is characterized by nervousness, uneasy thoughts and physiological reactions. The physiological reactions of anxiety are similar to those of a stress reaction, which may affect intra- and postoperative outcomes. To use music during the course of surgery is considered as a nursing intervention, which may be used by the nurse anesthetist to ease the anxiety of patients. Aim: To conduct a literature review of previous results on the use of music as a nursing intervention, to reduce the patient's anxiety during anesthesia and surgery. Additionally, another aim was to explore the characteristics of the music intervention which are associated with lower levels of anxiety. Method: A literature review with an integrative design was conducted.  Searches were conducted in 2020 in PubMed and CINAHL databases for peer-reviewed scientific articles published in English regarding music interventions during surgery and anesthesia and identified 126 potentially relevant studies. After a structured quality assessment, 17 relevant studies were identified and analyzed. Results: The 17 included studies all regarded planned surgeries with the results overall indicating that music was associated with lower levels of anxiety among patients undergoing surgeries requiring anesthesia. Music seems to work as a distraction for patients and can also provide a safe familiarity in an unknown and scary environment. Three characteristics that affected the effectiveness of the music intervention to reduce anxiety levels were generated: how and when the music was played, what type of music was played and the duration of the intervention. Overall, music during surgery is most effective when it is played through a loudspeaker, compared with using headphones. Cultural context affects the choice of music and the effectiveness of the intervention and the duration can also impact the results. Conclusion: Calming music played through a loudspeaker during surgery is an effective nursing intervention that can be implemented to reduce patient anxiety in itself or as a complement alongside existing interventions. Music as a nursing intervention is both cost effective and time efficient. More research is needed regarding the patient’s experience and implementation in different settings.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan. / Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.