Bakgrund: Sepsis är kroppens svar på en bakteriell infektion. En patient med sepsis kan vara svår att upptäcka i tid då symtomen initialt kan vara mycket diffusa. Om patienten inte får behandling i tid är dödligheten mycket stor. En specialistutbildad ambulanssjuksköterska ska kunna bedöma patientens tillstånd, utföra åtgärder, utvärdera dessa och samtidigt se till att patienten blir behandlad under rätt vårdnivå. Samtidigt som sjuksköterskans anamnestagande är viktigt får sjuksköterskan inte glömma bort att arbeta patientsäkert och för patientens bästa. Syfte: Syftet var att följa upp det nationella kvalitetsregistret ”Svår sepsis på IVA inom 24t”.  Metod: Studien var en retrospektiv registerstudie där de inkluderade (n=110) var patienter som registrerats i det nationella kvalitetsregistret, ”Svår sepsis på IVA inom 24 t” under åren 2007-2014. Urvalet bestod av patienter behandlade på lokal nivå. Patienterna delades in i grupper beroende på ankomstsätt till sjukhus och data analyserades med hjälp av statistikprogram (SPSS). Resultat: En jämn fördelning avseende patienternas kön- och åldersgrupper påvisades. De som anlänt med ambulans utgjorde den största gruppen (66 %). Denna grupp fick i större utsträckning också sin antibiotikabehandling snabbare insatt (p= 0,032). Medelvärdet för populationens tid till första antibiotikabehandling var 1,35 timme. Ambulanstransporterade patienter visade över lag ett allvarligare sjukdomstillstånd än motsvarande grupp. Samtliga registrerade avlidna på sjukhus hade ankommit med ambulans. Konklusion: Kvalitetsregister kan vara effektivt för att utvärdera och utveckla vården. För att registret ska kunna nyttjas till fullo krävs att registret hålls uppdaterat och är korrekt ifyllt. Ett avsevärt bortfall av data på grund av felaktiga eller saknade registreringar gör denna studies resultat osäkert.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.</p><p>För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.</p><p>Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005.</p><p>Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare.</p><p>Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer.</p><p>Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %.</p><p>Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden.</p><p>Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.</p>

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag. För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser. Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005. Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare. Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer. Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %. Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden. Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls. Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna. Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier. Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna. Under operationen hade ÖA-patienter högre blodförlust, mer blodtransfusion samt längre tid i respirator efter operationen än patienterna i EVAR-gruppen. Implantatrelaterade komplikationer var vanligare vid EVAR, medan ärrbråck var vanligt hos ÖA-patienter. Konklusion: Under de första 30 dagarna efter operation och upp till ett år efter är mortalitets- och komplikationsrisken signifikant lägre hos EVAR-patienterna. Komplikationer och risk för endoläckage, ruptur trots operation och reinterventioner blir dock vanligare hos EVAR-patienterna med tiden.

Ingen ska omkomma eller skadas svårt till följd av brand. Så lyder den nollvision som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har formulerat för brandskyddsområdet. Visionen ingår i en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde och innehåller förutom vision tydliga mål. Ett målstyrt arbete måste vägledas av kunskap om problemets omfattning, orsaker och riskfaktorer. Likaså är det av stor vikt att ha kunskap om den historiska utvecklingen och rådande trend. Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka förekomst och historisk utveckling av brandrelaterade dödsfall Sverige. Data från tre olika nationella register har använts: Dödsbrandsdatabasen, Dödsorsaksregistret, och Registret över rättsmedicinska undersökningar. Vi har härigenom kunnat visa att den rutinmässigt framtagna statistiken från enskilda register systematiskt underskattar den verkliga situationen med 20-25%. Den historiska analysen visar att risken att omkomma genom brand har mer än halverats under de senaste 60 åren i Sverige. Den största minskningen gäller små barn och det är idag mycket ovanligt att små barn omkommer i brand. Risken har inte minskat i samma utsträckning bland äldre och en åldrande befolkning innebär att denna grupp måste prioriteras i framtida brandskyddsarbete.

Bakgrund : Patient i hemodialys (HD) behandling är utsatt olika stressfaktorer, som till exempel den strikta diet, begränsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller känsla av trötthet även på dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklar depression som i sin tur leder till låg plasma albumin. Syftet: Att belysa samband mellan stressfaktorer, depression, låg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvårdnadens betydelse för patienter i hemodialysbehandling. Metod: Studie genomfördes som en litteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultat baserar på 15 artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ . Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktorer och deras koppling till depression, depression, låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid låg plasma albumin, omvårdnadsåtgärder vid depression. Diskussion: I diskussion lyfts upp samband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt låg plasma albumin hos patienter i HD behandling. Det tas upp även vikten av omvårdnadsinsatser vid depression och låg plasma albumin hos patient i HD behandling. Slutsats: Mer forsknings behövs för att sjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjälper denne att hantera de stressfaktorerna och livsstilförändringar som HD innebär.

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker. / Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

Disputats, Stockholm.

No description available.