Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem så ger ökad skuldsättning upphov till ett flertal fördelar för ett företag, bl.a. skapas en skattesköld då de avdragsgilla räntebetalningarna ökar, vilket ger en positiv effekt för företaget. En annan aspekt är att skulder är relativt billigare än eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förhållandet mellan skulder och eget kapital påverkar företagsvärdet samt avkastning på eget kapital. Metod: Genom att använda mig av företagsdata genomförde jag linjära regressionsanalyser med justerad skuldsättningsgrad (enbart långsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning på eget kapital och börsvärde i förhållande till bokfört värde på eget kapital som beroende variabler för att se om statistiskt säkerställda samband kunde påvisas. Utöver regressionsanalysen följde en hypotesprövning för att se om resultatet kunde appliceras till hela populationen. De data som utmynnades användes sedan för att tolkas och resulterade i slutsatsen. Slutsatser: Inga statistiskt säkerställda kunde påvisas för två av de branscher som ingick i studien. För den tredje branschen påvisades vissa statistiskt säkerställda samband. Dock var de sambanden negativa, vilket gick emot Modigliani och Millers teorem. Slutsatsen är att Modigliani och Millers teorem kan förkastas under de antaganden och förutsättningar som denna studie har åtagit. Förslag till fortsatta studier: Genom att använda sig av multipla regressioner eller icke-linjära regressioner kan man se om det finns några statistiskt säkerställda samband eller andra trender. Utöver det kan det vara av intresse att införa fler företag i vardera bransch för att få mer korrekta slutsatser.

SAMMANFATTNING Nyckelord Behandlingsresultat, kirurgi, könsfaktorer, livskvalitet, skulder impingement syndrom. Bakgrund Smärtor i axlar är vanligt i befolkningen, det kan förutom smärta leda till funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet, operation och sjukskrivning. Tidigare studier har visat könsskillnader inför och efter axeloperationer, där kvinnor har visat sämre axelfunktion än män. Det finns få studier som har undersökt livskvalitet före och efter operation. Syfte Att undersöka axelfunktion och livskvalitet före och ett år efter operation av subacromiellt impingement. Undersöka om det finns könsskillnader preoperativt och ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Material och metod Studien var retrospektiv. Deltagarna var 94 patienter varav 35 kvinnor med en medelålder på 55 år och 51 män med en medelålder på 59 år som hade genomgått operation på grund av subacromiellt impingement och 86 patienter undersöktes både preoperativt och ett år efter operation. Patienterna bedömdes preoperativt och ett år postoperativt med Constant score, Western ontario rotator cuff [WORC] och The European quality of life in five dimensions [EQ-5D]. Resultat Signifikanta förbättringar kunde ses i axelfunktion och livskvalitet ett år efter operationen hos både män och kvinnor. Preoperativt hade kvinnorna signifikant sämre axelfunktion mätt med WORC. Inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män fanns ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Slutsats Resultatet i den här studien visar att axelfunktion och livskvalitet är avsevärt förbättrade ett år efter operationen jämfört med före operation av subacromiellt impingement. ABSTRACT

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering. Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder. Lån och krediter visade sig vara vanligt förekommande hos alla respondenter. Det visade sig även, enligt respondenterna, att den hjälp och de insatser som erbjudits dem är otillräckliga och till viss del olämpliga, vilket framförallt beror på den bristande kunskapen kring problematiken. Respondenterna upplever även brister i samhällets syn på överskuldsatta då de många gånger betraktas som oansvarsfulla och oförmögna att sköta sin ekonomi. Den bristande kunskapen och den otillräckliga hjälpen från samhället har i sin tur resulterat i att många överskuldsatta unga vuxna hamnat utanför samhället.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare har kvalitativ metod använts och undersökningen har genomförts i enlighet med en abduktiv ansats.Utifrån intervjuer med tre auktoriserade revisorer har författarna dragit slutsatsen att företags pensionsåtaganden redovisas på olika sätt med anledning av områdets komplexitet, att de regler som finns är otydliga och att företag inte sällan redovisar på ett felaktigt sätt. Dessutom kan det faktum att lagstiftningen medger olika alternativ göra att företag redovisar åtagandena olika eftersom de tenderar att välja det sätt som är mest fördelaktigt. Författarna har också kunnat urskilja ett samband mellan redovisningen av pensionsåtaganden och skattelagstiftningen.När det gäller frågan på vilka sätt redovisning av pensionsåtaganden kan leda till att en missvisande bild av resultat och finansiell ställning uppstår, har ett flertal sådana identifierats. Enligt revisorernas erfarenheter är detrelativt vanligt att företag utelämnar pensionsåtaganden från redovisningen och gör felaktiga beräkningar av dessa. Vidare kan en missvisande bild uppstå när åtagandena är större än vad som faktiskt redovisas, vilket inträffar då ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner och det insatta pensionskapitalet har minskat i värde utan att företaget redovisat ett större åtagande. En missvisande bild kan även sägas uppstå då företag redovisar pensionsåtaganden utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser.Revisorers granskning av pensionsåtaganden består bland annat av att se till så att åtagandena är korrekt beräknade, att samtliga anställda finns med, att notupplysningarna ger rätt bild av åtagandena och att det inte finns några dolda, ej redovisade, pensionsåtaganden. I undersökningen framkom också att revisorer över lag lägger ned lite tid på pensionsåtaganden i revisionen idag. I många fall görs enbart översiktliga granskningar, där posternas rimlighet bedöms. / Uppsatsnivå: C

<p>Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta.</p><p>I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt. Men i själva verket så kommer den sanna exponeringen grovt att underskattas.</p>

Företag som exporterar varor är utsatt för ekonomisk exponering. Sker en valutaförändring så kommer det att påverka nettoinflödet företaget har i den valuta som de exporterar i. Genom att skuldsätta sig i den valuta som företaget exporterar i så kan företaget neutralisera valutarisken på hela sin ekonomiska exponering. Från exportrådets databas över svenska exporterande tillverkande företag har ett urval gjorts för att undersöka om det finns tendenser hos svenska företag att valutasäkra sig genom att skuldsätta sig i den valuta de exporterar i. Undersökningen visar att svenska exporterande företag inte väljer att placera skulder i utländsk valuta. I stora drag är våra slutsatser att företagen väljer att säkra sig i tron att de skyddar sig helt mot valutarisk genom terminssäkring eller dylikt. Men i själva verket så kommer den sanna exponeringen grovt att underskattas.

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker. / Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

The paper aims to examine how well a small group unaccompanied children have established themselves in Swedish society. In order to determine how well they have established the empirical material which is primarily based on quantitative data has been measured with a theoretical model developed by the theorists Nancy Fraser and Alistair Ager and Alison Strang. Based on the theoretical framework the unaccompanied children establishments have been measured in example income, education, debts with Kronofogdemyndigheten and social network. It was found that the unaccompanied children had not achieved the establishment in the society that was expected from the theoretical framework. Their results were also generally below the national average for young adults in Sweden who are the same age. The empirical data indicates that the unaccompanied children have a delay in the Swedish school system, which also implies a delay in the establishment of the Swedish labor market. Furthermore, the essay question whether a measurement of the establishment shall be fair, consider the conditions the unaccompanied children are given after their arrival in Sweden and also what is reasonable to expect of them.

Syftet med arbetet har varit att undersöka den nya lagen (2014:447) om rätten att ta fordon i anspråk, det nya rättsinstitutet ianspråktagande och de ändringar som skett i lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall, för att undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte. Syftet har även varit att undersöka om fordonsmålvakter har någon möjlighet att någonsin bli skuldfria gentemot det allmänna. För att få svar på frågorna har en rättsdogmatisk metod använts för att beskriva gällande rätt på området och med hjälp av statistik undersöka om lagen uppfyllt sitt syfte och hur den fungerat praktiskt. Studien har visat att lagen inte ännu påvisat att dess syfte uppnåtts. Den visar även på en problematik för fordonsmålvakter att kunna bli skuldfria och att ianspråktagande kan vara en möjlighet till detta. I slutet av arbetet diskuteras vilka effekter lagstiftningen kan ha och det ställs frågor kring hur det skulle kunna se ut om lagen ändrades.

För att få bukt med lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 förde Sverige en expansiv penningpolitik. Även om Sverige tog sig ur krisen relativt smärtfritt följdes det av en period med deflation. Det ledde till att reporäntan 2015 för första gången sänktes under nollgränsen, och därmed tog den svenska penningpolitiken ett historiskt steg för att nå inflationsmålet. De låga räntorna har lett till att priserna på bostadsmarknaden har skenat iväg och de svenska hushållens skulder har ökat avsevärt där den genomsnittliga skuldkvoten är uppe i 343 procent. Från de penningpolitiska protokollen uttrycker Riksbanken en stor oro för denna utveckling och föreslår riktade åtgärder i bostads-, och skattepolitiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av penningpolitiska åtgärder samt utvecklingen av bostadspriserna har haft på de svenska hushållen skulder. Genom en VAR-modell, Granger-orsakssamband, Impulse-response test och stresstester har denna studie kunnat påvisa och kartlägga vad som händer med de svenska hushållens skulder vid en eventuell räntehöjning. Resultaten visar att en räntechock mellan 3–5 procent minskar framtida skuldsättning, och ekonomin anpassar sig till jämvikt efter 5–8 perioder vilket representerar 15–24 månader. Den ger därmed ett starkt stöd för penningpolitikens kausalitet. Resultaten visar dessutom att det finns hushåll med låg disponibel inkomst som lever under existensminimum idag, och vid en räntehöjning överstiger några hushåll sitt existensminimum med nästan 50 procent. Studiens teoretiska del ger en förklaring om penningpolitikens jobb och dess flöde till hushåll och företag. Den tar även upp tidigare forskning som har undersökt marknadsbeteende hos hushåll.