• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • 2
  • Tagged with
  • 17
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kliniskt prövade behandlingsmetoder för att hjälpa tandvårdsrädda individer att klara tandvårdsbehandling

Arvidsson Persson, Berit, Larsson, Emma January 2007 (has links)
<p>Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling. Frågeställningar: 1) Vilka olika behandlingsmetoder förekommer för att underlätta behandling av tandvårdsrädda patienter inom tandvården? 2) Hur skiljer sig behandlingsmetoderna för tandvårdsrädda barn respektive vuxna? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: De granskade artiklarna visar att de flesta barn som fick beteendevetenskaplig terapi klarade att genomgå tandvårdsbehandling. Den vanligaste behandlingsstrategin var "tell-show-do". Även hos vuxna fungerade beteendevetenskapliga metoder bäst. Kognitiv terapi gav bra resultat på sikt. Sedering eller behandling under narkos är vanligt vid tandvårdsrädsla hos barn. Även för vuxna kan sedering användas i exempelvis akuttandvård. Enbart sedering med farmaka ger dock ingen bestående förbättring av tandvårdsrädsla, varken hos barn eller vuxna. Slutsats: De psykologiska metoderna ensamma eller i kombination med sedering ger på sikt den bästa effekten när det gäller att minska tandvårdsrädslan.</p>
2

Behandlingsmetoder för tandvårdsrädda barn i latensåldern

törebrand, marie, tuma, andrea January 2008 (has links)
<p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p><p><p> </p><p> </p></p></p><p> </p><p><strong><strong><p>Introduktion:</p></strong><p> </p></strong>Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.<strong>Metod: </strong>Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. <strong>Resultat: </strong>Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern. Psykologiska behandlingsmetoder kunde effektivt minska rädsla. Den mest använda psykologiska metoden var tell-show-do. Farmakologiska behandlingsmetoder med bensodiazepiner användes ofta för att få barn att samarbeta. Sedering med lustgas samt sedering med allmänanestetika reducerade barns tandvårdsrädsla. <strong>Slutsats: </strong>Det fanns väl fungerande behandlingsmetoder som kunde användas för att hjälpa barn att hantera sin ångest och rädsla och för att minska negativt beteende som kunde störa tandvårdsbehandlingen.</p>
3

Kliniskt prövade behandlingsmetoder för att hjälpa tandvårdsrädda individer att klara tandvårdsbehandling

Arvidsson Persson, Berit, Larsson, Emma January 2007 (has links)
Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling. Frågeställningar: 1) Vilka olika behandlingsmetoder förekommer för att underlätta behandling av tandvårdsrädda patienter inom tandvården? 2) Hur skiljer sig behandlingsmetoderna för tandvårdsrädda barn respektive vuxna? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: De granskade artiklarna visar att de flesta barn som fick beteendevetenskaplig terapi klarade att genomgå tandvårdsbehandling. Den vanligaste behandlingsstrategin var "tell-show-do". Även hos vuxna fungerade beteendevetenskapliga metoder bäst. Kognitiv terapi gav bra resultat på sikt. Sedering eller behandling under narkos är vanligt vid tandvårdsrädsla hos barn. Även för vuxna kan sedering användas i exempelvis akuttandvård. Enbart sedering med farmaka ger dock ingen bestående förbättring av tandvårdsrädsla, varken hos barn eller vuxna. Slutsats: De psykologiska metoderna ensamma eller i kombination med sedering ger på sikt den bästa effekten när det gäller att minska tandvårdsrädslan.
4

Behandlingsmetoder för tandvårdsrädda barn i latensåldern

törebrand, marie, tuma, andrea January 2008 (has links)
Introduktion:   Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern. Psykologiska behandlingsmetoder kunde effektivt minska rädsla. Den mest använda psykologiska metoden var tell-show-do. Farmakologiska behandlingsmetoder med bensodiazepiner användes ofta för att få barn att samarbeta. Sedering med lustgas samt sedering med allmänanestetika reducerade barns tandvårdsrädsla. Slutsats: Det fanns väl fungerande behandlingsmetoder som kunde användas för att hjälpa barn att hantera sin ångest och rädsla och för att minska negativt beteende som kunde störa tandvårdsbehandlingen.
5

Axelfunktion och livskvalitet : Inför och efter operation av subacromiellt impingement

Johansson, Elisabeth, Brors Ulvemark, Anna January 2012 (has links)
SAMMANFATTNING Nyckelord Behandlingsresultat, kirurgi, könsfaktorer, livskvalitet, skulder impingement syndrom. Bakgrund Smärtor i axlar är vanligt i befolkningen, det kan förutom smärta leda till funktionsnedsättning, försämrad livskvalitet, operation och sjukskrivning. Tidigare studier har visat könsskillnader inför och efter axeloperationer, där kvinnor har visat sämre axelfunktion än män. Det finns få studier som har undersökt livskvalitet före och efter operation. Syfte Att undersöka axelfunktion och livskvalitet före och ett år efter operation av subacromiellt impingement. Undersöka om det finns könsskillnader preoperativt och ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Material och metod Studien var retrospektiv. Deltagarna var 94 patienter varav 35 kvinnor med en medelålder på 55 år och 51 män med en medelålder på 59 år som hade genomgått operation på grund av subacromiellt impingement och 86 patienter undersöktes både preoperativt och ett år efter operation. Patienterna bedömdes preoperativt och ett år postoperativt med Constant score, Western ontario rotator cuff [WORC] och The European quality of life in five dimensions [EQ-5D]. Resultat Signifikanta förbättringar kunde ses i axelfunktion och livskvalitet ett år efter operationen hos både män och kvinnor. Preoperativt hade kvinnorna signifikant sämre axelfunktion mätt med WORC. Inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män fanns ett år efter operation avseende axelfunktion och livskvalitet. Slutsats Resultatet i den här studien visar att axelfunktion och livskvalitet är avsevärt förbättrade ett år efter operationen jämfört med före operation av subacromiellt impingement. ABSTRACT
6

Clinical and experimental studies in chronic myeloid leukemia : studies of treatment outcome, in vitro cellular drug resistance and gene expression /

Olsson-Strömberg, Ulla, January 2007 (has links)
Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.
7

Allians - en möjlighet att åstadkomma mer djupgående förändring : En systematisk litteraturstudie

Sundström, Eva-Marie January 2016 (has links)
Studiens syfte var att undersöka vilka metoder/interventioner som är verksamma för att reparera alliansbrott i psykoterapi. Tre frågeställningar formulerades. (1) vilka typer av forskning finns om alliansreparerande metoder/interventioner? (2) vilken typ av interventioner beskrivs i studierna? (3) har interventionerna effekt på ökad allians och behandlingsutfall? Systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar valdes som metod. Litteratursökning genomfördes i flera steg med hjälp av PsycINFO. Sökorden Therapeutic Alliance, Rupture och Repair resulterade slutligen i 64 träffar. Därefter gallrades artiklar som inte besvarade frågeställningarna bort viket ledde till att 11 artiklar analyserades noggrant i en datamatris. Resultaten visade att det fanns stor variation i designen för de utvalda studierna. Verkningsfulla interventioner återfanns inom ramen för BRT (brief relational therapy) och AFT (alliance focused training). Reparation av allians rupturer beskrevs som centralt i alla studierna. Slutsatsen var att det är viktigt att hitta en balans mellan psykoterapeutisk teknik och relationella/emotionella aspekter av det psykoterapeutiska arbetet.
8

Tinnitus Retraining Therapy (TRT) : - En behandlingsmetod för tinnitus

Ivarsson, Camilla, Rojas, Nevenka January 2006 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra.</p><p>Syftet</p><p>Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy.</p><p>Metod</p><p>Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två.</p><p>Resultat och diskussion</p><p>Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.</p>
9

Om det där som inte blev sagt : En kvalitativ studie efter avslutad psykodynamisk psykoterapi / Absout That Which Has Not Been Told : A qualitative study after completed psychodynamic psychotherapy

Norberg, Pär January 2010 (has links)
Många människor har efter avslutad psykoterapi tankar om densamma. Kanske fanns det ämnen som inte kom att benämnas, eller om de överhuvudtaget benämndes kom att göra det i begränsad utsträckning. Uppsatsen bygger dels på en empiriskt genomförd undersökning och dels på litteraturstudier. Det är en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och meningskoncentrering. Fem personer har intervjuats, minst sex månader har gått sedan psykoterapin avslutades. Syftet med studien är att undersöka de processer som utifrån ett patientperspektiv ligger bakom att visst material inte aktualiserats i psykoterapin. För att göra intervjumaterialet överskådligt delades det upp i två dimensioner. Den första dimensionen beskriver de faktorer som förorsakat den förändrade upplevelsen av terapin. Den andra dimensionen beskriver de processer som hindrar att viktigt material aktualiseras. Dessa hinder handlar dels om specifika hinder som har med den psykoterapeutiska relationen att göra och dels handlar det om hinder som har att göra med olika försvarsstrategier som patienten använt sig av under sin psykoterapi. Flera av personerna uttryckte efter avslutad terapi en besvikelse över att man i psykoterapin upplevde en brist på djup och att det var ämnen som man ibland undvikit att prata om. Det framkom att problem i samband med överföringen innebar svåra motstånd mot fördjupningen av psykoterapin. En viktig slutsats i studien var att man antingen tenderade att skuldbelägga sig själv för de svårigheter som uppstod i psykoterapin alternativt att man lade över huvudansvaret för svårigheterna på terapeuten. Skam var ett återkommande ämne i flera av intervjuerna. Hur arbetsalliansen fungerade visade sig vara helt avgörande för hur psykoterapin utvecklades.
10

Tinnitus Retraining Therapy (TRT) : - En behandlingsmetod för tinnitus

Ivarsson, Camilla, Rojas, Nevenka January 2006 (has links)
Sammanfattning Tinnitus är idag ett folkhälsoproblem i Sverige som drabbar allt fler. Det finns i dagsläget inget definitivt botemedel men det finns behandlingsmetoder som syftar till att på olika sätt lindra tinnitus. En av dessa metoder är Tinnitus Retraining Therapy (TRT) som grundar sig i den neurofysiologiska modellen. TRT består av två delar; rådgivning och ljudterapi. I ljudterapin tillämpas vanligtvis en ljudstimulator som tillför ett bredbandigt brus på svag nivå i patientens öra. Syftet Syftet med uppsatsen är att redogöra för effekten av behandlingsmetoden Tinnitus Retraining Therapy. Metod Metoden har omfattat granskning av artiklar som sökts via Örebro Universitets databaser samt via relevanta referenslistor i arbeten, böcker och artiklar. Urvalet har innefattat tre steg. Första steget var att välja ut artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter genom att granska artiklarnas titel. Andra steget var att granska de artiklar som valdes ut i steg ett genom att läsa deras sammanfattningssida för att se om innehållet var relevant för arbetets syfte. Tredje steget var att utförligt läsa de artiklar som valts ut i steg två. Resultat och diskussion Resultatet och diskussionen visar att det är svårt att säga huruvida TRT är effektivt. För detta skulle en mer omfattande liknande studie vara nödvändig.

Page generated in 0.0859 seconds