<p>Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.</p><p>För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.</p><p>Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005.</p><p>Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare.</p><p>Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer.</p><p>Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %.</p><p>Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden.</p><p>Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.</p>

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag. För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser. Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar. Den totala mortaliteten har sjunkit betydligt under denna period. 439,5 per 100,000 av den studerade population avled år 1970 och år 2005 var denna siffra nere i 255,8. Den totala dödligheten har då sjunkit med 41 % under perioden 1970-2005. Färre människor dör också på grund av hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar och tumörsjukdomar som under hela den studerade perioden varit de överlägsna dödsorsakerna. Särskilt de hjärt- och kärlrelaterade dödsfallen har minskat lavinartat. 164 av 100,000 personer i arbetsför ålder dog 1970 av hjärt- och kärlrelaterade orsaker. Denna grupp var bara 63,6 stycken år 2005. De tumörrelaterade dödsorsakerna utgjorde år 1970 133,8 fall och år 2005 endast 100 fall per 100,000 invånare. Samtidigt finns en mörkare bild av folkhälsan i den bemärkelsen att fler och fler sjukskriver sig ofta och länge. Man kan se en ökning av antalet sjukskrivningar då det år 1974 registrerades 3 190 sjukfrånvarofall och framme vid år 2003 har siffran hunnit öka till 5 098 stycken per 100,000 personer. Vi kan också ana en ohälsotrend i det avseendet att antalet förtidspensioner ständigt har ökat. År 1970 var bara 3,3 % av den arbetsföra befolkningen förtidspensionerade. År 2005 var denna siffra uppe i 9 %. Den stora ökningen av sjukfrånvaron och förtidspensioneringarna under perioden 1970 till idag är ett av Sveriges största problem. Att många flyr arbetslivet är ett växande problem som får märkbara konsekvenser i arbetskraften och arbetsmarknaden. Trots den uppenbara minskningen vi ser i mortalitetsstatistiken så kan det ökade antalet förtidspensioneringar och sjukskrivningar te sig märkligt. Dessa resultat gör det svårt att tolka bilden av den svenska folkhälsan. Mår vi bara sämre eller bättre och bättre fast vi flyr arbetslivet i större utsträckning? Sådant diskuteras i uppsatsens avslutande Resultatsammanfattning och diskussion vari egna och andras teorier behandlas.

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker. / Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

This case study investigates modernity and its emergence with mortality and health service measures as starting point during the period between 1895 and 1917 in Karlstad. The studies investigation material comes from source material from The Statistical Central Bureau, The Health Service Board in Karlstad, and from Karlstad Municipality ́s Technical Board. The material has through a quality, and quantity based work and production method made it possible to answer the case studies questions. To be able to understand the study ́s result from a modernity point of view, Anthony Gidden ́s modernity theory is being used. The studies results show that in Karlstad there has been a densifying development in several of the modernity ́s fields during the years that have been researched. This densifying development has lead to that the every day life of the population has in some extent changed. This period of time is also characterized as a time with an evolved sense of responsibility regarding the health service profession. During this time of modernization there was a decline of the public and the gender specific death rate in the city in the same time as tuberculosis developed into the most common cause of death for the rest of the population. However the change of this cause of death group looked somewhat different between the divided aged based groups that were examined. These results also give indications on certain individual health service measures positive affects on mortality in the city. Even here it seems that de development has been quite different between the different aged based groups that were examined. This case study ́s result both contradicts and strengthens earlier research in this area. / Denna fallstudie undersöker modernitetens framväxt, med dödlighet och hälsovårdsåtgärder som utgångspunkt i Karlstad under perioden 1895-1917. Studiens undersökningsmaterial utgörs av källmaterial från Statistiska Centralbyrån, Hälsovårdsnämnden i Karlstad samt från Karlstads kommuns tekniska nämnd. Materialet har genom både ett kvalitativt och kvantitativt arbets- och framställningssätt möjliggjort att besvara studiens frågeställningar. För att förstå studiens resultat utifrån ett modernitetsperspektiv nyttjas i studien Anthony Giddens modernitetsteori. Studiens resultat visar att det i Karlstad skedde en förtätning på flera av modernitetens områden under de år som undersökts. Denna förtätning bör ha bidragit till att det vardagliga livet för befolkningen i viss mån förändrades. Perioden kännetecknas även av en ökad medvetenhet och ansvarskänsla kring det hälsovårdande arbetet. Under denna tid av modernisering skedde en nedgång av det allmänna och könsspecifika dödstalet i staden, samtidigt som olika former av tuberkulos utvecklades till den vanligaste dödsorsaken för den totala befolkningen. Dock såg förändringen av denna dödsorsaksgrupp något olika ut mellan de skilda åldersindelade grupperna som undersökts. Resultatet visar även att finns indikationer på vissa enskilda hälsovårdsåtgärders positiva inverkan på dödligheten i staden. Även här verkar utvecklingen ha skilt sig något mellan de olika åldersindelade grupperna som undersökts. Denna studies resultat både problematiserar och bekräftar tidigare gjord forskning.

No description available.

The aim of the following study is to depict the causes of death that were most common during a time period between 1880–1949 in the small villages Ivetofta, Ivö, Rinkaby and Vinslöv. The results will be presented in different time intervals of 10 years. Furthermore, the surge will analyse the variations over time and explain why causes of death may altern. In addition, it will also highlight specific aspects of the subject such as age, gender, birth, violent death, suicide and the Spanish flue. The results in the different areas will be compared to each other to illuminate similarities and differences. Moreover it will also be compared to national statistics to see if the different villages comply or oppose with the results. In order to improve the study, the conclusion will also be compared and connected to the two theories the demographic transition and The Epidemiologic Transition. They offer an explaination to the outcome and allow us to integrate this study in a greater context.   The results of this survey, show that the most common cause of death was that of age. Furthermore, there was a huge up-swing in heart diseases, brain diseases and cancer in the later time periods. At the beginning, most people that died were very young. This changed however and as time passed, more and more people began to decease at an older age and this complied with national statistics. There was a slight majority of women that passed away although almost all persons that occured in cases of violent death, were men and this category increased with time. Even though a lot of people died, a lot more were born and therefore the small societies had a positive birth ratio. There occured cases of the Spanish flue although it did not influence the vast statistics.