<p>Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord</p>

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord

Uppsatsens syfte var att undersöka spädbarnsdödligheten i tre församlingar under tre olika tids nedslag och epoker. Församlingarna som undersöktes var Örgryte som representerade stadsområdet, Klädesholmen som representerade kust och Solberga som representerade landsbygden. De tre olika områdena har enligt tidigare forskning haft olika omfång och karaktär av spädbarnsdödligheten. Tidsnedslagen bestämdes av att de var olika i beroende av tid och befolkning. Det första tids nedslaget var 1865, det andra var 1900 och det tredje 1935. Syftet ska besvaras utifrån fem frågeställningar: - Hur ser spädbarnsdödligheten ut i västra Sverige under perioden 1865–1935 och vilka skillnader kan ses mellan staden, landsbygden och kusten? - Hur var dödligheten fördelad mellan könen? - Hur fördelas dödligheten över de avlidna spädbarnens första levnadsår (neonatala/postneonatala)?  - Har årstiderna någon påverkan på spädbarnsdödligheten? - Vilka dödsorsaker var vanligt förekommande?  Utvecklingen inom spädbarnsdödligheten kan påvisas av att västvärlden genomgick stora förändringar under 1800 och 1900-talet. Både tack vare den demografiska transitionen och den epidemiologiska transitioner vilket båda initierades med en minskning inom spädbarnsdödlighet.    Det är en historiedemografisk uppsats och är beroende av kvantitativt material som sedan kan sammanställas till statistik och sedan analyseras. Materialet som använts mest av är födelse- och dopböcker samt död- och begravningsböcker tagna ifrån arkiven, för varje församling och tidsnedslag. Ifrån dessa kyrkoböcker har information om de avlidna spädbarnen tagits. Undersökningens resultat jämfördes sedan med tidigare forskning om spädbarnsdödligheten i Sverige under samma tidsepok.    Undersökningens resultat stämmer bra överens med tidigare forskning och dess resultat. Spädbarnsdödligheten ligger ungefär vid rikssnittet genom hela undersökningen, det är bara i Örgryte där dödligheten var högre än rikssnittet. Det är lite tråkigt att det inte finns något som sticker ut i mängden. Spädbarnsdödligheten minskade stadigt mellan varje nedslag. Från att gå från en total dödlighet 1865 på 177‰ till 070‰, 1900, och slutligen till 030‰ år 1935. Det går även att se att dödligheten är högre i städerna än på landsbygden, dödligheten var också högre vid kusten under två av tre nedslag än på landsbygden. Det var under vintermånaderna (december, januari och februari) som flest spädbarn avled, 37% av de avlidna dog under vinter. Andelen pojkar var även högre än flickor 55% respektive 25%. Vilket kan bero på en teori som Magdalena Bengtsson presenterat om att pojkars luftrör och andningsorgan utvecklas senare än flickors och därför gör dem svagare de första levnadsmånaderna. Den neonatala dödligheten var högre än den postneonatala. Lunginflammation (totalt 12 stycken), bronkit (12), svaghet (14) och slag (6) är dom mest förekommande dödsorsakerna i min undersökning, samt Ej angivna som stod för 14% av fallen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression. I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp. Sannolikheten att barnen bor växelvis är större då föräldrarna är tjänstemän. Det som skiljer detta resultat från tidigare svenska forskningsstudier är att det framkommit genom en multivariat regressionsanalys. Att barn till tjänstemannaföräldrar har större sannolikhet att bo växelvis innebär att de barnen förlorat föräldraresurser i mindre grad, då det växelvisa boendet kan kompensera för den resursförlust som en separation mellan föräldrarna innebär.  För vidare forskning föreslås en inriktning där sambandet mellan jämställdhet inom familjen och sannolikheten för växelvis boende undersöks.

No description available.

This paper aimed to investigate infant mortality in the parishes of Luleå, Jokkmokk and Haparanda, in Sweden, during three different time periods: 1865, 1900 and 1935. The selected parishes represented diverse environments where previous research had identified varying infant mortality rates. Luleå represented urban setting. Jokkmokk represented the rural environment, and Haparanda represented coastal setting. The results from these parishes were compared with three parishes from western Sweden and contextualized within the broader perspectives of demographic and epidemiological transitions. These transitions refer to improvements in human living standards and conditions, leading to increased survival rates, longer life expectancy and reduced infant mortality during the 19th and 20th centuries. To address the research objectives, serval questions were posed: - How was mortality distributed between genders? - How was mortality distributed across the first year of the infants´ lives (neonatal/post neonatal)? - Did seasons influence infant mortality? - What were the common causes of death? - What differences and similarities existed in infant mortality among the three examined parishes and previously studied parishes in western Sweden? This historical demographic study relied on quantitative data, utilizing birth and baptismalrecords (födesle- och dopböcker), as well as death and burial records (död- och begravningsböcker) from the specified parishes and time periods. Information about deceased infants was extracted from these records and compiled into graphs and tables. The results were them compared with each other, previous infant mortality research, and placed within the broader framework of demographic and epidemiological transitions. The findings revealed both similarities and differences between northern and western Sweden. The infant mortality rate was higher among the boys, accounting for 53% of the deceased, while girls comprised 47%. However, the proportion of girls was higher in Norrland than in western Sweden. Mortality was highest in rural areas, followed by urban areas and coastal regions, contrasting with patterns in western Sweden. Jokkmokk exhibited a total mortality rate of 13% over the three time periods, while Luleå and Haparanda reported rates of 11% and 9%, respectively. Infant mortality was proportionally higher in northern Sweden than in western Sweden. Most infant deaths occurred during spring, and with an expected peak in summer. The neonatal phase accounted for the highest number of deaths. A trend was observed in northern Sweden, where more boys died due to reparatory-related reasons compered to girls, which was not evident in western Sweden. Conversely, most cases of death due to incomplete pregnancy involved girls. Infant mortality demonstrated a decline over the study period, aligning with the demographic and epidemiological transition.

The aim of the following study is to depict the causes of death that were most common during a time period between 1880–1949 in the small villages Ivetofta, Ivö, Rinkaby and Vinslöv. The results will be presented in different time intervals of 10 years. Furthermore, the surge will analyse the variations over time and explain why causes of death may altern. In addition, it will also highlight specific aspects of the subject such as age, gender, birth, violent death, suicide and the Spanish flue. The results in the different areas will be compared to each other to illuminate similarities and differences. Moreover it will also be compared to national statistics to see if the different villages comply or oppose with the results. In order to improve the study, the conclusion will also be compared and connected to the two theories the demographic transition and The Epidemiologic Transition. They offer an explaination to the outcome and allow us to integrate this study in a greater context.   The results of this survey, show that the most common cause of death was that of age. Furthermore, there was a huge up-swing in heart diseases, brain diseases and cancer in the later time periods. At the beginning, most people that died were very young. This changed however and as time passed, more and more people began to decease at an older age and this complied with national statistics. There was a slight majority of women that passed away although almost all persons that occured in cases of violent death, were men and this category increased with time. Even though a lot of people died, a lot more were born and therefore the small societies had a positive birth ratio. There occured cases of the Spanish flue although it did not influence the vast statistics.

The purpose of this study is to investigate and get an overview of infant and child mortality in four smaller parishes in Småland County, Moheda, Slätthög, Vislanda and Skatelöv.The study will compare three different periods, 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1940. The evidence has been collected from death and burial registers and birth and baptism registers from the parishes.The study's main question is "What proportion of Moheda's, Slätthög's, Vislanda's, and Skatelöv's children up to and including the age of six died during the periods 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1949?". The result the study has achieved in relation to the main question is that during the first period 322 children died and during the last period 26 children died, thus the child mortality rate decreased.