No description available.

No description available.

<p>Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.</p>

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.

Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar.

Background: Prediabetes is caused by relative insulin deficiency and insulin resistance in the body tissue which leads to abnormal blood glucose levels. Prediabetes can over time lead to type 2 diabetes mellitus. To prevent the onset of type 2 diabetes and its complications, it is important to identify early elevated blood glucose levels and thereby prediabetes. Objective: To describe nurses' knowledge and experience regarding the management of patients with prediabetes. Methods: Qualitative descriptive design with individual interviews. Three nurses, three community health nurses and three diabetes nurses were interviewed. Results: The result can be understood from the nurses' experiences of encountering patients with prediabetes. An overarching theme in the analysis was that the nurses are working or aspiring to work preventively. The meeting and the work nurses perform can be understood by the nurse identifying people with prediabetes, the degree of personal support nurses provide patients with prediabetes and adequate care actions performed by prediabetes. Conclusion: Care programs at healthcare units can help identify patients with prediabetes so they can give apropriate care to patients with prediabetes. The nurse giving the patient information about prediabetes can be the basis of the patient proceeding with preventive measures to improve their condition. The nurse has knowledge of prediabetes and prevention is crucial for the patient's subsequent self-care. / Bakgrund: Prediabetes orsakas av relativ insulinbrist och insulinresistens i kroppens vävnad vilket leder till onormala blodglukosnivåer. Prediabetes kan över tid leda till typ 2 diabetes mellitus. För att förebygga insjuknande av typ 2 diabetes och dess komplikationer är det viktigt att tidigt upptäcka förhöjda blodglukosvärden och därmed prediabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskaper och erfarenhet gällande handläggning av och möten med patienter med prediabetes. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med individuella intervjuer. Tre sjuksköterskor, tre distriktssköterskor och tre diabetessjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet kan förstås utifrån sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att möta patienter med prediabetes. Ett övergripande tema i analysen var att sjuksköterskorna arbetade eller strävade efter att arbeta preventivt. Mötet och det arbete sjuksköterskorna utförde kan förstås genom hur sjuksköterskan identifierar personer med prediabetes, vilken grad av personligt stöd sjuksköterskan gav patienter med prediabetes samt adekvata vårdåtgärder som utfördes vid prediabetes. Slutsats: Vårdprogram vid vårdenheter kan göra att patienter med prediabetes i större grad identifieras och får rätt vård för sitt tillstånd. Den information sjuksköterskan ger patienten om prediabetes kan vara grunden i hur patienten går vidare med förebyggande åtgärder för att förbättra sitt tillstånd. Den kunskap sjuksköterskan har om prediabetes och förebyggande åtgärder är därför avgörande för patientens senare egenvård.

Bakgrund: Migrationen ökar i världen idag och Sverige är ett land som tagit emot många människor från andra länder vilket också speglar sig inom sjukvården. Hälso-och sjukvården ställs inför stora utmaningar som leder till konsekvenser såsom brist i kommunikationen på grund av språkbarriärer. Då kommunikationen är ett av de viktigaste verktygen vårdpersonal använder kan det bli ett hinder i att ge tillfredsställande vård. Syfte: Att beskriva hur vårdpersonal hanterar och överbryggar språkbarriärer inom vården. Metod: Litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar som analyserades med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vårdpersonalen hanterar och överbryggar språkbarriären genom verbal kommunikation (användning av olika typer av tolk, anpassning av språket och enkla fraser) genom icke-verbal kommunikation (kroppsspråk, gester och bilder) samt genom att se människan (personcentrerad vård samt kulturell medvetenhet).   Slutsats: Alla har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. När språket hindrar kommunikationen ska tolk anlitas. Vid brist på tolk hänvisas vårdpersonal till sin egen kreativitet för att hantera språkbarriären. Det finns förbättringspotential bland digitala hjälpmedel. / Background: Migration is increasing in the world today and Sweden is a country that has received many people from other countries, which also reflects in health care. Healthcare is facing major challenges that lead to consequences such as lack of communication due to language barriers. Because communication is one of the most important tools healthcare professionals use, it can be a barrier to providing satisfactory care. Aim of the study: To describe how healthcare providers manage and bridge language barriers in healthcare. Method: Literature review based on 12 qualitative articles through the fivestepmodel by Friberg (2012). Results: the care staff manages and bridges the language barrier through verbal communication (use of different types of interpreter, language adaptation and simple phrases) through non-verbal communication (body language, gestures and images) as well as by seeing man (person-centered care and cultural awareness). Conclusion: Everyone is entitled to participate in their own care. When the language prevents communication, interpreter will be hired. In the absence of an interpreter, healthcare professionals are referred to their own creativity to handle the language barrier. There is an improvement potential among digital devices.

Alla organisationer, inklusive hälso- och sjukvården, ägnar sig åt förändringsarbete. Denna studie är skriven inom vård- och omsorgsadministration och fokuserar på förändringsarbete inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete är en komplex uppgift som kräver planering och förberedelser. För att lyckas med förändringar i hälso- och sjukvårdsorganisationer är kommunikation nödvändigt. I en organisation är det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och påbörja kommunikation i t ex diskussionsforum. Det betyder att vårdenhetschefer har en viktig roll i kommunikationen. Syftet med studien är att belysa vikten av kommunikation för ledare av hälso- och sjukvårdsorganisationer vid förändringsarbete inom vårdområdet. En fråga som ställs i studien är vilka aspekter som är särskilt viktiga, för ledare av sjukvårdsorganisationer, att beakta i kommunikation vid förändringsarbete? Studien är en litteraturstudie. I resultatet förklaras att en förändring bara kan lyckas om de anställda i organisationen uppmärksammas. Flera författare tas upp som stöder denna tanke. I samband med kommunikation nämns och förklaras exempelvis samordning, feedback, patientfokus, kommunikationsnätverk och proaktivitet. En diskussion förs om att förändringsarbete är en process där människor sätts i centrum. En slutsats som dras i studien är att kommunikation leder till att förändringsarbetet kan samordnas. Även engagemanget bland vårdpersonalen hålls uppe och skadliga effekter på personalens moral och på patientvården undviks. Vidare måste ledaren av en vårdorganisation skapa möjligheter för de anställda att påverka förändringen. Fungerar kommunikationen i en organisation, fungerar också organisationen mer effektivt. En effektiv hälso- och sjukvård är ett viktigt mål eftersom vi alla, förr eller senare, behöver sjukvård. / <p>Ämne: Vård- och omsorgsadministration</p><p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p><strong><p>Bakgrund: Diabetes är en växande folksjukdom med många komplikationsrisker. Sjukdomen är starkt kopplad till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar och kräver stora livsstilsförändringar och kunskap hos de som är drabbade av sjukdomen.</p><p><strong>Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva betydelsen av förebyggande faktorer för hjärt-kärlkomplikationer hos personer med Typ 2 diabetes. </strong></p><p><strong><strong>Metod: Litteraturöversikten sammanställer tidigare studier om diabetiker med risk för hjärt-kärlsjukdomar. Sökningarna resulterade i 14 kvantitativa artiklar. Analys gjordes med inspiration av beskrivande innehållsanalys. <strong></strong></strong></strong></p><p>Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Riskfaktorer för utvecklande av hjärt- kärlsjukdomar, Kunskapens betydelse för utvecklande av hjärt-kärlkomplikationer och Livsstilsförändringar för förebyggande av hjärt-kärlsjukdomar. Livsstilsförändringar minskade riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar samt gav en förbättrad livskvalitet, dock hade människor med diabetes dålig uppfattning om sina risker. <strong></strong></p><p>Diskussion: Egenvård, livsstilsförändringar och patientutbildning om hälsa motiverade till förbättra diabetesvården och minskad risk för hjärt- kärlkomplikationer hos diabetiker. Människor med diabetes hade stort behov av information, kunskap och stöd för att öka livskvaliteten. <strong></strong></p><p>Slutsats: Egenvårdsprogram och livsstilsförändringar minskar risker för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Svårigheter kan ses i patienternas kännedom om riskfaktorer och hur följsamheten kan förbättras. Det krävs information och stöd av sjuksköterska för att förbättra resultaten.</p></strong></p>

<p>Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalans</p><p>mellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.</p><p>Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.</p><p>Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare till</p><p>elever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever som</p><p>drabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inom</p><p>skolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hos</p><p>barn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15</p><p>artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll. En stor riskfaktor som framkom var att mycket stillasittande framför tv och dator kan ge bidra till övervikt och fetma. Sammansatta skolprojekt som infattar förbättrade kostvanor, ökad fysisk aktivitet och kroppslära hade bra resultat för att förebygga övervikt och fetma hos skolbarn. Det behövs ett samarbete mellan elever, föräldrar, lärare och hälsopersonal för att nå ett bra och ett varaktigt resultat. Skolsköterskan har en ledande roll i att uppmärksamma barn i riskzonen och sätta in åtgärder.</p>