The recurring debate on regional administration and what responsibilities it should have has in a Swedish context been discussed in media and committees over the years. Little has been discussed around the possibilities of strengthening pre-existing interregional cooperation even though there is a scholarly thought of soft space as a definition to describe these types of cooperation and how they might evolve.   A case study has been performed on the interregional health care agency Södra Sjukvårdsregionen (SSR) which is one of six Swedish regional health care agencies (sjukvårdsregioner). SSR serves the regions Scania, Blekinge, Kronoberg and southern Halland and was constituted in 1960 based on central place theory to resolve spatial planning problems in the context of regional public health.   In the analytical context of soft space and central place theory, results have been provided by interviewing representatives working within SSR and examining documents. SSR has been defined as a structure of governance which consists of formal government actors.    The results indicate that the concept of soft space as described in literature supports spatial planning of specialized regional health care. However, the concept of soft space has little impact on spatial planning with respect to comprehensive planning (Översiktsplan) as illustrated by documentation from Västra Sjukvårdsregionen and the case of Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). / Debatten om svenska regionindelningar och vilken rådighet regionerna borde ha har diskuterats i medier och statliga utredningar genom åren. Däremot har möjligheterna att stärka befintliga interregionala samarbeten diskuterats mycket lite, även om det finns ett vetenskapligt underlag för soft space som ett samlande begrepp för att beskriva dessa typer av samarbeten och hur de vidareutvecklas. En fallstudie har genomförts på Södra Sjukvårdsregionen (SSR), som är en av Sveriges sex sjukvårdsregioner. SSR betjänar regionerna Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland och bildades 1960 baserat på centralortsteorin som ett sätt att lösa problem med fysisk planering i samband med regional sjuk- och hälsovård. Representanter som arbetar inom ramen för SSR:s verksamhet har intervjuats och dokument har granskats i termer av soft space och centralortsteorin. SSR har definierats som en struktur som bereder ärenden rörande fysisk planering som är de ingående regionernas rådighet. Resultaten indikerar att konceptet soft space som beskrivs i litteraturen stöder fysisk planering av specialiserad regional hälsovård. Konceptet soft space har dock liten inverkan på fysisk planering av omfattande skala (Översiktsplan), vilket belyses av dokumentationen från Västra Sjukvårdsregionen och fallet med Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL).

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

The aim of this study is to create and evaluate a grammar for a visual language, which is to be used in the medical domain. The grammar was created with gestalt laws in mind. The grammar must also fit, in part, with the ontology of the clinical terminology SNOMED CT. Evaluation was conducted with think aloud tests and with complementary semi-structured interviews. The participants overall believed that a complementary visual language for patient journals would be useful, and the majority understood the logic behind the grammar. Most complaints were about some of the pictograms in the icons of the grammar, which were unclear, and some requested a clear time axis to be included. Another suggestionwas to add pop-up boxes with more detailed information. This is only the first step in a big project and there is potential for many improvements - future development of this visual language should be done in iterations by teams of complementing competencies.

During the thesis project, an evaluation tool was developed for Telenor. This tool identifies the most reliable cell within a site based on its standard deviation and systematically ranks the performance of each cell using key performance indicators (KPIs). The tool also calculates the mean and the median to allow the user to get an overview over the network performance. The analysis underscored the importance of robust network reliability, especially when considering the deployment of home care technologies in remote areas. The tool is designed to analyse extracted data, providing Telenor with a view of network performance and ensuring top-tier service quality in even the most remote and challenging terrains. / Under examensarbetet lades fokus på skapandet av ett utvärderingsverktyg för Telenor. Detta verktyg bestämmer den mest tillförlitliga cellen inom en basstation baserat på dess standardavvikelse för den analyserade KPI och klassificerar varje cells prestanda. Utöver det räknas medelvärdet och medianen ut för att användaren ska få en bättre översikt över nätverksprestandan. Utbyggnaden av hemvårdsteknologier i avlägsna områden tas särskilt i beaktande. Verktyget är designat för analys av data och ger en översikt över nätverkets prestanda, vilket kan bidra till att säkerställa optimal servicekvalitet.

The increasing digitisation of healthcare through the use of technology and artificial intelligence has affected the medical field in a multitude of ways. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) is a collection of language models that have been trained on an extensive data set to generate human-like text and have been shown to achieve a strong understanding of natural language. This thesis aims to investigate whether GPT-SW3, a large language model for the Swedish language, is capable of responding to healthcare tasks accurately given prompts and context. To reach the goal, a framework was created. The framework consisted of general medical questions, an evaluation of medical reasoning, and conversations between a doctor and patient has been created to evaluate GPT-SW3's abilities in the respective areas. Each component has a ground truth which is used when evaluating the responses. Based on the results, GPT-SW3 is capable of dealing with specific medical tasks and shows, in particular instances, signs of understanding. In more basic tasks, GPT-SW3 manages to provide adequate answers to some questions. In more advanced scenarios, such as conversation and reasoning, GPT-SW3 struggles to provide coherent answers reminiscent of a human doctor's conversation. While there have been some great advancements in natural language processing, further work into a Swedish model will have to be conducted to create a model that is useful for healthcare. Whether the work is in fine-tuning the weights of the models or retraining the models with domain-specific data is left for subsequent works. / Den ökande digitaliseringen av vården genom användning av teknik och artificiell intelligens har påverkat det medicinska fältet på både positiva och negativa sätt. Generative Pre-trained Transformers (GPTs) är en samling språkmodeller som har tränats på en stor datamängd för att generera människoliknande text och har visat sig uppnå en stark förståelse av naturligt språk. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om GPT-SW3, en stor språkmodell för det svenska språket, kan svara på hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett korrekt sätt med hänsyn till uppmaningar och sammanhang.  För att uppnå målet skapades ett ramverk. Ramverket bestod av allmänna medicin-ska frågor, en utvärdering av medicinska resonemang samt konversationer mellan en läkare och en patient har skapats för att utvärdera GPT-SW3:s förmåga inom respektive områden. Varje komponent har en grundsanning som används vid utvärderingen av svaren.  Generellt sett klarar GPT-SW3 av att hantera specifika medicinska uppgifter och modellen visar tecken på förståelse. I mer grundläggande uppgifter lyckas GPT-SW3 ge adekvata svar på vissa frågor. I mer avancerade scenarier, t.ex. samtal och resonemang, har GPT-SW3 svårt att ge sammanhängande svar.  Även om det har gjorts stora framsteg inom språkteknologi måste ytterligare arbete med en svensk modell utföras för att skapa en modell som är användbar för hälso- och sjukvården. Huruvida arbetet består i att finjustera modellernas vikter eller att träna om modellerna med domänspecifika data lämnas till kommande arbeten.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar samtidigt som allt fler äldre i Sverige har sina tänder i behåll. Fler kvarvarande tänder och komplicerade restaurationer i munnen ställer större krav på utförd oral hälsovård för den äldre individen och de som ger omsorg till den sköra eller beroende äldre. Tillsammans med att den orala hälsan påverkar och påverkas av individers allmänhälsa och livskvalitet, blir omsorgspersonalens handlingar och beteenden avgörande. Därav finns ett intresse av att studera hur beteenden ser ut hos omsorgspersonal inom äldrevården. Syfte: Att beskriva attityden till och kunskapen om oral hälsovård för sköra eller beroende äldre hos ett begränsat antal omsorgspersonal inom Uppsala Kommun. Metod och material: En enkätstudie med totalt 82 personal inom hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende utfördes. Mätinstrumentet som användes var nursing Dental Coping Beliefs Scale. Deskriptiva data presenterades samt analyserades. Resultat: Det blev totalt 53 enkätsvar som användes i studien. Medelvärdet för totala poängen av enkäten var tämligen lågt, detsamma gäller för oral hälsotro, självtillit, intern- och externt locus of control. Extern locus of controll visades signifikant högre för personalen inom vård- och omsorgsboenden jämfört med personalen inom hemtjänsten. Slutsats: Omsorgspersonalen visade gemensamt en tämligen positiv attityd och måttlig nivå av kunskap kring sköra eller beroende äldres orala hälsa. Det krävs fler studier inom området för en verklighetsbild då denna studies resultat visats tveksam. / Background: The elderly population is increasing at the same time as more and more older people in Sweden retain their natural teeth. More remaining teeth and complicated restorations in the mouth place greater demands on performing oral hygiene for the elderly and for those who provide care. Oral health has an impact on and is affected by general health and quality of life. Therefore, the actions and behaviors of nursing staff become crucial for the oral health and quality of life of the frail or dependent elderly. Aim: To describe the attitudes and knowledge regarding oral health care for frail or dependent elderly among a limited number of nursing staff within the Uppsala municipality. Method and material: A survey was conducted with a total of 82 participants. The Nursing Dental Coping Belief Scale index was used to measure and collect data. Descriptive data were presented and analyzed. Results: The mean value for the total score of the questionnaire was relatively low. The same applies to oral health care beliefs, self-efficacy, and internal and external locus of control. External locus of control was shown to be significantly higher for the nursing care staff compared to the home care staff. Conclusion: The care staff shows a moderate level of attitude and knowledge about the oral health of frail and dependent elderly people. This study has been shown to be questionable, therefore more studies are required within the area.

2017 became the beginning of the Childbirth Crisis of Sweden, as a result of underbudgeting and understaffing, creating an environment where patient safety and availability was questioned. Additionally, information and communication technology rapidly take a larger role in the field of healthcare, nourishing new solutions for old processes. This explorative research was conducted to answer how information and communication technologies, and communication techniques, are used and could be used to provide safe care for patients. This study was conducted with 10 participants working as medical staff at a Swedish neonatal care unit. The medical staff who participated consisted of registered nurses, certified pediatric nurses, pediatric nursing assistants, and one nursing assistant. The approach of this research was through system thinking in the tradition of soft systems thinking. The data collection was performed with a combination of semi-structured interviews and card sorting. The collected data were processed, organized, and interpreted with the three c’s of analysis and thematic analysis. The results of this study are complemented by rich pictures. The empirical findings of this study describe a neonatal care unit known at its hospital to be the one unit holding the largest number of different devices. The medical staff at the researched NCU are using information and communication technology in a combination together with specific communication techniques, to create an understanding of their patients’ conditions. The study connects a state of safe care to the training and knowledge of the information and communication technologies, and communication techniques used at the neonatal care unit. The combination of the information and communication technologies, and communication techniques used at the NCU are vital tools, conclusive to the medical staff when providing safe care for patients. This study provides an insight into one Swedish neonatal care unit, based on the interpretations of its medical staff.