Idag står bostads- och servicesektorn för närmare 40 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Flerbostadshus utgör ca 30 % av den energianvändningen. Därför är det viktigt att lokalisera energiparametrar och redovisa dess betydelse för energianvändningen. Samtidigt bör relationen mellan energianvändning och inomhusklimat analyseras, så att inte förändringar i energin medför till försämringar för inomhusklimatet. Baserat på identifiering hos energisparpotentialen hos parametrar, parameterbeteende och parameterkänslighet för energianvändning har i studien ett antal parametrar undersökts för ett flerbostadshus. Även parametrarnas betydelse för det termiska klimatet har utifrån de parametrar som visat sig ha störst energisparpotential studerats. Studien är tänkt att komma till nytta för presentation av energisparpotentialer och beaktande hos indataparametrar vid energiberäkningar, samt öka förståelsen för hur termiska komforten påverkas av olika parametrar. En referensbyggnad har modellerats i programmet IDA ICE 4.5 och typisk spridningen för olika parametrar för byggnader från år 1970 till nutid har varierats och jämförts med ett referensfall. För det termiska klimatet har kriterier enligt certifieringsprogrammet Miljöbyggnad utnyttjats. Resultatet visar att ventilationssystem har stor energisparpotential. Vid en övergång från F-system till FTX-system görs betydande energibesparing, samtidigt som det sker en förbättring av den termiska komforten. Inomhustemperaturen har visats sig vara den känsligaste parametern vid beräkning av energianvändning. För den termiska komforten är fönsters g-värde och inomhustemperatur viktiga parametrar att beakta. Resultatet av energi- och komfortsimuleringarna visar också på en tydlig korrelation mellan energianvändning och termisk komfort. / Building stock consumes 40 % of total energy usage in Sweden, dwellings contribute almost 30% of the proportion. With an interest on the parametric analysis and its corresponding energy saving potentials, the investigation on the sensitivity of selected building parameters in a typical Swedish slab house is performed in the study. Based on the identification to the behavior of target sensitive parameters, the upgrading potential of thermal comforts is comparably analyzed with respect to approach the optimization design of further retrofitting scenario and uncertainty guidelines. A slab house built after 1970 is selected as the represented case building with a detailed typology introduction. In the study, IDA ICE 4.5 is applied to perform both the energy simulation and thermal comfort estimation. Based on the local screening analysis and the setting of criterion system, the ranking of the target parameters is rated systematically. The study is meant to be useful for the presentation of energy saving potentials and consideration of input parameters on energy calculations, and increase understanding of how thermal comfort is affected by various parameters. The results show that accomplished with the transformation of F-system to FTX-system, the applicable ventilation system efficiency shows the largest energy saving potential and improved thermal comfort, and the indoor temperature shows the largest sensitivity to the total energy profile. Comparably, along with the indoor temperature, the performance of glazing system in terms of the g-value is recognized as the parameters with the highest consideration. Based on the sensitivity analysis, the correlation between the energy savings and thermal comfort upgrading is verified, which indicate the possibility of providing optimal design scenario for both architectural error guidelines and further building retrofitting.

During the thesis project, an evaluation tool was developed for Telenor. This tool identifies the most reliable cell within a site based on its standard deviation and systematically ranks the performance of each cell using key performance indicators (KPIs). The tool also calculates the mean and the median to allow the user to get an overview over the network performance. The analysis underscored the importance of robust network reliability, especially when considering the deployment of home care technologies in remote areas. The tool is designed to analyse extracted data, providing Telenor with a view of network performance and ensuring top-tier service quality in even the most remote and challenging terrains. / Under examensarbetet lades fokus på skapandet av ett utvärderingsverktyg för Telenor. Detta verktyg bestämmer den mest tillförlitliga cellen inom en basstation baserat på dess standardavvikelse för den analyserade KPI och klassificerar varje cells prestanda. Utöver det räknas medelvärdet och medianen ut för att användaren ska få en bättre översikt över nätverksprestandan. Utbyggnaden av hemvårdsteknologier i avlägsna områden tas särskilt i beaktande. Verktyget är designat för analys av data och ger en översikt över nätverkets prestanda, vilket kan bidra till att säkerställa optimal servicekvalitet.