Den huvudsakliga arbetsmiljön bland Sveriges yrkesverksamma är i dag digital och den vanligaste sjukskrivningsorsaken är besvär som tidigare forskning har visat kan orsakas av brister i den digitala arbetsmiljön. Trots detta är digital arbetsmiljö som forskningsområde relativt nytt och outforskat och ny forskning efterfrågas för att utöka kunskapsbasen. Syftet med denna studie är att undersöka hur de anställda på en arbetsplats upplever sin digitala arbetsmiljö ur deras perspektiv som slutanvändare samt hur de upplever att den digitala arbetsmiljön påverkas av införandet av ett ärendehanteringssystem. Metoden för studien är en fallstudie med kvalitativ datainsamling i form av individuella semistrukturerade intervjuer av de anställda på en arbetsplats. Intervjuerna låter respondenterna utveckla sina resonemang kring hur de upplever sin digitala arbetsmiljö, hur de tror att de kommer att påverkas av införandet och vilka möjligheter de upplever att de har att påverka sin digitala arbetsmiljö. Resultatet analyseras med en deduktiv kategorisering som utgår från en socioteknisk modell för utvärdering av informationssystem. Komplexiteten i den digitala arbetsmiljön tydliggörs och analysen resulterar i att fem övergripande problemområden identifieras.    De fem problemråden som identifieras är frågan om ansvar och att ta den digitala arbetsmiljön på allvar, medvetenheten om digitala arbetsmiljöfrågor, avsaknaden av en helhetssyn på digital arbetsmiljö, bristen på information i samband med införandet och känslan av maktlöshet hos de anställda. Problemområden diskuteras utifrån undersökningens kontext och jämförs och förklaras med hjälp av teorier och tidigare forskning om digital arbetsmiljö och socioteknisk teori. Slutsatsen som dras av den här studien är att det finns flera brister i arbetet med digital arbetsmiljö på den undersökta arbetsplatsen och att alla problemområden som har identifierats påverkar slutanvändares upplevda maktlöshet. Vidare konstateras att den digitala arbetsmiljön består av sociala och tekniska dimensioner som påverkar varandra och studiens resultat tyder på att det krävs en holistisk syn på digital arbetsmiljö för att åtgärda de problemområden som identifierats.

Denna uppsats har syftet att bidra till en förståelse av tillämpningen av den digitala arbetsplatsen inom metallindustrin. Den fokuserar på hur metallindustrin använder digitala tekniker för att samarbeta internt och externt samt undersöker om metallindustrin ser några drivkrafter och/eller hinder för att utveckla den digitala arbetsplatsen. Empirin som ligger till grund för uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer av nyckelpersoner från fyra metallindustriföretag i Värmland. Resultatet av studien visar att företag inom segmentet använder sig av informationsskärmar på väggen, intranät, sociala teknologier, sociala medier, affärssystem, e- mail, videokommunikation och digital teknik för att hantera och dela dokument. Resultatet visar att den digitala arbetsplatsen mestadels används för envägskommunikation och att tvåvägskommunikation mestadels sker via fysiskt möte. Det visar också att det finns en vilja inom metallindustrin i Värmland att utveckla den digitala arbetsplatsen men det finns hinder som påverkar om de ska utveckla. De hinder som upptäckts är; kunders behov och utveckling, kostnader och inre motstånd inom organisationen. De drivkrafter som har upptäckts är; att främja samarbete genom att hantera och koordinera grupper, att effektivt kunna förmedla mer information till produktionsgolvet, kunders behov och utveckling och värdet som digitala verktyg skulle ge för verksamheten.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna? I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö. Syftet är att utifrån arbetsvetenskapliga teorier upptäcka de eventuella problem som kan förekomma vid interaktion med IT-systemen i det vardagliga arbetet för lärare vid Karlstads universitet. Exempel på teoretiska utgångspunkter vi har tillämpat är socioteknik, Karaseks krav/kontrollmodell samt teorier om motstånd, stress och arbetsmiljö. Teorin och undersökningen är under hela uppsatsen förankrad i arbetsvetenskap och riktad mot IT-system i organisationer. Resultatet ska ge Karlstads universitet en överskådlig blick och förhoppningsvis ligga till grund för vidare forskning inom detta ämne vid universitetet. Resultatet visar att användarna av IT-system vid Karlstads universitet vill se en förändring vid utveckling och implementering av nya IT-system och förändring i systemutvecklingsprocessen. Det kan uppnås genom att involvera användarna i utvecklingen av nya IT-system och se till användarnas behov och verksamhet vid implementering. Resultatet visar också att den mängd olika IT-system som lärarna interagerar med skapar stress och påverkar lärarnas arbetsmiljö samt att det förekommer motstånd gentemot verksamhetens tekniska struktur och organisation.

The Swedish Work Environment Authority published a report in 2015 on digital work environment, where they established a definition of digital work environment. To examine a digital work environment I chose a profession not directly related to knowledge work, but a profession working with people with functional disability living in group-homes, because a digitalization of work is to occur in almost all professions today. To examine the digital work environment I conducted a qualitative study including four semi-structured interviews with those who work in group-homes. The study was limited to the journal system Procapita and how the work with documenting in the digital system affected the digital work environment, though the workers were talking about other technical artefacts that could also relate to digital work environment. The interviews showed some cognitive, psychosocial and physical work environment problems, changes in demands from the organization due to digitalization of work and also benefits from digitalization of the journal system, but noconclusive facts can be drawn due to lack of comprehensive data. Attention to digital work environment is crucial because work environment is changing due to digitalization. Some suggestions to further research is presented.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

Digitaliseringen möjliggör för ny digital teknik, vilket har en central roll i dagens verksamheter. Den digitala tekniken inom skolans värld möjliggör för både ökat lärande samt nya typer av undervisning. Lärare arbetar idag i en digital arbetsmiljö där skolan har behövt anpassa sig efter den digitala tekniken. Den digitala arbetsmiljön innebär nya arbetssätt, ökade kommunikationsmöjligheter samt en förändrad infrastruktur. Införandet av ny digital teknik inom skolans värld innebär utmaningar för lärare. Förutsättningarna för arbetet förändras och forskning visar att det är svårt för lärare att följa med i utvecklingen. När individer inte kan anpassa sig till ny digital teknik och förändringarna vilka tekniken medför, upplevs teknikstress. Teknikstress upplevs i form av överbelastning, invasion, otrygghet och osäkerhet. Teknikstress blir allt vanligare och det finns idag begränsade insikter i vad som lindrar lärares teknikstress. Studien syftar att undersöka hur verksamheter förebygger upplevd teknikstress i den digitala arbetsmiljön som kan uppstå vid den digitala transformationen.  Med hjälp av en systematisk litteratursökning har en djupare förståelse erhållits för ämnet, därefter följde en tematisk analys vilket gjorde att vi kunde identifiera, analysera samt upptäcka återkommande mönster av hur teknikstress hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Följaktligen identifierades även hur lärare upplever teknikstress för att beskriva vilka upplevelser hanteringsstrategierna baseras på. De teman som identifierades är: sätta gränser, kollegialt stöd, verksamhetsstöd, digital kompetensutveckling och individuell hantering. Dessa fem teman skapar en förståelse över hur teknikstress kan hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Studien pekar på att lärares upplevelser gällande teknikstress skiljer sig från varandra därmed är behovet av hanteringsstrategier också olika. Studien pekar på att det inte finns någon enskild lösning för att förebygga och hantera teknikstress utan att både individ och verksamhet behöver engagera sig. / Digitization enables new digital technology, which has a central role in today's operations. Digital technology within the school environment enables both increased learning and new types of teaching. Teachers today work in a digital workplace where the school has had to adapt to digital technology. The digital workplace means new ways of working, increased communication opportunities and a changed infrastructure. The introduction of new digital technology in the school environment poses challenges for teachers. The conditions for work are changing and research shows that it is difficult for teachers to keep up with developments. When individuals are unable to adapt to new digital technology and the changes that technology entails, technostress is experienced. Technostress is experienced in the form of overload, invasion, insecurity and uncertainty. Technostress is becoming more common and today there are limited insights into what relieves teachers' technostress. The study aims to investigate how organizations prevent perceived technostress in the digital workplace that may arise during the digital transformation.  With the help of a systematic literature search, a deeper understanding of the subject was obtained, followed by a thematic analysis which allowed us to identify, analyze and discover recurring patterns of how technostress is handled in teachers' digital workplace. Consequently, it was also identified how teachers experience technostress to describe which experiences the coping strategies are based on. The themes identified are: setting boundaries, peer support, operational support, developing digital skills and individual coping strategies. These five themes create an understanding of how technostress can be managed in teachers' digital workplace. The study indicates that teachers' experiences regarding technostress differ from each other, thus the need for coping strategies is also different. The study indicates that there is no single solution for preventing and managing technostress, both the individual and the organization needs to get involved.

Corona-pandemin blev en stor bidragande faktor för flertal organisationer att anpassa sitt arbetssätt till en hybrid arbetsmiljö. Oberoende om hybrida arbetsförhållanden blivit påtvingat under pandemin eller om det funnits inom organisationen tidigare finns det många möjligheter där ibland flexibilitet som framtida organisationer vill och kommer att nyttja. Därför är det numer vanligt att organisationer vill och försöker utnyttja de fördelar som finns med både traditionell arbetsmiljö och hybrid arbetsmiljö vilket är ett nytt sätt att bygga och forma en arbetsplats på.  När organisationsförändringar och förändringar i arbetssätt inträffar medför det förändringar för både medarbetare och formella ledare. Ledarskap är något som ständigt förändras och det mer moderna synsättet på ledarskap skiljer sig markant mot det traditionella som oftast förknippas med hård styrning och auktoritet. Det moderna ledarskapet handlar mer om att vara lyhörd, flexibel och fokus ligger på mjuka värden. Precis som många andra faktorer i en organisation påverkas av ett nytt arbetssätt påverkas så även ledarskapet. Studien har besvarat forskningsfrågan, det vill säga hur ledarskapet kan anpassas till den hybrida arbetsmiljön för att bibehålla och främja teamsammanhållning. Forskningsfrågan har besvarats med hjälp av 5 intervjuer med formella ledare som arbetat inom organisationer som både verkat i traditionell arbetsmiljö och hybrid arbetsmiljö. Resultatet av studien visar att formella ledare bör anpassa sitt ledarskap på en generell nivå för att främja sammanhållning i den hybrida arbetsmiljön men att behovet av anpassningen kan skilja sig från organisation till organisation sett utifrån bransch.

Det råder en situation på arbetsplatser där fler och fler system förväntas tillämpas i arbetslivet. Linköpings kommun ingår just nu i en digital satsning för att påverka anställdas arbetssätt och arbetsbörda och den här studien är en utveckling av ett projekt som utförts tidigare inom kommunen. Studiens syfte var att undersöka arbetssättet som en grupp chefer tillämpar vid verksamhetsstyrning. Genom en kravanalys identifierades chefernas behov och krav de har på ett framtida digitalt beslutsstöd som kan användas vid just verksamhetsstyrning. Dessutom syftade studien till att undersöka chefernas användning av digitala verktyg och deras attityder gentemot digitalisering av arbetsprocesser. Det nuvarande arbetssättet uppfattades som tryggt men också långsamt med eftersatta strukturer. Chefernas upplevelse är att detta hindrar möjligheten att hjälpa fler personer. Tillika har de positiva attityder gentemot digitalisering då det har förutsättningen att förenkla arbetsprocesser. Däremot bemöts de idag av långa och krångliga vägar till information som tar energi från huvudsakliga uppgifter. Som konsekvens har egna påhittade strukturer skapats för att täcka upp för de rådande bristerna i de befintliga systemen. Förhoppningen på ett nytt digitalt beslutsstöd är att det inte ska vara ännu ett till verktyg, utan att det bemöta de problemen och bristerna som idag orsakar att digitala verktyg inte upplevs som hjälpmedel. Resultatet för denna studie är relevant för att utifrån ett användarcentrerat perspektiv ge de digitala verktygen ett mervärde och som kan förenkla och effektivisera arbetsprocesser och således också förbättra den digitala arbetsmiljön.

Fördelarna med ett digitalt och gränslöst arbetsliv är många, exempelvis är vi inte bundna till en specifik fysisk arbetsplats. Men det finns också gott om forskning som beskriver hur ett digitalt och gränslöst arbete påverkar oss människor negativt i form av skadlig stress. Däremot finns få förslag på förbättringar på området. Studien syftar till att – ett år senare – göra en uppföljning av ett program för en sund digital arbetsmiljö på ett mindre företag. Det studerade företagets medarbetare genomgick programmet i tre veckor och resultatet var mycket positivt – de kände sig mindre stressade och mer effektiva efter organisationsförändringen. Studiens frågeställningar är: Har organisationsförändringen hållit i sig? Varför? Varför inte? För att undersöka detta fick de som deltog i organisationsförändringen svara på en webbenkät. Utöver det genomfördes en intervju med företagets vd. Studien grundar sig på teorier om organisationsförändringar, stress i ett gränslöst arbetsliv samt hjärnforskning kopplad till förändringsprocesser och digital arbetsmiljö. Ingen tidigare forskning har hittats kring hur insatser för att hantera negativa aspekter av den digitala arbetsmiljön fungerar över tid. Studien visar att programmet för en sund digital arbetsmiljö har varit ett lyckat koncept på det specifika företaget, som delvis har hållit över tid. Medarbetarna jobbar ett år senare i relativt stor utsträckning enligt programmet för en sund digital arbetsmiljö. De delar av programmet som har varit lättast att hålla fast vid är de som handlar om att inte störa kollegorna, som att ha mobilen på ljudlöst i kontorslandskapet. Svårare har det varit att hålla fast vid de delar som handlar om att inte störa sig själv, som att läsa mail och sms på fasta tider. Resultatet pekar på att regler/policies för hur man ska hantera en digital arbetsmiljö samt ett starkt ledarskap är avgörande för att en hållbar sund digital arbetsmiljö. Även individen har ett ansvar.

I en tid av kris såsom Covid-19 pandemin har det visat sig vara av stor betydelse att kunna hantera omställningen och anpassningsbarheten mot en allt mer digital arbetsmiljö. Att kunna ställa om till dagens moderna, digitala arbetsmiljö har blivit möjligt bland annat tack vare dagens teknologi. Vid en sådan snabb omställning som skedde i många företag våren 2020 och framåt utmanades både sättet att tänka och agera kring den moderna arbetsmiljön. Med detta i åtanke ligger fokus i denna undersökning på att ta reda på hur svenska IT-konsultbolag har hanterat denna omställning. Vad har anpassning till nya sätt att bedriva arbete på distans genererat för erfarenheter som kan komma till gagn för framtida liknande scenarier. Vidare bygger studien på en kvalitativ undersökning där tre IT-konsultbolag har intervjuats. IT-konsultbranschen bedömdes intressant då de i regel har en lång tradition av hög kundkontakt och arbete ute hos kund. Den teoretiska grunden utgörs av en forskarrapport byggd på en grundad teori där bland annat mängder av publikationer studerats för att ta fram lämpliga strategier för omställningen till en mer digital arbetsmiljö. Resultaten av studien visade att IT-konsultbolagen var relativt väl förberedda för att arbeta på distans i en digital arbetsmiljö. Studien visade också att teori och empiri stämde ganska väl överens med varandra. / In a time of crisis such as the Covid-19 pandemic, it has proved to be of great importance to be able to handle the transition and adaptability to an increasingly digital work environment. Being able to switch to today's modern, digital work environment has become possible due to today's technology. With such a rapid changeover that took place in many companies in the spring of 2020 and beyond, both the way of thinking and acting around the modern work environment was challenged. With this in mind, the focus of this study is on finding out how Swedish IT-consulting companies have handled this change. What has adaptation to new ways of conducting work at distance generated for experiences that can benefit future similar scenarios. Furthermore, the study is based on a qualitative survey in which three IT consulting companies have been interviewed. The IT-consulting industry was considered interesting as they usually have a long tradition of high customer contact and work with the customer. The theoretical basis consists of a research report based on a grounded theory where, among other things, numerous publications have been studied to develop appropriate strategies for the transition to a more digital work environment. The results of the study showed that the IT-consulting companies were relatively well prepared to work remotely in a digital work environment. The study also showed that theory and empiricism corresponded quite well with each other.