Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna? I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö. Syftet är att utifrån arbetsvetenskapliga teorier upptäcka de eventuella problem som kan förekomma vid interaktion med IT-systemen i det vardagliga arbetet för lärare vid Karlstads universitet. Exempel på teoretiska utgångspunkter vi har tillämpat är socioteknik, Karaseks krav/kontrollmodell samt teorier om motstånd, stress och arbetsmiljö. Teorin och undersökningen är under hela uppsatsen förankrad i arbetsvetenskap och riktad mot IT-system i organisationer. Resultatet ska ge Karlstads universitet en överskådlig blick och förhoppningsvis ligga till grund för vidare forskning inom detta ämne vid universitetet. Resultatet visar att användarna av IT-system vid Karlstads universitet vill se en förändring vid utveckling och implementering av nya IT-system och förändring i systemutvecklingsprocessen. Det kan uppnås genom att involvera användarna i utvecklingen av nya IT-system och se till användarnas behov och verksamhet vid implementering. Resultatet visar också att den mängd olika IT-system som lärarna interagerar med skapar stress och påverkar lärarnas arbetsmiljö samt att det förekommer motstånd gentemot verksamhetens tekniska struktur och organisation.

Carlsberg desires to increase the traceability of their goods and this can be achieved with a tracking system. Therefore, this research aimed to create a model suitable to use when formulating a change strategy to implement a new technology in an organization. This model was then applied on Carlsberg to investigate how they should introduce a tracking system in their distribution system. The research was conducted in two phases, where the first phase included to create the suitable change model and to identify the current state in Carlsberg. This was achieved by collecting data from literature, observations and interviews. In phase two the model was applied to Carlsberg and thus, the change strategy to introduce a tracking system in Carlsberg was formulated. In this phase, data collection methods were literature and interviews with stakeholders and specialized consulting agencies in change management of IT systems. The research resulted in a model based on three questions that must be answered to create a change strategy; "What is the required change?", "How to build up the change process?" and "How will the change be measured?" In order to transform from the current state to the desired future, Carlsberg needs to introduce a tracking system with associated informational support, in the form of a website. This introduction results in changed work tasks and new features for truck drivers, administrative staff and collaboration partners. To succeed with this change, it is crucial that the stakeholders are willing to change. Carlsberg can increase the stakeholder’s willingness by a number of activities that have been identified in this research. Risks with the introduction of the tracking system have been identified and since this is a new system, start-up problems are likely to occur. These can be minimized through testing the system with a small group of truck drivers. Also, the introduction to the entire organization should then be done in one cross-dock at the time, partly to minimize the risk but also to be able to focus the resources. During and after the tracking system has been introduced in the organization, the change process needs to be measured in order to demonstrate that the desired improvements are met. Short-term measurements aim to motivate stakeholders for further implementation efforts and long-term measurements to consolidate the change in the organization. / Carlsberg vill öka spårbarheten på sina varor och detta kan uppnås med ett spårningssystem. Denna forskning har därför syftat till att skapa en modell lämplig för att använda vid utformningen av en förändringsstrategi ämnad till att införa en ny teknik i en organisation. Modell applicerades sedan på Carlsberg för att undersöka hur de ska införa ett spårningssystem i sitt distributionssystem. Forskningen genomfördes i två faser, där den första fasen inkluderade att skapa en lämplig modell för förändringsarbete och analysera den nuvarande situationen i Carlsberg. Detta uppnåddes genom att samla in information från litteratur, observationer och intervjuer. I fas två applicerades denna modell på Carlsberg och därmed formulerades förändringsstrategi för att införa ett spårningssystem i organisationen. I denna fas var metoder för datainsamling litteratur samt intervjuer med intressenter och specialiserade konsultbyråer i förändringsarbete av IT-system. Forskningen resulterade i en modell som bygger på tre frågor som måste besvaras för att skapa en förändringsstrategi; "Vilken förändring krävs?", "Hur ska förändringsprocessen utformas?" och "Hur kan förändringen mätas?" För att transformeras från det nuvarande läget till den önskade framtiden måste Carlsberg införa ett spårningssystem med tillhörande informationsstöd, i form av en hemsida. Införandet leder till förändrade arbetsuppgifter och nya funktioner för lastbilsförare, administrativ personal och samarbetspartners. För att lyckas med denna förändring, är det viktigt att de berörda parterna är villiga att förändras. Carlsberg kan öka intressenternas vilja genom en rad aktiviteter som har identifierats i denna forskning. Även risker med införandet av spårningssystemet har identifierats och eftersom detta är ett nytt system, kan uppstartsproblem förekomma. Dessa kan minimeras genom testning av systemet med en liten grupp av lastbilsförare. Dessutom bör införandet till hela organisationen sedan ske i en distributionslokal åt gången, dels för att minimera risken men också för att kunna fokusera resurserna. Under och efter spårningssystemet har införts i organisationen, behöver förändringsarbetet mätas för att visa att de önskade förbättringarna är uppfyllda. Kortsiktiga mätvärden syftar till att motivera intressenter för ytterligare förändringsarbete och långsiktiga mätvärden att befästa förändringen i organisationen.

Denna uppsats undersöker hur framtida etableringar av SMR, små modulära kärnkraftsreaktorer, påverkas av attityder och åsikter och hur detta hanteras av kommunala politiker. Detta är undersökt med fokus på kommunerna Karlskoga och Säffle, både belägna i Värmland. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie där fem identifierade nyckelpersoner intervjuades. Studiens empiri är grundad på information och kunskap från intervjuerna. Empirin diskuteras genom ett teoretiskt ramverk som består av sociotekniskt system, planerings- och etableringsprocess och energisäkerhet. Resultatet indikerar att etablering av SMR bör ses som ett sociotekniskt system. Det innebär att tekniken inte kan stå för sig själv, utan måste ses i en social kontext där faktorerna attityder och åsikterär extra viktiga. Dessa faktorer påverkas i sin tur av deltagande, lyhördhet, information och acceptans. Detta är fyra förhållningssätt som kommunala politiker måste förhålla sig till vid planerings- och etableringsprocesser. Slutligen konstateras att etableringprocesser av SMR i Sverige är lång och tidskrävande. De tekniska osäkerheterna måste lösas, de ekonomiska villkoren måste finnas, det organisatoriska måste få en form och de rättsliga förutsättningarna måste klubbas igenom. Viktigast är dock ett kontinuerligt arbete med attityder och åsikter.

The natural environment will become an increasingly important arena for economic competition in the future. The growing world population and the increased global consumption raise concerns about the sustainability of the current and future use of natural resources. Due to the growing global population the production of agricultural crops and food security is high on the global policy agenda. The purpose of this study has been to investigate the opportunities for a sustainable intensification in the Swedish cereals production and how the Lantmännen cooperative, a company active in the whole cereals value chain can act in order to enable the intensification. The research was conducted as a descriptive case study. Given the comprehensive nature of the purpose of this study, we have studied the Swedish agriculture from a system perspective in order to get the comprehensive understanding of its complexity. The findings presented in this report are based on data from multiple research methods such as interviews with stakeholder in the agriculture, database search, and archive searches. We show in this study that a sustainable intensification of the Swedish cereals production can be realized through utilizing the existing unused farmland registered by the farmer as fallow for a number of consecutive years in a row, which can be described as acreage that is not used for crop production but is still kept in farmable condition. Our study has identified four barriers hindering the intensification; Single payment system, Leasing contract, Logistics and Investment costs. To overcome these barriers we argue that the RO PSS business model is appropriate. By using this model Lantmännen will be able to deliver four different types of values to the farmers. The first value is the intangible value of identity, which let inactive farmers continue to live on their farms while being able to focus on other sources of main income. The second value we name ownerless consumption. This value offers farmers with little capital to start up or expand their production without having to invest in new machinery and equipment. The third value we call safety, which is connected to the barrier of lease contracts identified and the distrust between landowners and tenants. The fourth value, specialization, gives the farmer possibility to leverage overall cereals bulk production by including niche crops. We conclude by arguing that the opportunities for an intensification of the Swedish Cereals production lie in delivering these four values. / Naturen kommer i framtiden bli en alltmer viktig arena för ekonomisk konkurrens. En växande världsbefolkning och en ökad global konsumtion skapar oro kring hållbarheten i vårt användande av naturresurser. På grund av den ökande befolkningsmängden placerar sig frågor såsom produktionen av jordbruksgrödor och livsmedelsförsörjning högt upp på den globala politiska dagordningen. Studiens syfte är att undersöka möjligheter för en hållbar intensifiering av den svenska spannmålsodlingen och hur Lantmännen, ett kooperativt företag som verkar i spannmålets hela värdekedja ska agera för att möjliggöra intensifieringen. Med tanke på den övergripande karaktären av våra frågeställningar har vi studerat det svenska jordbruket ur ett systemperspektiv för att få en övergripande förståelse av dess komplexitet. Forskningen har genomförts i form av en beskrivande fallstudie. Våra resultat baseras på data från flera forskningsmetoder som intervjuer med intressenter inom jordbruket, databassökning, arkivsökning. Vår studie visar att en hållbar intensifiering av den svenska spannmålsodlingen kan realiseras genom att utnyttja befintlig oanvänd jordbruksmark som av jordbrukaren registrerats som träda i flera år i följd. Träda kan beskrivas som jordbruksareal som inte används till växtodling men som fortfarande hålls i odlingsbart skick. För att få denna mark i bruk och därmed möjliggöra en intensifiering krävs det att få bukt med fyra identifierade barriärer inom det svenska jordbrukssystemet; Gårdsstödet, Arrendekontrakt, Logistik och Investeringskostnader. Vi hävdar, baserat på våra resultat och analyser, att affärsmodellkonceptet RO PSS är lämplig att använda då Lantmännen ska lyckas få bukt med barriärerna. Denna modell kommer leverera fyra olika värden till jordbrukarna. Det första värdet har vi döpt till Identitet och är av en immateriell natur som vilket låter inaktiva jordbrukare fortsätta bo kvar på sina gårdar medan de inriktar sig på andra inkomstbaserade verksamheter. Det andra värdet gav vi namnet Ägandefri konsumtion. Detta ger värde till jordbrukaren i form av att jordbrukaren inte behöver låna pengar för höga  investeringskostnader i maskiner och infrastruktur vid uppstart eller expansion av verksamheten. Det tredje värdet kallar vi för Säkerhet, vilket är relaterat till barriären arrendekontrakt där vi har funnet en misstro mellan markägare och arrendatorer. Det fjärde värdet, Specialisering, ger jordbrukaren möjlighet att blanda in specialgrödor i sin produktion, och på så vis skapa en hävstång åt bulkproduktionen. Vår slutsats är att möjligheterna för en intensifiering av den Svenska spannmålsodlingen ligger i att kunna leverera dessa värden.

Denna uppsats är ett examensarbete i kandidatprogrammet Lantmätarprogrammet: samhällsplanering och samhällsuppbyggnad och handlar om vilka problem det finns med att implementera en digital tvilling i samhällsplanering. Det presenteras också vilka åtgärder som kan göras. En digital tvilling kan enklast förklaras som en digital kopia av ett fysiskt objekt. Den har flera användningsområden där den exempelvis kan utföra olika simulationer och analyser. De senaste åren har den däremot blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen, detta skapar nya problem, dels finns det ingen allmän definition av vad en digital tvilling är inom samhällsplaneringen. Då staden är komplext som innehåller ett socialt system. Det leder till att i denna studie kommer det att undersökas vad ett fortgående digitaliseringsarbete hade kunnat bidra med, hur en allmän definition av en digital tvilling i samhällsplaneringen kan underlätta. Det kommer även presenteras ett antal aspekter som bör tas i beaktning om/närdet skapas nationella riktlinjer för digitala tvillingar inom samhällsplaneringen Studiens frågeställningar besvaras genom en explorativ observationsstudie och intervjuer som utförts med Trollhättans- och Göteborgs stad. Det har genom dessa metoder undersökts hur det ser i dagsläget och vilka problem som finns. Utifrån detta framställdes fyra frågeställningar. En dokumentanalys utfördes för att framställa ett teoretiskt ramverk som speglas mot hur det ser ut i praktiken. I resultatet framställs det empiriska materialet från intervjuer samt från Karlskronas hemsida och videoguider. De aspekter som bör tas i beaktning efter vad som framställts i resultatet är artificiell intelligens, hållbar utveckling, insamling och bearbetning av data samt ett sociotekniskt perspektiv. / This Bachelor thesis is the final work in land surveyor: Urban management and spatial planning and it is about what problems there are in implementing a digital twin in spatial planning. It is also presented which measures that can be taken. A digital twin can most easily be explained as a digital copy of a physical object. It has several uses where it can, for example, perform various simulations and analyzes. In recent years, however, it has become increasingly common in urban planning, this creates new problems, and there is no general definition of what a digital twin is in urban planning. Then the city is complex because it contains a social system. This means that in this study it will be investigated what an ongoing digitization work could have contributed with, how a general definition of a digital twin in urban planning can facilitate. A number of aspects will also be presented that should be taken into account if/when national guidelines for digital twins in urban planning will be created. The study's questions are answered through an exploratory observational study and interviews conducted with the cities of Trollhättan and Gothenburg. Through these methods, it has been investigated how it looks at present and what problems that exist. Based on this, four questions were raised. A document analysis was performed to produce a theoretical framework that is mirrored against how it looks in practice. The result presents the empirical material from interviews as well as Karlskronas website and videoguides. The aspects that should be taken into account according to what has been presented in the results are artificial intelligence, sustainable development, data collection and processing, and a socio-technical perspective.

Blue Force Tracking (BFT) är en term för system som lokaliserar och övervakar egna militära förband inom operationsområdet. Ett potentiellt användningsområde för BFT är som hjälpmedel för förbättrad förmåga till eld och rörelse. Innan ett sådant användningsområde undersöks vidare är det dock nödvändigt att studera hur BFT påverkar tillämpandet av uppdragstaktik och manöverkrigföring.      Syftet med detta arbete är att skapa en förståelse för hur teknik och doktrin förhåller sig till varandra, för att besvara om användandet av BFT för eld och rörelse är möjligt inom Försvarsmakten med tanke på rådande doktrin. För att studera detta genomfördes en fallstudie där det undersöktes hur teknik och doktrin påverkar varandra, kopplat mot användandet av ledningssystem med BFT inom Försvarsmakten. För analys av empirin användes ett sociotekniskt synsätt för att förstå förhållandet mellan teknik och doktrin.   Resultatet visade på att användningen av BFT inte påverkade tillämpandet av uppdragstaktik. Däremot försvårar BFT-användningen tillämpandet av manöverkrigföring, främst genom att röja det egna handlandet. Diskussionen berörde skillnader i nyttjande av BFT mellan Flygvapnet och Armén. Diskussionen ledde också fram till rekommendationen, att om BFT ska implementeras på manöverbataljonerna så bör det till förändringar i rådande doktrin för att skapa ett fungerande sociotekniskt system / Blue Force Tracking (BFT) refers to systems for monitor and location of friendly military forces in a particular area of operation. A possible use for BFT is as an aid to improve fire and movement skills. Before such use is investigated further, it is necessary to examine the impact of BFT on the application of mission command and manoeuvre warfare. The purpose of this paper is to create an understanding of what effects technology and doctrine have on each other. The aim is to be able to answer the question whether or not BFT can be used to improve fire and movement in the Swedish Armed Forces. To do this, a case study of the relationship between technology and doctrine in the Swedish Armed Forces was carried out. For analysis of the empirical data, a socio-technical approach was used to understand the relationship between technology and doctrine.  The results showed that the use of BFT had no effect on the application of mission command. However, the use of BFT had a negative effect on the ability to carry out manoeuvre warfare, mainly on the ability to hide our own actions from the enemy. The discussion concerned differences in the use of BFT between the Air Force and the Army. The discussion also concluded with the recommendation that a change in doctrine is necessary, if BFT is to be introduced to battalions, in order to create a functioning sociotechnical system.