Carlsberg desires to increase the traceability of their goods and this can be achieved with a tracking system. Therefore, this research aimed to create a model suitable to use when formulating a change strategy to implement a new technology in an organization. This model was then applied on Carlsberg to investigate how they should introduce a tracking system in their distribution system. The research was conducted in two phases, where the first phase included to create the suitable change model and to identify the current state in Carlsberg. This was achieved by collecting data from literature, observations and interviews. In phase two the model was applied to Carlsberg and thus, the change strategy to introduce a tracking system in Carlsberg was formulated. In this phase, data collection methods were literature and interviews with stakeholders and specialized consulting agencies in change management of IT systems. The research resulted in a model based on three questions that must be answered to create a change strategy; "What is the required change?", "How to build up the change process?" and "How will the change be measured?" In order to transform from the current state to the desired future, Carlsberg needs to introduce a tracking system with associated informational support, in the form of a website. This introduction results in changed work tasks and new features for truck drivers, administrative staff and collaboration partners. To succeed with this change, it is crucial that the stakeholders are willing to change. Carlsberg can increase the stakeholder’s willingness by a number of activities that have been identified in this research. Risks with the introduction of the tracking system have been identified and since this is a new system, start-up problems are likely to occur. These can be minimized through testing the system with a small group of truck drivers. Also, the introduction to the entire organization should then be done in one cross-dock at the time, partly to minimize the risk but also to be able to focus the resources. During and after the tracking system has been introduced in the organization, the change process needs to be measured in order to demonstrate that the desired improvements are met. Short-term measurements aim to motivate stakeholders for further implementation efforts and long-term measurements to consolidate the change in the organization. / Carlsberg vill öka spårbarheten på sina varor och detta kan uppnås med ett spårningssystem. Denna forskning har därför syftat till att skapa en modell lämplig för att använda vid utformningen av en förändringsstrategi ämnad till att införa en ny teknik i en organisation. Modell applicerades sedan på Carlsberg för att undersöka hur de ska införa ett spårningssystem i sitt distributionssystem. Forskningen genomfördes i två faser, där den första fasen inkluderade att skapa en lämplig modell för förändringsarbete och analysera den nuvarande situationen i Carlsberg. Detta uppnåddes genom att samla in information från litteratur, observationer och intervjuer. I fas två applicerades denna modell på Carlsberg och därmed formulerades förändringsstrategi för att införa ett spårningssystem i organisationen. I denna fas var metoder för datainsamling litteratur samt intervjuer med intressenter och specialiserade konsultbyråer i förändringsarbete av IT-system. Forskningen resulterade i en modell som bygger på tre frågor som måste besvaras för att skapa en förändringsstrategi; "Vilken förändring krävs?", "Hur ska förändringsprocessen utformas?" och "Hur kan förändringen mätas?" För att transformeras från det nuvarande läget till den önskade framtiden måste Carlsberg införa ett spårningssystem med tillhörande informationsstöd, i form av en hemsida. Införandet leder till förändrade arbetsuppgifter och nya funktioner för lastbilsförare, administrativ personal och samarbetspartners. För att lyckas med denna förändring, är det viktigt att de berörda parterna är villiga att förändras. Carlsberg kan öka intressenternas vilja genom en rad aktiviteter som har identifierats i denna forskning. Även risker med införandet av spårningssystemet har identifierats och eftersom detta är ett nytt system, kan uppstartsproblem förekomma. Dessa kan minimeras genom testning av systemet med en liten grupp av lastbilsförare. Dessutom bör införandet till hela organisationen sedan ske i en distributionslokal åt gången, dels för att minimera risken men också för att kunna fokusera resurserna. Under och efter spårningssystemet har införts i organisationen, behöver förändringsarbetet mätas för att visa att de önskade förbättringarna är uppfyllda. Kortsiktiga mätvärden syftar till att motivera intressenter för ytterligare förändringsarbete och långsiktiga mätvärden att befästa förändringen i organisationen.

Belastningsskador hos arbetare är ett ökande problem hos olika företag och det har visat sig finnas en tydlig koppling mellan dessa skador och handledens vinkelhastigheten. Det är därför av stort intresse att kunna mäta dessa vinkelhastigheter på ett noggrant och smidigt sätt. Syftet med denna rapport är att utvärdera precisionen av IMU-sensorers förmåga att beräkna vinkelhastigheten av handleden. Detta görs genom att jämföra data från IMU-sensorer med data från ett optiskt spårningssystem (OTS), vilket klassas som en gold standard inom detta område. Ett experiment bestående av åtta övningar utfördes: tre standard rörelser (flexion och rotation i takterna 40, 90 och 140 slag per minut) och fyra simulerade arbeten (målning, pappersvikning, datorarbete och hårföning). Grad av överensstämmelse ges av 1,96 standardavvikelser (SD) för standardrörelserna (10 deltagare) vilka var -31,8 grader/s och 34,2 grader/s, medan för de simulerade arbetena var det -35,1 grader/s och 34,2 grader/s. Det lägsta medelvärdet av medelkvadratavvikelse (RMSD) var 15,7 grader/s och erhölls vid 40 BPM medan den högsta medelvärdet var 93,9 grader/s och erhölls vid målningsövningen. Medelvärdet av korrelationskoefficienten mellan IMU-sensorer och OTS varierade mellan 0,97 och 0,42 och korrelationskoefficienterna av deltagarnas 50:e percentiler av vinkelhastigheten var 0,95 för standardrörelserna och 0,96 för de simulerade arbetena. Medelvärdet av absoluta differensen mellan sensorer och OTS var givet i percentiler (10:e, 50:e och 90:e). Det största spannet för 50:e percentilen gavs vid 140 BPM (18,3 ± 24,6) och det minsta spannet vid 40 BPM (3,5 ± 4,7). Trots att det fanns mindre differenser mellan metodernas mätningar av vinkelhastighet, anser vi att IMU-sensorer har potential att användas för att mäta vinkelhastigheter hos handledens och med vidare utveckling kan den nuvarande differensen minimeras. / Musculoskeletal disorders (MSDs) are increasingly frequent amongst workers and there is a clear connection between work injuries and wrist angular velocities. One of the biggest issues therefore is the currently limited availability of means to measure these angular velocities. The aim of this study is to validate the usability of the IMU sensors to measure angular velocities. This is done by comparing the data from the IMU:s with the data obtained with the optical motion tracking system (OTS), which is considered gold standard within this field of studies. An experiment consisting of eight exercises was conducted: three standard movements (flexion and rotation in the pace 40, 90 and 140 repetitions per minute) and four simulated practical work tasks (painting, folding paper, computer exercise and using a hairdryer). The limits of agreement for the standard movements (10 subjects) were -31,8 degrees/s and 34,2 degrees/s, whereas for the simulated practical work tasks they were -35,1 degrees/s and 28,2 degrees/s. The lowest mean value of the root mean square deviation (RMSD) value was 15,7 degrees/s which represents the 40 BPM task whilst the highest mean value was 93,9 degrees/s which correspond to the painting task. The mean value of the correlation coefficients between the IMU:s and the OTS ranged between 0,97 and 0,42 and the correlation coefficient between the subjects 50:th percentiles of the angular velocity, was 0,95 for the standard movements whilst for the practical work tasks it was 0,96. The mean value of the absolute difference between the sensors and the OTS was given in percentiles (10th, 50th and 90th). The largest range within the 50th percentile occurred during the 140 BPM task (18,3 ± 24,6) and the smallest range during the 40 BPM task (3,5 ± 4,7). Although the measured angular velocities vary to a certain extent between the two methods, we conclude that the IMU sensors present the potential to work as measuring units for wrist angular velocities and with further development the current differences can be minimized. / Forte dnr: 2017-01209 "Enkel och tideffektiv metod att mät, analysera och presentera biomekaniskbelastning för hand-handled"

Currently, consumers are developing a serious interest in knowing all the information relevant to the products they purchase. According to recent research studies and practice reports, eco-friendly products, e.g., wood products, are subject to purchase barriers. Home furnishing companies are being demanded to provide traceability information of wood products in order to overcome consumer mistrust before purchasing their products. In order to ensure the provided traceability information is correct and sourcing of the wood doesn’t involve any illegal activities, companies in the wood furniture supply chain perform activities like verification of forestry compliance. Blockchain is turning out to be one of the prominent technologies that can be helpful in achieving material traceability. However, blockchain has not reached the optimum maturity level like many other technologies. Therefore it is critical for the companies to conduct an extensive feasibility assessment before implementing blockchain. Lack of this assessment may lead to inefficient implementation and companies might fail to see a return on investment. In this thesis, a case study was performed in a home furnishings company over the period of five months to analyze the implementation of blockchain for increasing the traceability of wood based materials to support forestry compliance in the wood furniture supply chain. The main objective is to investigate the drivers causing blockchain implementation, challenges that might arise while implementation and enablers that could facilitate the implementation of blockchain. A qualitative case study was conducted to fulfill the research purpose and objectives. In addition to the empirical findings from the semi-structured interviews, a systematic literature review was carried out to validate the interviewee’s responses. The findings from this study have clearly proven that blockchain will be instrumental in achieving wood traceability and mitigating the challenges associated with the verification of forestry compliance. Nevertheless, there are still some challenges associated that need to be carefully addressed by the companies in order to realize the expected benefits. This study also provides an overview of the enablers that could possibly help in mitigating the challenges and ensuring the successful functioning of blockchain. / Dagens konsumenter vill veta mer relevant information om produkterna dem köper. Enligt studier finns köpbarriärer för trä-baserade produkter. Företag inom heminredning begärs presentera transparens angående deras trä-baserade produkter för att undgå misstroende från konsumenter. För att säkerställa att denna information är korrekt, och att materialet inte härstammar från illegal verksamhet, arbetar företag med att verifiera sina material enligt gällande regulationer för skogsverksamhet. Blockchain erbjuder en framstående teknik som kan vara användbar för att uppnå denna typ av transparens för material-kedjan. Trots detta är Blockchain ännu inteen mogen teknologi jämfört med andra. På grund av detta är det viktigt att företag gören genomgående möjlighetsstudie innan implementering påbörjas. Att inte använda sig av denna typ av förstudie kan leda till ineffektiva implementationer, vilket kan leda till att företagen inte ser en önskad avkastning bli verklighet för denna typ av projekt. I denna uppsats presenteras en fallstudie utfört på ett företag inom heminredning. Denna studie pågick under fem månader för att kunna analysera Blockchain-implementationer angående förverkligandet av transparens inom denna typ av verksamhet och därmed trä-baserade produkter, för att säkerställa hänsyn till gällande regulationer för skogsverksamheter. Det huvudsakliga objektivet för denna uppsats är att undersöka möjliggörande faktorer för implementerings-projekt inom Blockchain och dess utmaningar. En kvalitativ fallstudie utfördes för att uppnå syftet och objektiven för denna uppsats. Utöver den empiriska data som samlades ingenom intervjuer har denna uppsats presenterat en systematisk litteraturgenomgång av nuvarande forskning för att validera datan som insamlats genom intervjuerna.