Scania CV is one of the world's largest truck manufacturer. It is not only the directproduction of vehicles and methods that are important for Scania but also the servicemarket handling spare parts, repairs and workshops. The department Vehicle ServiceInformation construct standard times through work measurement for particularworks in the workshops. The software application STAM is used in the servicemarket to create and store standard times which then are exported to theworkshops' own systems.The purpose of this master thesis is to analyse and evaluate the internal workmeasurement system that includes standard times and the software STAM. Also,based on external analysis and benchmarking of other systems suggest appropriatefuture development within the area for Scania Vehicle Service Information.In order to perform the investigation, interviews and studies have been doneinternally at the departments that are involved in work measurement as well asexternally at Scania workshops. A comparison of other systems have also beencarried out among external firms within work measurement systems and software.Theoretical discussions regarding work measurement, socio-technical systems andpreparation of change projects has been used as a foundation for understanding theissues surrounding work measurement systems.Our results show a series of demands both internally at Scania and externally atScania workshops and their need for standard times. Advantages and disadvantages oftoday's system has also been identified and how the other firms' software could fit inScanias organisation. Today there are many opinions on how work measurement andstandard times should work and be handled.The general perception, is that there are problems with work measurement today.The problems include both technical aspects of STAM but also organisational factorsincluding communication and structure. Since the availability of adequate standardtimes is very important to the workshops, development of work measurement cantherefore result in customer benefits and market competitiveness.Important in this context is not to put too much faith to the technical aspects such asSTAM and software developement. Instead, in order to achieve satisfying results inthe development of work measurement system, the software must be modified to theorganization and not vice versa.This motivates to commence with the development of the work process byidentifying and defining the organisation and work processes as desired. Only thenshould development or replacement of the software STAM be made to be able towork effectively with work measurement for Scania Vehicle Service Information.

Uppsatsen syftar till att analysera politiska aktörers agerande för att framställa sin hållning inför folkomröstningen om kärnraften 1980 som trovärdig och rationell. Studien undersöker historiska källor i form av informationstätt opinionsmaterial samt statliga utredningar och propositioner med anknytning till folkomröstningen. Undersökningen är baserad på den teoribildning inom teknik- och vetenskapssociologi som kallas science and technology studies – STS. Det analytiska verktyg som källmaterialet analyseras utifrån är begreppet energisäkerhet. Undersökningen visar att en stor del av debatten som förs i opinionsmaterialet kan förklaras i termer av energisäkerhet. Aktörernas argumentation angående kärnkraften och de alternativa energikällornas fördelar och nackdelar tydliggörs och förklaras. Dessutom visar studien hur opinionsmaterialet förhåller sig till de av staten framtagna beslutsunderlagen.

<p>This report consists of a discussion about suitable methods for studying complex sociotechnical systems that are still being developed. There are large economical advantages with studying new systems before they are completely developed since problems can be discovered early and thereby avoided. It is, however, difficult to study developing systems, there are methodological limitations. These limitations are discussed and recommendations for studying non-existing complex sociotechnical systems are presented.</p><p>The report is based on experiences from a study of the introduction of a shipboard helicopter on the corvettes that the Swedish Armed Forces are developing. A shipboard helicopter implies high requirements on the hosting ship. Three different types of requirements were studied: technical, educational and crew requirements. Focus was on the crew requirements, especially on the demands for the operators in the command and control centre onboard the ship. Their workload was studied to decide whether or not they can handle new tasks and assignments. The planned interaction with the helicopter was studied in order to estimate the operators’ workload during helicopter activity. The results are presented in Hansson (2005).</p><p>This report also presents a discussion about the need for system support for the operators interacting with the helicopter. The command and control system of the ship has most of the required functionality. A system support for helicopter start and landing does not exist even though such a support could increase the safety of these activities and reduce the operator workload.</p> / <p>Följande rapport består av en diskussion kring vilka metoder som är lämpliga att använda vid studier av komplexa sociotekniska system som fortfarande är under utveckling. Det finns stora ekonomiska fördelar med att studera system innan de är färdigutvecklade, då kan eventuella problem upptäckas tidigt och därmed undvikas. Det är dock problematiskt att undersöka system som är under utveckling, det finns stora metodologiska begränsningar. Dessa begränsningar diskuteras och leder fram till rekommendationer för hur studier av sociotekniska system som fortfarande är under utveckling bör genomföras.</p><p>Det konkreta fall som är arbetets utgångspunkt är ett projekt vars syfte var att studera införandet av ombordbaserad helikopter på de nya korvetter av Visbyklass som Försvarsmakten utvecklar. En ombordbaserad helikopter ställer stora krav på fartyget. Tre typer av krav studerades: tekniska, utbildningsmässiga och bemanningsmässiga. De bemanningsmässiga kraven var i fokus, och speciellt kraven som ställs på operatörerna i stridsledningscentralen på fartyget. Deras arbetsbelastning studerades för att kunna bedöma huruvida de kan hantera ytterligare arbetsuppgifter. Den planerade interaktionen med helikoptern studerades för att avgöra vilka krav denna interaktion ställer på operatörerna. Resultaten presenteras i Hansson (2005).</p><p>I denna rapport diskuteras förutom metodologiska riktlinjer även behovet av systemstöd för operatörerna som leder och samverkar med helikoptern. Fartygets ledningssystem är välutvecklat och har merparten av den funktionalitet som krävs. Ett systemstöd för helikopterstart och -landning finns dock inte, trots att det skulle kunna ge fördelar i form av ökad säkerhet och minskad arbetsbelastning för operatörerna.</p>

This report consists of a discussion about suitable methods for studying complex sociotechnical systems that are still being developed. There are large economical advantages with studying new systems before they are completely developed since problems can be discovered early and thereby avoided. It is, however, difficult to study developing systems, there are methodological limitations. These limitations are discussed and recommendations for studying non-existing complex sociotechnical systems are presented. The report is based on experiences from a study of the introduction of a shipboard helicopter on the corvettes that the Swedish Armed Forces are developing. A shipboard helicopter implies high requirements on the hosting ship. Three different types of requirements were studied: technical, educational and crew requirements. Focus was on the crew requirements, especially on the demands for the operators in the command and control centre onboard the ship. Their workload was studied to decide whether or not they can handle new tasks and assignments. The planned interaction with the helicopter was studied in order to estimate the operators’ workload during helicopter activity. The results are presented in Hansson (2005). This report also presents a discussion about the need for system support for the operators interacting with the helicopter. The command and control system of the ship has most of the required functionality. A system support for helicopter start and landing does not exist even though such a support could increase the safety of these activities and reduce the operator workload. / Följande rapport består av en diskussion kring vilka metoder som är lämpliga att använda vid studier av komplexa sociotekniska system som fortfarande är under utveckling. Det finns stora ekonomiska fördelar med att studera system innan de är färdigutvecklade, då kan eventuella problem upptäckas tidigt och därmed undvikas. Det är dock problematiskt att undersöka system som är under utveckling, det finns stora metodologiska begränsningar. Dessa begränsningar diskuteras och leder fram till rekommendationer för hur studier av sociotekniska system som fortfarande är under utveckling bör genomföras. Det konkreta fall som är arbetets utgångspunkt är ett projekt vars syfte var att studera införandet av ombordbaserad helikopter på de nya korvetter av Visbyklass som Försvarsmakten utvecklar. En ombordbaserad helikopter ställer stora krav på fartyget. Tre typer av krav studerades: tekniska, utbildningsmässiga och bemanningsmässiga. De bemanningsmässiga kraven var i fokus, och speciellt kraven som ställs på operatörerna i stridsledningscentralen på fartyget. Deras arbetsbelastning studerades för att kunna bedöma huruvida de kan hantera ytterligare arbetsuppgifter. Den planerade interaktionen med helikoptern studerades för att avgöra vilka krav denna interaktion ställer på operatörerna. Resultaten presenteras i Hansson (2005). I denna rapport diskuteras förutom metodologiska riktlinjer även behovet av systemstöd för operatörerna som leder och samverkar med helikoptern. Fartygets ledningssystem är välutvecklat och har merparten av den funktionalitet som krävs. Ett systemstöd för helikopterstart och -landning finns dock inte, trots att det skulle kunna ge fördelar i form av ökad säkerhet och minskad arbetsbelastning för operatörerna.

År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

För att elektrifiera Sveriges landsbygd under 1920-talet tillsattes Elektrifieringskommittén, vars arbete med att utforma en standard för landsbygdselektrifieringen resulterade i statliga offentliga utredningar. Dessa har utgjort källmaterialet för undersökningen. Genom att studera Elektrifieringskommitténs arbete utifrån ett SCOT-perspektiv är det möjligt att se hur elnätet vuxit fram genom relevanta sociala gruppers påverkan på den tekniska utvecklingen. Under sitt arbete uppfattade Elektrifieringskommittén risker med bland annat importberoende, driftsäkerhet och höga elpriser vilket kom att spela stor roll för utvecklingen av tekniken och systemets organisation. Det visar sig dock att organisationen i minst lika stor utsträckning påverkades av Elektrifieringskommitténs uppfattningar om de sociala grupperna och försöken att forma dessa för att passa in i ett redan standardiserat system. Undersökningen belyser hur motivet bakom satsningar på infrastruktursystem tillsammans med systembyggares uppfattningar påverkar vilka som involveras och får aktiva roller i systemens utveckling. Drivkraften att stärka jordbruket genom elektrifiering och synen på var sakkunnighet fanns innebar att jordbrukarnas insyn i systemet minskade medan de stora statliga och privata kraftbolagen kom att få ansvaret för utveckling, underhåll och utbildning. Landsbygdselektrifieringen visar hur olika syner på teknikens funktion påverkat det som lade grunden till det svenska elnätet.

Denna uppsats är skriven som ett examensarbete på Masterprogrammet i stadsplanering på Blekinge tekniska högskola under år 2021 och handlar om hur svenska kommuner planerar att använda digitala tvillingar. En digital tvilling är i korthet en smart digital modell som kan användas för att bland annat organisera och visualisera information samt utföra analyser. Digitala tvillingar har blivit allt vanligare inom samhällsplaneringen och flera av Sveriges kommuner arbetar med att utveckla digitala tvillingar. Det finns dock ingen entydig definition om vad en digital tvilling som används inom samhällsplanering är, hur de planeras att användas eller varför kommunerna väljer att utveckla digitala tvillingar. I uppsatsen undersöks därför vilka föreställningar som finns kring hur och varför digitala tvillingar används inom kommunal samhällsplanering, vilka faktorer som styr hur de digitala tvillingar används samt vilka val som ligger till grund för de digitala tvillingarnas utformning. Uppsatsen undersöker även på vilket sätt som implementeringen av detta nya digitala verktyg kan påverka planeringen och planerarens roll. Frågorna besvaras genom intervjuer med representanter från fem av de svenska kommunerna som arbetar med att ta fram digitala tvillingar. De kommuner som har intervjuats är Helsingborgs stad, Göteborgs stad, Vänersborgs kommun, Karlskrona kommun och Östersunds kommun. För att undersöka vilka politiska ställningstaganden som finns kring digitala tvillingar och hur dessa i sin tur påverkar samhällsbyggnadsprocessen har dokumentstudier genomförts av nationella dokument som berör samhällsbyggnadsprocessen. Studiens teoretiska ramverk är teorin om sociotekniska system. Teorin används för att synliggöra hur tekniska och sociala faktorer står i relation till varandra för att sedan undersöka om det är de sociala eller de tekniska faktorerna som styr hur de digitala tvillingarna utformas och hur de planeras att användas i kommunerna. Studiens resultat visar att kommunerna har en stark tilltro till teknik och att de digitala tvillingarna förväntas lösa många problem. Det har även framkommit att det finns en förväntan om att digitaliseringen kommer att bidra till effektivare processer som leder till bättre beslut. Studien visar även att planeringen kan utvecklas mot att både bli mer rationell än idag, men även att planeringen kan bli mer kommunikativ då de digitala tvillingarna ger förutsättningar för samverkan och dialog.

For a military organisation capability is a central concept. The definitions vary with different nations and organizations, but here the military capability is defined as the ability of a sociotechnical system to solve military tasks performed under certain circumstances in a set environment. To create new or develop existing military capability, military innovation can be a crucial piece of the puzzle. It might be innovative systems solving tasks in the existing organization or existing technology used in an innovative manner.The aim of this thesis is to create a structure for discussing technology, innovation, and capability in a relevant way, where the capability lifecycle presents an overview of the desired capability when planning for future compositions of technology and units, instead of focusing on the individual systems. Therefore, this work is governed by a thematic aim that at least requires a multidisciplinary research approach which contains different research areas to understand how the technical systems can contribute within its context.To visualise this context, different aspects of the system is here divided into three layers. The technology level represents the technology itself, in this case Maritime Uncrewed Systems, which needs to be understood with its opportunities and limitations. The system also needs to be understood in its sociotechnical layer where the technical system is interacting with people, organization, and other units. The final layer is the governance layer with both the legal and ethical considerations in the use of the technology, in this case, an uncrewed system.The overall conclusion is that capability development is not doing things the same way as before with different technology. It is about trust in the overall system and developing how the available resources, both technical and sociotechnical, can contribute to solving a task as efficiently as possible in an altered organization. / För en militär organisation är förmåga ett centralt begrepp. Definitionerna varierar med olika nationer och organisationer, men här definieras den militära förmågan som förmågan hos ett sociotekniskt system att lösa militära uppgifter som utförs under vissa omständigheter i en bestämd miljö. För att skapa ny eller utveckla befintlig militär förmåga kan militär innovation vara en avgörande pusselbit. Det kan vara innovativa system som löser uppgifter i den befintliga organisationen eller befintlig teknik som används på ett innovativt sätt.Syftet med detta examensarbete är att skapa en struktur för att diskutera teknik, innovation och förmåga på ett relevant sätt, där förmågans livscykel ger en överblick över den önskade förmågan vid planering av framtida sammansättningar av teknik och enheter, i stället för att fokusera på det individuella systemet. Därför styrs detta arbete av ett tematiskt syfte som åtminstone kräver en multidisciplinär forskningsansats som innehåller olika forskningsområden för att förstå hur de tekniska systemen kan bidra inom sitt sammanhang.För att visualisera detta sammanhang är de olika aspekterna av systemet här indelade i tre lager. Tekniklagret representerar själva tekniken, i detta fall marina obemannade system, som måste hanteras med dess möjligheter och begränsningar. Systemet behöver också förstås i det sociotekniska lager där det tekniska systemet interagerar med människor, organisation och andra enheter. Det sista lagret är det övervakande lagret med både de juridiska och etiska övervägandena vid användandet av tekniken, i detta fall ett obemannat system.Den övergripande slutsatsen är att förmågeutveckling inte innebär att göra saker på samma sätt som tidigare fast med annan teknik. Det handlar om tillit till det övergripande systemet och att utveckla hur tillgängliga resurser, både tekniska och sociotekniska, kan bidra till att lösa en uppgift så effektivt som möjligt i en förändrad organisation. / <p>QC 230928</p>

This thesis investigates the public transport system in the city of Uppsala in Sweden. This thesis bases itself on the fact that the development of a new ticketing and payment system is about to start. The purpose of the thesis is to help increase the number of journeys travelled with public transport. To achieve this, the goal of the thesis is to present a vision for UL’s new payment and ticketing system with concepts of interaction design in mind whilst investigating whether a simplified system might increase travel with public transport. The thesis uses surveys, interviews and usability testing of the present-day system. The opinions can be summarised such that people in general find difficulties in grasping the different fare zones of the public transport system and do therefore experience difficulties in buying the correct ticket for their specific journey.  The new ticketing system should consist of a redesigned fare structure, where a complete removal of the fare zones would create perhaps the most intuitive ticketing system. The new ticketing system should also be able to handle contactless payments, easing the burden on bus drivers who will not need to issue tickets to passengers. In general, a downscaling of the current ticketing system is preferable to avoid confusing travellers. It is of the essence to consider the ticketing and payment system as a sociotechnical system since investigating neither technology nor people alone will lead to a successfully implemented system. They need to be investigated jointly.

Alla människor är egna individer och dessa individuella skillnader påverkar hur vi upplever sociotekniska system. Det finns en problematik bland system inom organisationer nämligen att systemen inte lever upp till organisationers förväntningar. Sett ur ett perspektiv av välmående anställda innebär det att systemen inte uppfyller de psykologiska grundbehoven tillhörighet, kompetens och autonomi. Det finns ett flertal färdiga sociotekniska system på marknaden vars syften är att bidra till ökat välmående bland anställda inom organisationer. Problematiken med färdiga sociotekniska system är att de inte innehar samma grad av flexibilitet till organisationers specifika behov som ett nytt sociotekniskt system. Samtidigt finns en problematik i designprocesser av nya sociotekniska system där den sociala och tekniska kontexten inte anammas som en helhet på grund av att metoder inom sociotekniska system inte har tillräcklig sammanhållning. System som inte designas med hänsyn till anställdas välmående kan orsaka arbetsrelaterad stress. För att motverka den här problematiken har det här examensarbetet gjort en litteratursökning med perspektiv ur informatik, psykologi och Human Resources. Utifrån litteratursökningen har kriterier för sociotekniska system formulerats och applicerats på färdiga sociotekniska system. Jämförelsen resulterar i en djupare diskussion av två sociotekniska system som uppfyller flertalet kriterier men samtidigt visar på en problematik som främst berör att tillräcklig hänsyn inte har tagits till personliga möten och individuella skillnader. Resultatet av diskussionen mynnar ut i ett antal designprinciper som lägger grund för vidare forskning och belyser utvecklingsmöjligheter inom sociotekniska system i relation till välmående anställda inom organisationer. / All people are own individuals and our individual differences affect how we experience a sociotechnical system. There is a problematic situation among systems where they cannot live up to the expectations of organizations. From a wellbeing perspective it implies that the systems do not fulfill our fundamental psychological needs which are competence, autonomy and relatedness. There are some finished sociotechnical systems whose purpose are to contribute to increased wellbeing among employees in organizations. The issue regarding finished sociotechnical systems is that it cannot adopt to organizations needs the same way a new sociotechnical system could. Also, there is another problematic situation with processes of design among new sociotechnical systems where not enough consideration is taken to the social and technical context as a unit because there is a disconnection between methods regarding socio technical systems. When systems are not designed with enough consideration to wellbeing among employees it can cause stress related to work. This examination has taken the perspectives of informatics, psychology and Human Resources to counteract this problem. Criterias have been formulated from the results of the literature search to be applied to finished sociotechnical systems. Two of the finished sociotechnical systems fulfilled most of the criterias but a problem was still highlighted since not enough consideration have been taken to personal meetings and individual differences. The result of the discussion ends up in design principles which build a ground for further research and opportunities of development among sociotechnical systems in relationship to wellbeing among employees in organizations.