Tidigare forskning om militär innovation har huvudsakligen förklarat innovativa skillnader medstrategisk kultur. Studien argumenterar för varför denna förklaringsfaktor snarare är ett underliggandeförhållande än konkret orsak till skillnader och ansluter sig till kritiken som betonar behovetav nya perspektiv i forskningsfältet, bland annat från kognitiv psykologi. I en jämförande fallstudieav aktörers militära förmågeutveckling identifieras här mer konkreta förklaringsfaktorer. Studiens övergripande frågeställning är varför aktörer med likartad strategisk kultur likväl utvecklarmilitär förmåga på olika sätt? Studien syftar till att, ur perspektivet kognitiva bias på aktörsnivå,undersöka i vilken utsträckning militära innovationsprocesser påverkas av mentala modeller av nyteknologi. De hypoteser som förs fram är att aktörers mentala modeller av medel som militärtrelevanta initierar militär innovation och att initiala mentala modeller tenderar att väga tyngre änkontextuella förändringar under innovationsprocessen. Studien presenterar tre huvudsakliga slutsatser; (1) aktörers mentala modeller av ny teknik sommilitärt relevant tenderar att initiera militära innovationsprocesser, (2) mentala modeller kan bådebidra till och motverka militära innovationsprocesser, och (3) militära innovationsprocesser gynnassannolikt av att mentala modeller utmanas och att divergerande mentala modeller synliggörs.Forskningsfältet föreslås avslutningsvis utvecklas i riktning från stormakts- och organisationsperspektivtill processinriktat småstats- och individperspektiv.

There is no more reverent military tradition than a healthy scepticism about new ideas. But such scepticism must be accompanied by openness to new information that can lead us to change. In the case of strategic leaders, create the conditions for which these discoveries can occur. (Dougherty, 2018) The development of the Swedish Armed Forces and the Swedish army is focused and prioritized towards creating operational effect. This places great demands on the collaboration of different organizations, where strategic access and operational capability are sought. Equipment development is partly in focus, but the coordination of the process is the most important thing. Equipment development is a complex area where the organization (Swedish armed forces and the Swedish army) is today and has been undergoing major reform for a long time. Thereby, different units, staffs and needs have been prioritized and created different perspectives, cultural norms, on what equipmentdevelopment is. During the internationalization (Silfverskiöld, 2017), 2005-2019, the development process of the Swedish Armed Forces has thus, as we see it, been governed by a bottom-up perspective with a decentralized management. In the event of a the shift again to national defence, this has created a disorder in processes and a lack of common methods, so that materiel projects have had to live and work without connection to each other. A withdrawal is required.   The study has explored equipmentdevelopment within the army, its perspective, organization, processes and methods in order to create an understanding of where its differences lie and what drifts and obstacles exist. The study is a socialscience qualitative study with a methodological inductive approach, where respondents from the Land Warfare School's developmentunit have formed a selectiongroup to capture a cross-section of the army's developmentofficers. The purpose of this was to create a depth and obtain nuances from those who work in equipment development, instead of measuring projects. The study did not cover all functional schools and leading levels in the Swedish armed forces and the Swedish army.  The study is based on the scientific field of military innovation. The study was conducted as an exploratory study and through Bolman & Deals Four frame model, Mintzberg's five sector logo and Ingelstam's perspective on sociotechnical systems carried out an analysis, based on perspectives on organization, personnel, management and coordination, as well as processes and methods. The empirical data in the survey have been obtained through interviews, official documents and articles.    The results of the study demonstrate a model that explains what influences and what internal relationships exist, as equipmentdevelopment is complex and based on integration of systems, people, methods and technology. The model is our description based on the selectiongroup and the areas in which they work. Our model describes that perspective impact is fundamental and that equipmentdevelopment has drifts and elements that in an interaction either enable or limit the operational effect.    The Swedish armed forces and the Swedish army are the ones who decide what the organization with its processes and methods should focus on, where our view is with units in focus. We believe this requires simplicity and clarity with a top-down perspective. We see coordination as the opportunity to structure operations in the short term and in the longer term, certain production- units should receive a mandate within a given framework for the level of equipment- development. A doubleacting process, top-down and bottom-up, need to be described. A common basic view is thus crucial.

For a military organisation capability is a central concept. The definitions vary with different nations and organizations, but here the military capability is defined as the ability of a sociotechnical system to solve military tasks performed under certain circumstances in a set environment. To create new or develop existing military capability, military innovation can be a crucial piece of the puzzle. It might be innovative systems solving tasks in the existing organization or existing technology used in an innovative manner.The aim of this thesis is to create a structure for discussing technology, innovation, and capability in a relevant way, where the capability lifecycle presents an overview of the desired capability when planning for future compositions of technology and units, instead of focusing on the individual systems. Therefore, this work is governed by a thematic aim that at least requires a multidisciplinary research approach which contains different research areas to understand how the technical systems can contribute within its context.To visualise this context, different aspects of the system is here divided into three layers. The technology level represents the technology itself, in this case Maritime Uncrewed Systems, which needs to be understood with its opportunities and limitations. The system also needs to be understood in its sociotechnical layer where the technical system is interacting with people, organization, and other units. The final layer is the governance layer with both the legal and ethical considerations in the use of the technology, in this case, an uncrewed system.The overall conclusion is that capability development is not doing things the same way as before with different technology. It is about trust in the overall system and developing how the available resources, both technical and sociotechnical, can contribute to solving a task as efficiently as possible in an altered organization. / För en militär organisation är förmåga ett centralt begrepp. Definitionerna varierar med olika nationer och organisationer, men här definieras den militära förmågan som förmågan hos ett sociotekniskt system att lösa militära uppgifter som utförs under vissa omständigheter i en bestämd miljö. För att skapa ny eller utveckla befintlig militär förmåga kan militär innovation vara en avgörande pusselbit. Det kan vara innovativa system som löser uppgifter i den befintliga organisationen eller befintlig teknik som används på ett innovativt sätt.Syftet med detta examensarbete är att skapa en struktur för att diskutera teknik, innovation och förmåga på ett relevant sätt, där förmågans livscykel ger en överblick över den önskade förmågan vid planering av framtida sammansättningar av teknik och enheter, i stället för att fokusera på det individuella systemet. Därför styrs detta arbete av ett tematiskt syfte som åtminstone kräver en multidisciplinär forskningsansats som innehåller olika forskningsområden för att förstå hur de tekniska systemen kan bidra inom sitt sammanhang.För att visualisera detta sammanhang är de olika aspekterna av systemet här indelade i tre lager. Tekniklagret representerar själva tekniken, i detta fall marina obemannade system, som måste hanteras med dess möjligheter och begränsningar. Systemet behöver också förstås i det sociotekniska lager där det tekniska systemet interagerar med människor, organisation och andra enheter. Det sista lagret är det övervakande lagret med både de juridiska och etiska övervägandena vid användandet av tekniken, i detta fall ett obemannat system.Den övergripande slutsatsen är att förmågeutveckling inte innebär att göra saker på samma sätt som tidigare fast med annan teknik. Det handlar om tillit till det övergripande systemet och att utveckla hur tillgängliga resurser, både tekniska och sociotekniska, kan bidra till att lösa en uppgift så effektivt som möjligt i en förändrad organisation. / <p>QC 230928</p>

Flygvapnets specialoperationsförband produceras i den konventionella delen av Försvarsmakten vilket innebär högre krav på byråkrati och styrning uppifrån i dess utvecklingsprocesser än okonventionella organisationer. Detta innebär att snabb operativ innovation, som är en framgångsfaktor inom specialoperationer, försvåras. Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie utreda hur en specialoperationsenhet som utvecklas, utbildas och utrustas i en konventionell organisation ges förutsättningar till innovation till stöd för specialoperationer. Till stöd används bland annat Spulaks teori om kreativitet och innovation för specialförband. Studien visar att det går att genomföra snabb innovation nerifrån och upp under förutsättning att det finns en koherent uppdrags- och riskuppfattning samt om det råder en organisationskultur som uppmuntrar till kreativitet och innovation. Snabb anpassning kan även ske uppifrån och ner genom närhet till beslutsfattare som skapar förutsättning för att prioritet kan möjliggöra att resurser frigörs. Ett anpassat regelverk, decentraliserad ledning och förståelse för uppdraget är andra avgörande faktorer som skapar förutsättningar till snabb innovation. För att kunna uppnå detta krävs även en tydlig styrning från central nivå för att undvika att specialoperationsförbandens behov fastnar i försvarsgrenskonkurrens. / The Swedish Air Force's special operations forces is produced in the conventional part of the Armed Forces, which means higher demands on bureaucracy and control from higher hierarchy in its development processes than unconventional organizations. This means that rapid operational innovation, which is a success factor in special operations, is hampered. The purpose of the study is through a qualitative interview study to investigate how a special operations unit that is developed, trained and equipped in a conventional organization is given the conditions for innovation in support of special operations. Spulak's theory of creativity and innovation for special operations forces, alongside with other research, is used as a theoretical framework. The result show that it is possible to implement rapid innovation from the bottom up, provided that there is a coherent view of the mission and risks and whether there is an organizational culture that encourages creativity and innovation. Rapid adaptation can also take place from the top down through proximity to decision-makers, which creates the conditions for priority to enable resources to be allocated. An adapted regulatory framework, decentralized command and understanding of the mission are other decisive factors that create the conditions for rapid innovation. In order to be able to achieve this, a clear guidence from the central level is also required to avoid the requirements of the special operations forces getting caught up in intraservice competition.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.  Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet. / The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.