No description available.

I denna masteruppsats studeras ett antal rektorers uppleveda effekter av utbildningen vid Rektorsprogrammet efter år1. Fokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet påverkas när rektor går utbildningen. Med rektor avses i denna uppsats den person på skolan/förskolan som är chef för lärarna/förskolelärarna och övrig personal, och som har uppdraget att leda verksamheten så att lärarna kan genomföra sitt uppdrag, d.v.s. att utifrån skolans mål säkerställa att eleverna når målen. Detta kan alltså även vara en biträdande rektor, en förskolechef eller en biträdande förskolechef. Med upplevda effekter avses den upplevelse av förändring vad gäller erfarenheter, kunskaper och lärdomar som rektorerna tar med sig från utbildningen. Studien undersöker inte de faktiska effekter som rektors utbildning leder till ute på skolorna eller om den leder till förbättrade resultat. Denna uppsats baseras på textanalys av reflekterande brev som skrivits av deltagare som påbörjade Rektorsprogrammet vid två lärosäten våren 2014. Detta görs genom ett hermeneutiskt förhållningssätt med en narrativ ansats. Den narrativa ansatsen innebär att, genom rektorernas brev, försöka fånga den betydelse rektorerna tillskriver sina erfarenheter från utbildningen. Dessa brev är förankrade i rektorernas kontext som skapats genom deras interaktion med sin omgivning i vardagen. Den narrativa ansatsen ökar förståelsen för rektorernas subjektiva upplevelse av utbildningen. Med hjälp av två perspektiv: pedagogiskt ledarskap och vuxnas lärande har empirin sedan analyserats med hjälp av ett raster i form av en ledarskapsmodell som bygger på en teoretisk modell där ledarskap förstås som något som tar gestalt relationellt i skärningspunkten där Ledare, Följare och Situation möts. Denna analys av breven visar att det första året av rektorsutbildningen primärt ger rektorerna allmänt ökad kunskap som de tillämpar i sina skolor och använder/sprider i verksamheten och att detta gör att rektorerna känner sig säkrare i rollen som ledare. Under det första året på Rektorsprogrammet handlar detta primärt om juridiska aspekter av ledarskapet. Det är tydligt att rektorerna upplever att de har stärkts i rollen som pedagogiska ledare under år 1 vid Rektorsprogrammet. Resultatet av denna studie visar att det inte primärt handlar om att via utbildningen ge rektorerna ökade ämneskunskaper utan snarare om att utveckla det pedagogiska ledarskapet och därmed skapa säkrare och bättre rektorer. / This thesis investigates what effects a number of Swedish school principals experience during the first year of the National School Leadarship Training Programme, focusing on how the educational leadership is affected by the education. The term principal refers to the person at a school/pre-school designated to lead the organization and enabling the teachers/pre-school teachers and staff to do their work, i.e. to make the students reach the educational goals. The term experienced effects refers to the sense of change in experiences and knowledge that the principals gain from the education. The thesis does not take into account the actual effects of the education at the principal’s organizations or if it leads to improved school results. This thesis is based on the analysis of reflective letters written by participants who started the programme at two different universities during the spring of 2014. This is done by applying a hermeneutic and narrative approach. The narrative approach means that, by analyzing the principals’ letters, try to capture the meaning that they attribute to their experiences from the education. These letters are based in the context of each principal which has been created through their interaction with the surrounding environment in the daily work. The narrative approach increases the understanding for the principals’ subjective experience of the education. By using two different perspectives: educational leadership and adult education, the material has been analyzed by using a raster in the shape of a leadership model based on the assumption that leadership can be understood as something that is taking relational form at the point of intersection between Leader, Follower and Situation. This analysis shows that the first year of the education primarily provides the principals with increased general knowledge which they apply in practice in their respective organizations and that this increased knowledge makes the principals feel stronger in their role as leaders. During the first year of the programme this general knowledge primarily relates to legal aspects of leadership. It is evident that the principals experience that they have developed as educational leaders during the first year of the National School Leadership Training Programme. This thesis indicates that the main effect of the program is not to increase the principals’ knowledge in specific areas, but to develop the educational leadership and thus create more confident and better principals.

Studien hade som syfte att studera hur ledare inom ett specifikt företag uppfattar sitt eget ledarskap vilket analyseras utifrån ett teoretiskt perspektiv om värdebaserat ledarskap. Syftet operationaliseras genom att behandla frågeställningarna hur företagets ledarna uppfattar sitt eget ledarskap utifrån ledarskapsmodellen på företaget samt hur värdebaserat ledarskap tar sig i uttryck på företaget. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa, internetunderstödda, semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta ledare på företaget och var i första steget ett bekvämlighetsurval som transformerades till ett snöbollsurval. Företaget är en del av en global koncern inom persontransport där vi studerade verksamheten i Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet kodades utifrån temana egen uppfattning av ledarskap, ledarskapsmodellen generellt, specifika förmågor från ledarskapsmodellen och användningsområden för ledarskapsmodellen. Tematiseringen i resultat och analys utgick från studiens två frågeställningar. Resultatet visade att ledarnas egna uppfattningar om sitt ledarskap överensstämde i stort med egenskaperna i ledarskapsmodellen samt att värdebaserat ledarskap framförallt tar sig uttryck genom självutveckling och medarbetarsamtal. Empirin påvisade att ledarskapsmodellen påverkar beteenden hos ledarna eftersom respondenternas utsagor om sitt eget ledarskap härleds till egenskaperna i modellen. Värdebaserat ledarskap tar sig uttryck på företaget genom företagets ledarskapsmodell, ledarnas utsagor och hur de använder sig av modellen i olika kontexter. / The purpose of this study was to examine how leaders within a specific company perceive their own leadership, which is analyzed from a theoretical perspective on values-based leadership. The purpose is operationalized by addressing the issues of how the company's leaders perceive their own leadership based on the leadership model of the company and how values-based leadership manifests itself within the company. The study's empirical data were collected through qualitative, internet-supported, semi-structured interviews. The selection consisted of eight managers at the company and was in it’s first step a convenience sampling that transformed into a chain sampling. The company is part of a multinational corporate group active in the passenger transport industry where the study focused on the business in Sweden. The interviews were transcribed, and the material was coded on the basis of the managers perceptions of leadership, the leadership model in general, specific traits in the leadership model, and areas of use for the leadership model. The thematization of results and analysis was based on the study's two issues. The result showed that the managers own perceptions of their leadership were in line with the characteristics of the leadership model and that values-based leadership was expressed mainly through self-development and staff appraisal. The data demonstrated that the leadership model influences the behavior of leaders because leaders' statements about their own leadership are derived from the characteristics of the model. Values-based leadership is expressed by the company through the company's leadership model, leaders' statements and how they use the model in different contexts.

Syftet med vår uppsats är att utveckla en förståelse för vilka förutsättningar som råder för innovation och utveckling i Försvarsmakten samt vad som kan hindra respektive främja dessa och hur dessa förutsättningar förhåller sig till varandra.Vi har gjort detta genom en kvalitativ studie där vi intervjuat Försvarsmaktens utvecklingschefer. Efter en analys, med klassisk grundad teori som metod, av våra intervjuer växte en modell fram. Modellen heter Gränsöverskridande transformering. Den syftar just på det faktum att en transformering sker och är inledd. Att Försvarsmakten som ett resultat av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med legitim bas i demokratiskt fattade beslut åter är i en transformering, ur ett minimalistiskt insatt insatsförsvar med professionella soldater och sjömän till att återigen utgöra ett folkligt förankrat värnpliktsbaserat försvar av den territoriella integriteten. Det sker likt det som skedde efter murens fall och som då skapade ett nytt befälssystem och pausade värnplikten. Lika nytt och omvälvande igen. Nationellt fokus och tillväxt i både volym och geografisk förekomst såväl som förmågor och personalkategorier. Detta är en transformering som i grunden påverkar alla delar av Försvarsmakten och alla dess processer, men också samhället i stort och de orter där verksamhet nu återigen blir vardag. Vi upptäcker genom modellen att utveckling som begrepp är centralt och att innovation inte används i någon större omfattning, men att utveckling ändå inte varit prioriterat under åren av minimalistiskt insatsförsvar.  Det är därför gränsöverskridande att lämna en kultur och tidsepok och gå in i en annan. Att byta sätten vi leder och leds på i vardagen, att se utveckling och kreativitet som något som får förekomma och måste få kosta, både i tid och pengar. Det är ett gränsöverskridande och en transformering som dessutom ska ske i en kontext där samhället förändrats. Teknikutvecklingen leds av civila intressen och Försvarsmakten har att finna sin plats i den globala världen av leverantörer och innovationer inom snart alla områden. Det är gränsöverskridande i att Försvarsmakten återigen bryter ny mark, att Försvarsmakten måste samarbeta med omvärlden för att kunna fullfölja och få effekt av den nya inriktning som gäller i och med tagna beslut. Här får Försvarsmaktens ledarskapsfilosofi med uppdragstaktiken och den valda ledarskapsmodellen en avgörande roll för möjligheten att genomföra en lyckad gränsöverskridande transformering. Vi drar utifrån det en sammanfattande slutsats. Att med uppdragstaktik som filosofisk och metodologisk grund för ledning i kombination med det utvecklande ledarskapet i varje ledares medvetna utövande och med tillit mellan parter så främjas goda förutsättningar för ett innovativt och utvecklande klimat. Att det krävs att innovation blir en medveten och aktiv handling och process för att kunna dra nytta av klimatet. / The purpose of this thesis is to develop an understanding about which conditions for development and innovation that is current in The Swedish Armed Forces and what can hinder or encourage these, and also how these conditions relate to each other. We have done this through a qualitative study where we have interviewed Swedish Armed Forces managers of development. After analysing the content from these interviews with Classic Grounded Theory as a method a model was created. The models name is Cross-border transformation and the aim is at the fact that a transformation is started and is ongoing. As a result of the security policy and with a legitim base in democratic decisions the Swedish Armed Forces is yet again in a transformation. From a minimalistic inset defence with employed soldiers and sailors to a democratic conscript based national defence of our territorial integrity. This is happening in the same way as it did when the wall fell, a new officers system was developed and we paused the conscription, as new and revolving yet again. Now instead the focus is again to growth in both volume, geographically as well as in capabilities and categories of personnel. This is a transformation that effects all parts of the Swedish Armed Forces and all its processes, but also the society at large and the cities where new military establishments yet again are to become part of the normal day life. We see through our model that development rather than innovation as a concept is used, but has not bin prioritised in the Swedish Armed Forces during the years of a minimalistic inset defence. It is therefore cross-border to leave a culture and an era to cross into another. To change the way we lead and are led in normal day life, to see development and creativity as something that is allowed to exist and that can cost both in time and money. It is cross-border and a transformation in addition to happen in a context where the society has changed. The technology development is led by civilian interests and the Swedish Armed Forces has to find its place in the global world of suppliers and innovations in almost all areas. It is cross-border that we yet again are breaking new ground, that we have to cooperate with the world around us to be able to carry out and get effect of the decisions of a new direction for the Swedish Armed Forces that has been made. At this point the Swedish armed forces leadership philosophy, the mission tactics and the chosen leadership model plays a decisive role for the possibility of a successful cross-border transformation. Based on this we come to a summarising conclusion that with mission tactics as a philosophical and methodological foundation for leadership, combined with developing leadership in every leaders conscious practice and with mutual trust between concerned parties will good conditions for a more innovative and developing climate be encouraged. To be able to benefit from this climate it requires that innovation becomes a conscious and active action and process.