Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text. Resultatet visar hur dolda maktstrukturer åskådliggörs på så vis att det är utredarna och därigenom staten som såväl innehar agendasättningsmakten som problemformuleringsprivilegiet samt uppgiften att åtgärda problemen. Skulden för de problem som identifieras läggs framförallt på romerna. Språkbruket uppvisar exempel på formuleringar som är negativt värderande, raljerande och som förstärker negativa egenskaper. Synen på romer visar en dubbel bild där det å ena sidan handlar om en vilja och ambition att åtgärda de problem som identifieras men som å andra sidan gensomsyras av en diskriminerande hållning, kategoriserande tendenser och en vi och dem-uppdelning

År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

För att elektrifiera Sveriges landsbygd under 1920-talet tillsattes Elektrifieringskommittén, vars arbete med att utforma en standard för landsbygdselektrifieringen resulterade i statliga offentliga utredningar. Dessa har utgjort källmaterialet för undersökningen. Genom att studera Elektrifieringskommitténs arbete utifrån ett SCOT-perspektiv är det möjligt att se hur elnätet vuxit fram genom relevanta sociala gruppers påverkan på den tekniska utvecklingen. Under sitt arbete uppfattade Elektrifieringskommittén risker med bland annat importberoende, driftsäkerhet och höga elpriser vilket kom att spela stor roll för utvecklingen av tekniken och systemets organisation. Det visar sig dock att organisationen i minst lika stor utsträckning påverkades av Elektrifieringskommitténs uppfattningar om de sociala grupperna och försöken att forma dessa för att passa in i ett redan standardiserat system. Undersökningen belyser hur motivet bakom satsningar på infrastruktursystem tillsammans med systembyggares uppfattningar påverkar vilka som involveras och får aktiva roller i systemens utveckling. Drivkraften att stärka jordbruket genom elektrifiering och synen på var sakkunnighet fanns innebar att jordbrukarnas insyn i systemet minskade medan de stora statliga och privata kraftbolagen kom att få ansvaret för utveckling, underhåll och utbildning. Landsbygdselektrifieringen visar hur olika syner på teknikens funktion påverkat det som lade grunden till det svenska elnätet.

No description available.

The aim of this dissertation is to review the molding process of the politics that preceeded the work for gender equality which inSwedengathered speed in the early 1970s. Particular focus has been put to how society through legislation, economic and social privileges during the years 1921-1971 affected Swedish women’s possibilities to make a living and to achieve economic independence. In the dissertation three commissions initiated by the government have been analysed, all of which have been considered paramount for Swedish women’s economic emancipation. The stance that has been applied presumes that the way in which a “problem” has been formulated and framed is of importance for which measures will obtain interpretative preference, thus having an influence on both legislation and the politics pursued, and which measures were considered inconceivable. The dissertation demonstrates that different interpretations of the problems, based on disparate values and indisputable suppositions of how women as regards economic issues should be, choose and act, to varying degree and effect converged in the reports presented by the commissions. In the politics applied women were then manouvered into another economic practice than men, but also into different activities for different groups of women.   One of the main arguments in this dissertation is that in spite of the fact that parts of the women’s liberation movement were active in this molding process during the years 1921-1971, it was not the result of liberal and women-friendly politics. Change over time was pushed by governmentality. By, in the commissions analysed, problematising how certain women’s behaviour contributed to major social problems, such as a dropping marriage frequency, decreasing nativity and preventing economy from expanding, the rights and other social benefits would steer them into serving what was regarded as the public good. Thus, during the time period reviwed, Swedish women´s extended rights and other social benefits were not implemented to create possibilities for women to achieve economic independence, but as a means to resolve other superior social problems.