År 1998 tillkallades en kommission för att utreda giftskandalen i Hallandsåsen som inträffat ett år tidigare, projektet präglades tidigt av såväl organisatoriska som tekniska motgångar och slutade i en miljöskandal. Kommissionens främsta uppgift blev att kartlägga händelsen och ta fram både orsaker för de inträffade och åtgärder för att det inte skulle kunna ske igen, arbetet resulterade i två statliga utredningar. Mängden tillsatta kommissioner hade ökat stadigt under 1900-talet och stor tillit tillskrevs utredningsväsendet som en arena för samhällsforskning. Denna rapport undersöker hur kommissionens syn på teknik och tekniska misslyckanden uttrycks i de statliga utredningarna om händelserna i Hallandsåsen. Undersökningen belyser hur tekniksyn kan påverka vad som blir samhällsforskning och hur detta i sin tur kan användas som politisk resurs. Statliga utredningar är ett slags gränsland mellan politik och vetenskap och ses ofta som en frizon för kunskapsproduktion. Det blir på så vis högst relevant att undersöka de omständigheter som råder när en statlig utredning blir till, både för att förstå dess roll som gränsorganisation men även för att nyansera bilden av vad en SOU är.

The purpose of research aid is to contribute to development in different ways through the use of research. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) was one of the pioneers within state research aid, and existed between 1975 and 2008. This dissertation studies Sarec’s policy from a historical perspective with the help of official documents and interviews with former directors. Discourse theory together with concepts from Science and Technology Studies comprise the theoretical framework of the study. One of the central questions asked is how the view of the relationship between research and development has changed over time. One of the conclusions is that there are two main policy discourses that are established early on and that can be traced throughout the entire period studied. The two discourses share the starting point that modern science can contribute to development and that national research capacity is an important component in this. The localist discourse represents a more multifaceted view of how research can contribute to development, and what that development consist of. It is more explicitly anti-colonialist and to a greater degree prioritizes the local context as basis for decisions regarding support. The universalist discourse places less emphasis on where knowledge is produced since it can be used anywhere, as long as the right structures and priorities are in place. The discourses reflect different views of knowledge and development. Some decades one discourse dominates over the other, and other decades they are more equal. / Forskningsbistånd har som syfte att bidra till att forskning på olika sätt leder till utveckling. Sarec (the Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) var en av pionjärerna inom statligt forskningsbistånd och existerade mellan 1975 och 2008. I denna avhandling studeras Sarecs policy ur ett historiskt perspektiv med hjälp av offentliga dokument och intervjuer med före detta chefer. Diskursteori tillsammans med begrepp från teknik- och vetenskapsstudier utgör det teoretiska ramverket för studien. Frågor som ställs är till exempel hur synen på relationen mellan forskning och utveckling har förändrats över tid. En av slutsatserna är att det finns två stora policydiskurser som etableras tidigt och som går att följa under hela perioden. Båda innefattar en stark tro på modern vetenskap och dess möjlighet att bidra till utveckling, samt på att forskningskapacitet är en viktig komponent i detta. Den lokalistiska diskursen representerar en mer mångfacetterad syn på hur forskning kan bidra till utveckling samt vad denna utveckling är. Den är mer explicit antikolonialistisk i sin ansats och prioriterar i högre grad den lokala kontexten som grund för beslut kring stöd. Den universalistiska diskursen betonar att det spelar mindre roll var kunskapen produceras eftersom den kan nyttjas varsomhelst, bara rätt strukturer och prioriteringar finns på plats. Diskurserna speglar olika syn på kunskap och utveckling. Vissa årtionden dominerar en diskurs över den andra, och andra årtionden är de mer jämbördiga.