Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är. Individens val av färdmedel beror på både dess relevans (användbarhet) och dess mervärden (fördelar och nackdelar) jämfört med bilens mervärden. Studien visar fyra faktorer som är viktiga för att förnyelse av planeringen av kollektivtrafik sker, att vissa stigberoenden är svårare att bryta än andra samt att arbetet för att öka kollektivtrafikens relevans och mervärden är komplicerat på grund av det delade ansvaret mellan ett flertal aktörer.

This is a bachelor thesis, written at the business studies institute, Uppsala Unviersity, exploring how digitalization has affected the Swedish book industry. This is done by studying how the introduction of the e-book has changed the way the publishers work and what problems and opportunities arise with the new way to publish and consume books. The technology optimists, that existed around the turn of the millennium, when the e-book came, made predictions along the lines of the physical book having ceased to exist within five to ten years. But the physical paper books do very much still exist, so haven’t the change happened as predicted? The purpose of this thesis is as follows: How has introduction of the e-book affected the relationship between the Swedish publishers and the book as a whole? This means that we consider the book as a concept, as a resource or product, and study how a change in this product affect publishers. The theoretical framework used is basically classical network theory. We study the book as a resource that exists through relationships with other resources, with the help of the 4R model. The information has been gathered through both a study of literature and interviews with subjects. The litterature study consisted of reading the newspaper Svensk Bokhandel (SvB) Years 2004-2010. It provided us with enough information to make a network map of the actors within the Swedish book industry. From this network map identified the key actors and interviews took place with a number of these. The empirical data has first been split into two scenarios; the book industry around year 2000 and 2012. The information gathered about these two points in time were then separated into the four types of resources defined by the theory. This was done to illustrate the changes that has occurred during the past decade. The interfaces between resources were then examined in the analysis and the changes in weight and variation that occurred was noted. The reasons that caused the observed transformations of the interactions has been investigated and these have been noted. The conclusion that has been reached is that the weight of the network is relatively unchanged while the overall variation has increased. This change in variation have taken the guise of new flows of information and new ways to process, distribute and consume the book. The essay ends with a discussion of the book industry's future and the parallels and differences to markets that have undergone similar changes. / Detta är en kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala unviersitet, som undersöker hur digitaliseringen har påverkat den svenska bokbranschen. Detta görs genom att studera hur e-boken har förändrat förlagens sätt att arbeta samt vilka problem och förutsättningar som uppkommit med de nya sättet att publicera, distribuera och konsumera böcker. Den stora teknikoptimism som fanns kring millennieskiftet då e-boken kom gav tongångar i stil med att den fysiska boken inom fem till tio år skulle ha upphört att publiceras. Pappersböcker säljs i hög grad fortfarande, och varför har förändringen inte skett snabbare? Uppsatsens syfte lyder enligt följande: Hur har e-bokens inträde på marknaden påverkat relationen mellan de svenska förlagen och boken som en enhet? Den teoretiska referensram som använts är i grund och botten klassisk nätverksteori. Vi studerar boken som en resurs som existerar i form av relationer och kopplingar till andra resurser, med hjälp av den s.k. 4R-modellen. Undersökningen är blandad litteraturstudie och intervjubaserad. Litterturstudien bestod av att läsa tidningen Svensk Bokhandel(SvB) årgångarna 2004-2010. Det medgav en klar nätverkskarta över vilka aktörer som verkade inom den svenska bokbranschen. Utifrån denna nätverkskarta identifierades de centrala aktörerna och intervjuer skedde med ett antal av dessa. Empirin har först delats upp i två scenarion; bokbranschen kring 2000 samt 2012. Den information som innehafts angående de två tidpunkterna separerades sedan i de fyra typerna av resurserna som definieras av teorin. Detta för att belysa de förändringar som skett under det senaste decenniet. Gränssnitten mellan resurserna undersöktes sedan i analysen och de förändringar i tyngd och variation som skett noterades. De anledningar som orsakat de observerade transformationerna i interaktionerna har undersökts och även dessa har noterats. Den slutsats som nåtts är att tyngden inom nätverket är relativt oförändrad medans den generella variationen har ökat. Denna variationsförändring har tagit skepnad av nya informationskanaler samt nya sätt att bearbeta, distribuera och konsumera boken. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring bokbranschens framtid samt paralleller och skillnader mot marknader som genomgått likande förändringar.

Under efterkrigstiden växte personbilismen fram som en stadsomvandlande kraft. Den påverkade hur städer byggdes i kombination med att den funktionalistiska planeringsregimen tog allt större plats. Stadens ursprungliga syfte och form ombildades helt och gav upphov till de fysiskt osammanhängande ytterstäder som präglar svenska städer idag. Den stora frågan är om detta fokus på mobilitet som bilen krävde kan bidra till byggandet av hållbara städer. Det visar sig att det finns en skillnad mellan tillgänglighet och mobilitet och det krävs långsiktig planering för att åstadkomma förändringar på den glesa staden. Personbilismens krav på mobilitet är idag ifrågasatt inom planeringen då det är svårt att kombinera mobilitet och tillgänglighet. Finns det några tendenser inom översiksplaneringen att påverka mobiliteten genom begränsningar eller ökad utbyggnad? Arbetet besvarar hur Stockholms stad ser på denna fråga och hur denna skiljer sig åt mellan olika myndigheter.

<p>The aim of this study is to try to explain the process using both an actor driven perspective as well as a structural perspective examining the reasons why the County Council of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. The answers to the following research questions are sought to shed light on the problem: What constrained the discretion of  the political actors in the choice of region to merge with? Which role did  different political actors play? Does the study provide Game Theory, from Rational Choice theory,  and Path Dependency, from Historic Institutionalism, a new perspective and strength especially  when bringing them together? The study is limited to two policy areas, health care and regional development policy. The structural background is drawn upon the Annual Report 2008 of the County Council Värmland, the Regional Development Program and Regional Transport Infrastructure Plan 2010-2021 by Region Värmland. The chronological order of decisions and events is drawn upon protocols from various regional political organs all linked to the municipal of Värmland and the correspondence between the officials of Värmland’s municipal and the Legal, Financial and Administrative Services Agency of the State. Both the Game Theory of Rational Choice and the structural perspective of Historic Institutionalism are applied to the research work give new insights into the problem and give the theories further strength. In relation to the negotiations has the lack of information been significant and can in part explain why the municipal of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. In short, the answer to the research question is that they did not have any other choice.</p>

Förtätning är idag en vanligt förekommande princip om den rumsliga organiseringen inom den fysiska planeringen, inte minst inom översiktsplaneringen. Det finns dock en debatt om förtätning som inte är särskilt positiv inställd till den principen. Undersökningar av ungas boendepreferenser samt ökningen av småhuspriserna antyder tillsammans att förtätning och den täta staden inte nödvändigtvis är det som medborgarna främst efterfrågar. Gällande denna diskrepans mellan vad för samhällen som planeras och vad som tenderar att efterfrågas, är vidhållandet till förtätning som princip om den rumsliga organiseringen ett uttryck för en förtätningsdoktrin eller ett stigberoende?    Detta arbete syftade till att undersöka hur svenska kommuner förhåller sig till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden i översiktsplaneringen. Undersökningens teori utgjordes av stigberoende och planeringsdoktriner utgjorde undersökningens centrala begrepp. Undersökningen utformades som en fallstudie där Linköping kommun, Malmö stad och Sundsvall kommun utgjorde fallen. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer var undersökningens datainsamlingsmetoder och kvalitativ innehållsanalys var dess analysmetod. Empirin i undersökningen utgjordes av respektive kommuns aktuella översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med översiktsplanerare från respektive kommun.    Undersökningen visade att det varken gick att påstå att det finns förtätningsdoktriner eller stigberoende i de tre kommunerna, alla kriterier uppfylldes inte. Det fanns dock tendenser till stigberoende i Linköping kommun och Malmö stad.  Undersökningen visade ytterligare att även om kommunerna hade positiva förhållningssätt till förtätning som princip, uppmärksammade två kommuner utmaningar kring principen. Det fanns även en tveksamhet bland två kommuner gällande huruvida förtätning alltid är den bästa principen. Kommunerna hade ambitioner att möta medborgarnas preferenser men hade av olika skäl svårt att möta dessa. Informanterna från kommunerna hade inlyssnande förhållningssätt till medborgarnas preferenser men de hade samtidigt svårt att beskriva vad medborgarna efterfrågar. Kommunerna förhöll sig inte direkt till marknaden och bostadspriserna. Det fanns dock en medvetenhet om prisläget, även om dess del översiktsplaneringen inte var särskilt framträdande. En bristande koppling mellan bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplaneringen tenderade att finnas,  följande kunde tolkas bidra till de svårigheter kommunerna hade gällande sina ambitioner att möta medborgarnas efterfrågan och behov.

Denna uppsats behandlar ämnet "social housing" och det motstånd som finns mot denna form av social bostadsförsörjning i Sverige. Den svenska bostadssektorns sociala modell, så kallade sociala hyreskontrakt utvärderas i ett komparativt perspektiv med Nederländerna och England, två länder som har "social housing". Perspektiv kring allmännyttans nya och traditionella roll som bostadsförsörjare i Sverige tas också upp. Ett stigberoende inom välfärdsregimerna som är extra markant för bostadssektorn kan förklara varför "social housing" inte anses positivt i Sverige och man är vidare rädd för att bygga nya segregerade eller stigmatiserande bostäder. Slutsatsen blir att den svenska modellen med sociala hyreskontrakt är relativt sett bättre än "social housing" i Nederländerna och England, då man kan sprida kontrakten i ett helt bostadsbestånd. Därigenom förbättras förutsättningarna för att förhindra stigmatisering och segregation. Dock framgår det att i och med ny lagstiftning i Sverige så har allmännyttans roll förändrats, samtidigt som bostadsbeståndet har blivit mer segregerat. Man har också inom allmännyttan i vissa fall skärpt sina hyreskrav, vilket ökat behovet av sociala hyreskontrakt. Många allmännyttiga bostadsbolag har också anpassat sitt sociala arbete efter "nya allbolagen" som kom år 2011 och som innebär att allmännyttan måste verka affärsmässigt.

Ubåtsvapnet har sedan dess instiftande utgjort en viktig del av det nationella försvaret av Sverige och har under lång tid ansetts vara flottans slagkraftigaste enheter. Genom utvecklingen som följde efter kalla kriget, där Europas stater närmade sig varandra genom EU och försvarssamarbeten, ominriktades Försvarsmakten mot ett insatsförsvar med internationellt fokus. Förband som inte kunde bidraga vid internationella insatser skulle avvecklas. För Ubåtsflottiljens del innebar detta att förbandet anpassade sig för att verka utanför Sveriges territorium och på så vis skapa legitimitet för sin fortsatta existens. Samtidigt påbörjades arbetet med att ta fram nästa generations ubåtar, som senare blev A26/Blekingeklassen. Då några direkta nationella hot inte längre förelåg designades dessa med färre torpedtuber och istället med en sluss för slussning av dykare och farkoster. Bakom ett beslut som detta finns flera aktörer, men på vilket sätt har dessa kunnat påverka designvalen för Blekinge? Genom att analysera projektet med hjälp av teorier kring beslutsfattande och drivkrafter har denna undersökning studerat vad som påverkat gjorda val. Undersökningens resultat visar att det funnits olika drivkrafter under projektets gång, men att de övergripande har varit rationellt aktörsagerande för att uppnå vinstsatisfiering både för Sverige som nation, men också för de enskilda aktörerna. Det har dock förekommit maktkamp mellan staten och försvarsindustrin samt stigberoende och byråkratiska inslag i form av handlande enligt tidigare uppgjorda rutiner.

In recent years, a number of reforms have been made regarding the provision of care to people experiencing psychiatric disabilities. The aim of these reforms was to enable these people to participate in society and to ”live as others”. This political ambition, as well as research on recovery, stands to a certain extent in contrast to the message conveyed in the media, where the mentally ill/disabled to a great extent are represented as dangerous and incurable. The aim of the thesis is to analyse if, and how a group of people experiencing psychiatric disabilities create a sense of being like others, and to relate the analysis to the historical emergence of the contemporary conception of mental illness/psychiatric disability. This thesis employs the method of interviews. I highlight the informants encounter with the historically based stereotype that defines the persons as unreasonable, irrational and incapable of taking care of themselves. When the informants face the stereotype, they act to reduce the negative consequences. The informants’ actions can be interpreted in terms of approaches and in this perspective the informants appear as strong actors, who, contrary to the stereotype, are capable of take care of themselves. Three approaches are described: expertise, adaptation, and distancing. In situations where the stereotype is not present, the informants can create a feeling of being like anyone else. Their stories show that the feeling of being like others is individual. The development taking place in the field is “path-dependent”, meaning that the initial activity, the differentiation of persons with mental illness and the subsequent events is a development following a pattern which could explain the failure of the good political intentions. It has progressed from closed institutions to an institutionalized care service.

I avhandlingen diskuteras framväxten av den rationalistiska styrmodell - resultatstyrning - som i dag är tänkt att tillämpas i staten. Dels diskuteras denna politiska institutions historiska närvaro i staten. Den spåras tillbaka till den programbudgeteringen. Institutionen har visserligen förändrats under de nära fyrtio år som förflutit sedan programbudgeteringen introducerades i staten. Förändringarna har dock främst gällt tillämpningen av olika metoder och tekniker. Vad gäller tillkomsten av nya metoder och tekniker har stabiliteten varit betydligt större. Och beträffande de mer grundläggande idé- och tankemönster som konstituerar institutionen, och tillika dess grundläggande målsättningar, påvisar undersökningen mycket stor stabilitet. I avhandlingen görs också ett försök att förklara styrmodellens beständighet. Frågan aktualiseras av att lärandeprocessen har haltat i flera avseenden. Erfarenheter som vunnits i tidigare skeden av processen inte har utnyttjats i senare skeden, konkreta problem som iakttagits i utvärderingar har bara i begränsad utsträckning diskuterats och relaterats till föreslagna lösningar och resultat från försöksverksamheter har ofta inte inväntats. Kritiska diskussioner som pågått i de ansvariga aktörernas omvärld har också haft svårt att få genomslag. Händelseutvecklingen förklaras utifrån ett historisk-institutionellt perspektiv och olika teorier om byråkratins makt. Det görs gällande att olika initiala beslut som fattades kring 1960 skapade olika självförstärkande krafter, som kom att verka stabiliserande på den studerade institutionen. Tre sådana krafter diskuteras: För det första hävdas att besluten gav ansvariga organisationer, och personer inom dessa organisationer, incitament och möjligheter att vidmakthålla institutionen; det har legat i deras (egen)intresse att bevara och utveckla den. Genom att de tidigt fick starka positioner har de också kunnat verka för detta. Genom att organisera verksamhet och personer och genom att kontrollera information har aktörerna sett till att behålla kontrollen över institutionen. För det andra hävdas att utvecklingsarbetet under långa perioder, och som en följd av olika initiala beslut, har letts av små och sluta grupperingar bestående av personer från ett fåtal organisationer (främst budgetavdelningen, RRV och Statskontoret). Tendenser till grupptänkande har uppstått. Genom att främst diskutera internt sinsemellan, och genom att skärma av källor som hade kunnat ge information om alternativa perspektiv och handlingsalternativ, har personerna inom dessa grupperingar blivit alltmer övertygade om det riktiga i att bygga vidare på den studerade institutionen. För det tredje hävdas att en särskild profession i ett tidigt skede av processen, och som en följd av olika initiala beslut, tog ett fast grepp om händelseutvecklingen. Institutionen kom från början att kläs i en ekonomiteoretisk språkdräkt, som gjorde att en viss typ av experter blev särskilt efterfrågade inom ansvariga organisationer, och även i statsförvaltningen i övrigt. Ekonomiadministrationen kom på detta sätt successivt att byggas ut, med följden att det ekonomiadministrativa språkbruket fick ett än fastare och än vidare fotfäste i statförvaltningen, vilket i sin tur ytterligare stärkte ekonomiprofessionens grepp om utvecklingen. Dominansen av en särskild profession har försvårat nytänkande och medfört att samma lösningar tenderat att återkomma. / The book discusses the origin and development of management by results in Swedish state administration. The historical presence and stability of this political institution is analysed. It is argued that it can be traced to program budgeting, which was introduced in the early 60s, and that the institution has been marked by a high degree of stability. An attempt is made to explain the constancy of the steering model. The question is brought to the fore by the fact that the learning process has failed in several respects. The course of events is explained from a historical-institutional perspective and different theories of bureaucratic power. It is asserted that different initial decisions made in connection to the introduction of PB created different positive feedbacks, which were to have stabilizing effects on the institution.

Ett av den svenska politikens viktigaste uppdrag är att trygga allas rätt till bostad. Detta har historiskt sett sökt förverkligas genom en universell bostadspolitik. Denna bostadspolitik har varit i linje med rådande välfärdsmodell utan särskilda lösningar för de med lägst inkomster. De allmännyttiga bostadsföretagen, allmännyttan, som varit ett viktigt medel i denna politik har sedan 2011 fått en förändrad roll och ska enligt ny lag drivas enligt affärsmässiga principer. Som en effekt av detta har allmännyttiga bostadsbolag börjat ställa högre krav på sina bostadssökandes ekonomi, med följd att medborgare med sämre ekonomiska förutsättningar fått det allt svårare att finna bostäder. För att infria rätten till bostad har bostadspolitiken på senare år präglats av allt fler selektiva lösningar för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots detta har det uppfattats finnas ett politiskt motstånd till det selektiva system som på engelska kallas social housing, något som kan anses vara motsägelsefullt då utvecklingen i praktiken kan tolkas gå i den riktningen. Denna uppsats undersöker riksdagspartiernas inställning till social housing med stöd av intervjuer med respektive partis bostadspolitiska talesperson. Vidare prövas om det utifrån denna inställning finns en diskrepans i dagens bostadspolitik där social housing avfärdas explicit men ändå tillämpas i praktiken. Studien visar att det inom svensk politik finns ett starkt motstånd till social housing, vilket anses kunna förklaras utifrån teorier om stigberoende. Samtidigt förs en politik med tydligt selektiva inslag och dagens bostadspolitik kan därför anses vara paradoxal.