The aim of this paper is to study the course of events that led up to the 2021 legislation which allows Russian president Vladimir Putin to continue his presidential term until 2036. Based on the theoretic framework of historic institutionalism, the paper uses path dependence as the tool of analysis for the study. Using said tool, the paper aims to contribute to contemporary research on autocratization and provide new explanatory factors on what autocratization processes might look like. As such, the overall aim of the paper is to, with the aid of historical institutionalism and path dependence, explain the how’s and why’s in the autocratization process in Russia. By combining said analytic tool with a textual analysis methodology, the study finds distinct signs of path dependence during the time period studied.

No description available.

Denna studie har för avsikt att analysera hur den rådande trafikplaneringen ser ut i dagens Sverige, med fokus på Stockholm. Fokus ligger på att analysera trafikplaneringens uppkomst med bilen som utgångspunkt, hur denna har bidragit till negativa externa effekter som nu på senare tid uppmärksammats och legat till grund för ökad pådrivning mot ett trafiksystem som behöver förändras mot mer hållbara transporter, likt kollektivtrafik. Genom att analysera rådande regeringsdokument mot olika plan- och visionsdokument så kan studien bidra till att ge en mer reflekterad syn över vad som görs i realiteten mot vad mer visionära mål säger. Studien sker utifrån totalt 2 teorier samt 2 begrepp som är viktiga för att förstå dagens trafikplanering och hur resebeteende kan förändras. Mot detta är det också viktigt att se vad medborgare tycker och tänker för att se om planeringen delas av allmänheten. Detta då ökad samsyn gällande frågor och åtgärder inom trafikplaneringen kan bidra till ökad effektivitet och vilja till förändrat resebeteende. Studien har ett tydligt fokus på bilen och kollektivtrafik som transportmedel.

The aim of this study is to see whether or not the so called Million Homes Programme, that was established in 1965 with the aim to build one million residencies within a ten year span, could have had alternative paths of development and outcomes and whether or not those outcomes would have affected segregation in Sweden to the same degree that many consider the programme to have done today. To study this, the theoretical framework of historical institutionalism will be used, more specifically with the help of an analytical tool within that framework that is called “path dependence” where the purpose is to identify critical junctures, at which actors, through influence from institutions, significantly limit the choice of actions by actors at a future point in the process. Furthermore, the study will be performed by means of analysing texts, specifically state public reports from 1965, 1975 and 1990. The results of the study show that there is a degree of path dependence in the Million Homes Programme, although the degree is not as great as expected. The urbanization and struggle of balance between state and municipalities in city planning are the main factors that enable a certain path dependence. However, more material must be analysed in order to establish a stronger degree of path dependence. The study is able to confirm that the Million Homes Programme could have developed alternatively and had different outcomes, but it is not possible to confirm whether or not those outcomes would have affected or significantly changed the segregation that is seen in Sweden today.

Grunden till uppsatsen är Sveriges klimatpolitiska ramverk där följande mål satts upp: “senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” (Naturvårdsverket 2019b). Landsbygden är i fokus och relationen mellan stad respektive land beskrivs liksom attityder och beteenden kopplat till klimatfrågan. Uppsatsen berör därigenom historiska beslut, ojämlikheter och maktpositioner som ligger till grund för de förutsättningar som landsbygden har idag. Intervjuer med landsbygdskommuner har gjorts vilket syftar till att kunna studera möjligheter och hinder för landsbygden att bli fossilfri till senast år 2045. Genom en kvalitativ innehållsanalys lyfts för- och nackdelar inom sju teman som påverkar förutsättningar och därmed också möjligheter och hinder i landsbygdskommuner arbete i målet. För att kunna diskutera ämnet djupare beskrivs teorierna path dependency, ekologisk modernisering, risksamhället, politisk ekologi samt centrum/periferi-teorin. Uppsatsen diskuterar bland annat hur samarbete kan påverkas genom maktrelationer liksom förklarar hur landsbygden befinner sig i en inlåsning på grund av tidigare beslut som samhället har tagit. Beslut som lett till hinder i nuvarande och framtida arbete. Det belyses även hur viktigt det är med ett personligt engagemang när landsbygdskommunerna ska ta sig an klimatfrågan. / The essay is based on Sweden's climate policy framework where the following goals have been set: "by 2045, Sweden will have net zero carbon dioxide emission, in order to achieve negative emissions thereafter." (Naturvårdsverket 2019b). The countryside is the focus of the essay, where the relationship between city and countryside is described as well as attitudes and behaviors linked to climate change. The essay refers to historical decisions, inequalities and power, factors that shaped the rural areas and their conditions to work with climate mitigation and adaptation. Interviews with rural municipalities have been conducted, which aims to study the possibilities and barriers for the countryside to become fossil-free by the year 2045. A qualitative content analysis highlights the pros and cons of seven themes that affect the conditions both opportunities and obstacles in rural municipalities work to reach the target. To be able to discuss the topic more deeply, following theories are described; path dependency, ecological modernization, the risk society, political ecology and the center-/periphery theory. The essay discusses how cooperation can be affected by power and explains how the countryside is in lock-ups depending on historical decisions, which leads to obstacles in current and future work. It is also highlighted how important it is with a personal commitment when the rural municipalities work with climate mitigation and adaptation.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och skapa förståelse för hur Malmö stad arbetar med hållbar mobilitet, hur det implementeras samt vilka utmaningar som kan uppstå. Detta för att öka kunskapen hos planerare med flera som behandlar frågor om hållbar mobilitet. Undersökningens empiriska material grundas i en dokumentstudie där policy- och strategidokument studeras, samt en intervjustudie med kvalitativa intervjuer där fem tjänstepersoner från tre av Malmö stads förvaltningar. Med hjälp av Banisters (2008) fyra policyprinciper för hållbar mobilitet - teknologi, styrning av efterfrågan, utvecklande av markanvändning samt acceptans - och genom teorin om stigberoende analyseras Malmö stads arbete med hållbar mobilitet. Slutsatsen är att komplexiteten i begreppet hållbar mobilitet bidrar till olika tolkningar av vad begreppet innefattar, vilket i sin tur kan leda till otydliga policyer och strategier. Dessa utmaningar kan leda till trög beslutsfattning och långsam implementering av åtgärder, vilket förklaras av teorin om stigberoende. Vi beskriver detta som en rundgång då utmaningarna både påverkar och påverkas av varandra. För att bryta ett eventuellt stigberoende i Malmö stads organisation föreslår vi ett större mod att våga planera, besluta och testa olika åtgärder som främjar hållbar utveckling. Detta kan leda till att Malmö stad kan arbeta effektivt för en förändring från konventionell transportplanering till hållbar mobilitet. / The purpose of this bachelor thesis is to investigate and create an understanding of how the City of Malmö works with sustainable mobility, how it is implemented and what challenges may arise. This is to increase the knowledge of planners and others who deal with issues of sustainable mobility. The empirical material for the study is based on a document analysis of policy and strategy documents, as well as a qualitative interview study involving five och officials from three administrative departments of the City of Malmö. Using Banister's (2008) four policy principles for sustainable mobility - technology, demand management, land usedevelopment and acceptance - and the theory of path dependency, the City of Malmö's work on sustainable mobility is analyzed. The conclusion is that the complexity of the concept of sustainable mobility contributes to different interpretations of what the concept entails, which in turn can lead to unclear policies and strategies. These challenges can lead to slow decision-making and slow implementation of measures, as explained by the theory of path dependency. We describe this as a feedback loop, as the challenges both influence and are influenced by each other. To break the potential path dependence within the organization of the City of Malmö, we propose a more courageous approach to planning, decision-making, and testing various measures that promote sustainable development. This may enable the City of Malmö to effectively work towards a shift from conventional transportation planning to sustainable mobility.

Förändringar i klimatet som följd av människans sätt att leva utgör ökade risker och större sårbarhet för samhället, där behovet av anpassning inför de effekter som klimatförändringarna leder till blir allt mer påtagligt. Arbete med att hantera dessa frågor utförs såväl globalt, nationellt som lokalt, där det gemensamma målet är att ställa om samhället för att nå en hållbar utveckling och stå robust inför framtida klimatscenarier. Mycket av det arbete som innebär att praktiskt uppfylla de både internationella och nationella målsättningarna kring klimatanpassning utförs på lokal nivå och kommuner bär ett stort ansvar att balansera åtgärder för klimatanpassning med övriga intressen i den långsiktiga planeringen. Syftet med denna studie är att undersöka hur klimatanpassning tas upp i den långsiktiga planeringen för svenska kommuner. Metoden som använts för studien är en kvalitativ innehållsanalys där översiktsplaner för fyra mindre kommuner i södra Sverige analyserats. Resultatet visar att samtliga kommuner tar upp behovet av anpassning till klimatförändringarnas effekter, om än i något varierande omfattning. Samtliga kommuner belyser främst behovet av framtida anpassningsåtgärder och en generell hänsyn vid planering och utveckling av kommunen. Klimatanpassning uttrycks även i relation till kunskapsspridning, redan genomförda åtgärder och specifika handlingsplaner. Resultatet tar stöd av path dependency – stigberoende – för att förklara hur den politiska strukturen påverkar utveckling och kan utgöra ett hinder för att åstadkomma nödvändig och brådskande anpassning.

The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.

The aim of this study is to try to explain the process using both an actor driven perspective as well as a structural perspective examining the reasons why the County Council of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. The answers to the following research questions are sought to shed light on the problem: What constrained the discretion of  the political actors in the choice of region to merge with? Which role did  different political actors play? Does the study provide Game Theory, from Rational Choice theory,  and Path Dependency, from Historic Institutionalism, a new perspective and strength especially  when bringing them together? The study is limited to two policy areas, health care and regional development policy. The structural background is drawn upon the Annual Report 2008 of the County Council Värmland, the Regional Development Program and Regional Transport Infrastructure Plan 2010-2021 by Region Värmland. The chronological order of decisions and events is drawn upon protocols from various regional political organs all linked to the municipal of Värmland and the correspondence between the officials of Värmland’s municipal and the Legal, Financial and Administrative Services Agency of the State. Both the Game Theory of Rational Choice and the structural perspective of Historic Institutionalism are applied to the research work give new insights into the problem and give the theories further strength. In relation to the negotiations has the lack of information been significant and can in part explain why the municipal of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. In short, the answer to the research question is that they did not have any other choice.