Min intention med denna uppsats är att ta reda på om begreppen nyreligiös och privatreligiös har ett identifikationsvärde för personer som enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem ingår i de grupper som beteckningarna avser. Syftet med studien är också att ta reda på vad dessa personer anser att religionsundervisningen ska innehålla i ett postsekulariserat samhälle. För att undersöka mina frågeställningar har jag använt en kvalitativ metod i form av två semistrukturerade intervjuer samt genomfört en forumundersökning som kompletterande empiri. Totalt bidrog nio informanter till mitt resultat som analyserats genom diskursanalys. Resultatet visar att begreppen nyreligiös och privatreligiös är främmande för informanterna trots att de ingår i dessa grupper enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem. Av resultatet framkom även att informanterna upplevt religionsundervisningen de själva deltagit i som för centrerad kring kristendomen. Utifrån analys av resultatet dras slutsatserna att begreppen nyreligiositet och privatreligiositet har låga identifikationsvärden för informanterna och att majoriteten föredrar att benämna sig själva som andliga. Av resultatet framkom även att dessa personer anser att religionskunskapens innehåll ska vara mer varierat.

Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskningen säger om argument för att ge religionsfrånvaro, ateism och icke-tro en plats i religionskunskapsundervisningen. Vetenskapliga källor i form av avhandlingar och artiklar ligger till grund för kunskapsöversikten och sammanfattningsvis pekar forskarna på att Sverige är ett sekulariserat eller möjligen postsekulariserat, pluralistiskt samhälle där skolan enligt läroplanen ska vara icke-konfessionell. Religionsutövningen har ändrat sin form och fått nya uttryck där andlighet och individualisering tar plats. Kursplanerna i religion i årskurs 1–6 saknar begrepp såsom ateism och icke-tro och observerad religionsundervisning i högstadiet och gymnasiet visar att de ickereligiösa ses som norm och att ämnesdiskussionerna mellan elever ofta utgår från ett vi och dem-tänk. Den insamlade forskningen lyfter flera argument för en breddad religionsundervisning såsom att ett utökat ämnesspråk kan skapa friare diskussionsmöjligheter. Fler elever kan identifiera sig med religionsämnet om även ateism och icke-tro betraktas som en form av tro, och icke-konfessionell religionsundervisning behöver omfatta även ett källkritiskt förhållningssätt. En vidgad begreppsförståelse skapar ett mer inkluderande klassrum där olikheter bemöts med större förståelse och respekt.

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work. In order to highlight and to problematize the results, the study has mainly been inspired by the secularization, the post-secularization and the sacralization theories that focuse on the role of religion in the public sphere. / Syftet med uppsatsen har varit att bidra med enförståelse för hur anställda på Sida upplever religionsfrågor som komponentinom utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Det vi frågat oss är vilkaupplevelser och behov av att arbeta med religionsfrågor som finns samt omreligionsfrågor ges tillräckligt med utrymme inom Sidas utvecklingssamarbete ireligiösa kontexter. För att svara på uppsatsens frågeställningar har vi utförtsex kvalitativa intervjuer med anställda på Sida som har insikt i deraslångsiktiga utvecklingssamarbete och erfarenhet av arbete i religiösakontexter. Studiens resultat visar att intervjupersonerna upplever att religionfår bristande uppmärksamhet och uppmuntran inom Sida samt att de uppleverreligion som ett komplext begrepp. Studien visar även att intervjupersonernaupplever att Sidas policyer, metoder och verktyg inte tillräckligt täcker debehov som finns av religion i utvecklingssamarbetet. I vår analys avintervjumaterialet har vi utgått från teorier om sekularisering,postsekularisering och sakralisering som belyser utvecklingen av religionensroll i den offentliga sfären.