Uppsatsen behandlar begreppet privatreligiositet, vad det kan innebära och hur människor kan tänkas använda det i dagens svenska samhälle. Uppsatsen lyfter fram hur det blivit en förskjutning av religiositet, och att begreppet religiositet blivit något svenskar inte vill förknippas med. Uppsatsen berör även individers känsla av pinsamhet att uttrycka sig religiöst, eller att vara öppet troende.

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts. I denna uppsats har jag studerat intervjuerna som texter, som jag har tolkat, och utifrån materialet har jag försökt få fram meningen i innehållet och kategoriserat efter olika teman.        Resultatet visar på att det är idrotten och då främst simningen som skapar störst problem för muslimska tjejer som har den övertygelsen att de inte vill visa sin kropp. I relation till olika skolämnen kan man också se i denna studie att lärare behöver vara medvetna om att det finns muslimska elever som har åsikter om exempelvis världens uppkomst och om sexualitet, som skiljer sig från allmänna uppfattningar som många ungdomar i Sverige har.      I denna studie finns också exempel och erfarenheter från tjejerna där de beskriver hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin religion. En av tjejerna beskriver att hon har blivit mobbad på grund av att hon bär slöja.      För tjejerna i denna studie har det varit naturligt att fasta och att följa de matregler som finns i Koranen och att det har gått bra att fasta under skoltid och att få alternativ kost. När tjejerna beskriver hur det är att vara troende i skolan berättar de att de har det fått svara på frågor från andra elever och lärare, och att de även har fått möta de fördomar som finns i samhället kring muslimer.

Min intention med denna uppsats är att ta reda på om begreppen nyreligiös och privatreligiös har ett identifikationsvärde för personer som enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem ingår i de grupper som beteckningarna avser. Syftet med studien är också att ta reda på vad dessa personer anser att religionsundervisningen ska innehålla i ett postsekulariserat samhälle. För att undersöka mina frågeställningar har jag använt en kvalitativ metod i form av två semistrukturerade intervjuer samt genomfört en forumundersökning som kompletterande empiri. Totalt bidrog nio informanter till mitt resultat som analyserats genom diskursanalys. Resultatet visar att begreppen nyreligiös och privatreligiös är främmande för informanterna trots att de ingår i dessa grupper enligt det religionsvetenskapliga sättet att förstå dem. Av resultatet framkom även att informanterna upplevt religionsundervisningen de själva deltagit i som för centrerad kring kristendomen. Utifrån analys av resultatet dras slutsatserna att begreppen nyreligiositet och privatreligiositet har låga identifikationsvärden för informanterna och att majoriteten föredrar att benämna sig själva som andliga. Av resultatet framkom även att dessa personer anser att religionskunskapens innehåll ska vara mer varierat.

<p>Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.</p><p>Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. <strong>Sekulariseringen</strong> består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet.</p><p>Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak.</p><p>Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.</p>

Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse. Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. Sekulariseringen består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet. Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak. Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.

Syftet med vårt examensarbete är att först och främst ta reda på om dagens elever verkligen är sekulariserade. Oberoende om svaret är ja eller nej vill vi ta reda på hur detta påverkar religionsundervisningen. Dessutom vill vi ta reda på hur vi, som blivande ämneslärare i religionskunskap, kan göra religionsundervisningen så vardagsanpassad som möjligt? För att få svar på våra frågeställningar har vi först sammanställt tidigare forskning för att ge en överblick kring var den pågående forskningen står om ämnet. Den tidigare forskningen behandlar den pågående diskussionen kring om Sverige, och övriga Europa är sekulariserat eller inte. Dessutom har vi definierat olika begrepp relevanta för vår undersökning. Styrdokumenten har även beskrivits för att ge en överblick kring den förändring den har genomgått i önskan om att göra den så vardagsaktuell som möjligt. Slutligen har vi beskrivit olika pedagogiska redskap för vilka har en viktig del i religionsundervisningen.Vår egen undersökning har genomförts med såväl lärare som elever i årskurs 8-9 för att få reda på om sekulariseringen råder i deras skola samt vad både lärare och elever anser om ämnet religionskunskap. Svaren har vi analyserat i relation till tidigare forskning för att slutligen komma fram till ett resultat. Resultatet visar att sekulariseringen råder främst på skolor som inte har någon mångkultur i relation till etnicitet och tro. Men oberoende på om sekulariseringen är stark eller inte tycker eleverna överlag att religionsundervisningen är något positivt som de beskriver som ett spännande och roligt ämne. Slutligen kommer vi fram till att lärarna många gånger saknar redskapen för att vardagsanpassa undervisningen till eleverna. Detta framkommer även av eleverna som överlag svarat att de anser att religionsundervisningen inte relaterar till deras liv.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>

<p>Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet.</p><p>Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.

Studien avser att ta reda på hur tron är utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med särskilt fokus på privatreligiositet. Målet är att få insikt över i vilken grad tron är individualiserad och i vilken grad tron är formad utifrån traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning där fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. Frågeställningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser på sin tro och hur den är utformad. Avsikten har varit att se hur väl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sägas vara formad utifrån individuell tolkning med förtecken åt privatreligiositet. Studien pekar på en tydlig dubbelhet där å ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i människors formande av tro, vilket pekar på vikten av en plausibilitetsstruktur. Samtidigt tenderar tron i många lägen att nå den privatreligiösa gränsen där individuella tolkningar avgör hur tron utformas för den enskilde individen.