The following bachelor thesis will focus on the Swedish Armed Forces and their military pastoral care in the otherwise secularized society and organization. What kind of duties does the chaplains and other chaplaincy have in the armed forces, why haven't the religious pastoral care been replaced with a secular alternative and how does their work stand against their own organization values? The essay will primarily focus on the works of parson Sten Elmberg that he, together with the Swedish Armed Forces, published during the years of 2000 til 2014. These publications focus on the Swedish Armed Forces foreign missionary during the 1990s in Bosnia and the 2000s in Kosovo.   The theory chapter of the essay is focused on the secularizationtheory from Rodney Stark and Larry Shiner together with the deprivationtheory from Charles Glock and Rodney Stark. The conclusion is that it is hard to replace the religious pastoral care with a secular alternative since the secular care are not as skilled in dealing with the questions of life and death as the pastoral care are and that is because of the deprivation theory the soldiers sometimes even asks for pastoral care. Further wise we can see that the duties are not focused on the religious questions even though the care is delivered by religious representatives.

Den begränsade bild som medierapporteringen ger av islam och muslimer är en bidragande faktor till de stereotyper som florerar i samhället. Målet med denna studie är att lyfta fram en mångsidig bild av unga muslimer i Sverige genom att undersöka om och hur de utövar sin religion. Kvantitativ datainsamling med enkäter i fokus är den metod som valts för att bäst besvara arbetets frågeställningar. Materialet baserar sig på 55 enkäter besvarade av elever i årskurs 9. Enkäterna har jämförts utifrån aspekter såsom kön samt etnicitet och har sedan analyserats utifrån socialiseringsteorin och deprivationsteorin. Resultatet påvisade stora skillnader kring den religiösa aktiviteten mellan ungdomar som är födda i Sverige och ungdomar som är födda utomlands. Mellan könen påvisas inte lika tydliga skillnader utan snarare en rad likheter.

Studiens syfte var att undersöka vilka umgängesformer som anses lämpliga respektive olämpliga inom Jehovas vittnen, samt undersöka gruppens sociala relation till det övriga samhället och förhållande till före detta medlemmar. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ tematisk textanalys, där rörelsens publikationer analyserades för att identifiera  de viktigaste normerna gällande denna studies frågeställningar. Resultatet analyserades och diskuterades sedan med hjälp av Glocks deprivationsteori samt tidigare forskning inom området. Studiens slutsatser är att Jehovas vittnen strävar efter att begränsa sitt umgänge med det övriga samhället. Kontakt med före detta medlemmar är i huvudsak inte tillåtet. Världen anses vara ond och på väg att gå under, man vill därför inte vara en del av den eller utsättas för världsliga människors dåliga inflytande. Medlemmarna uppmanas att enbart spendera mycket tid med och utveckla nära relationer till personer som delar ens tro och värderingar, vittnena umgås därför i huvudsak mest med varandra.

This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög<strong> </strong>för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför människan väljer att tro på New Age. Många människor har ett behov av att hitta andra värden än de materialistiska samt vetenskapliga. Deprivationsteorin stödjer tanken att vi kan söka efter andra värden i livet. Vi har behov av att ha kontakt med det översinnliga. Vid känsla av maktlöshet kan behovet aktualiseras. Inom denna ideologi finns betoning på känslan och intuitionen som kan legitimera tron. Vidare har man en positiv syn på människan samt en helhetssyn på både människan och världen. Till sin hjälp har det utvecklats metoder och tekniker som kan användas. Toleransen är hög för mångfalden och individen kan välja om hon vill vara privatreligiös eller ingå i ett nätverk. För att få kunskap om attraktionskraften inom New Age har jag läst litteratur samt tidningar i ämnet. Detta har jag sedan försökt sammanställa och lyfta upp för att sedan få en bild av vad människan erfar inom New Age.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.