I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder. Vidare visar undersökningen att kvinnors jämställdhetsattityder influeras av deras mödrars höga utbildning medan män istället influeras över hur föräldrarna fördelade hushållsarbetet under deras uppväxt. För både män och kvinnor är den egna utbildningen associerat med mer jämställda attityder även efter att man kontrollerat för föräldrarnas utbildning och fördelning av hushållsarbetet.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares perspektiv på sitt arbete med genus med utgångspunkt i lekmiljöer. Vi har genomfört en kvalitativ studie som utgick från socialisationsteorin. Studiens metod var datainsamling med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet visade att förskollärare utformar och förändrar lekmiljöer utifrån barnens intresse och att lekmiljöerna ska öppna upp för tolkning samt inte vara ämnade för det ena eller det andra könet. Resultatet visade även vikten av en närvarande förskollärare eller annan pedagog i lekmiljöerna för att uppfatta hur lekmiljön används. Resultatet visade att skapandet av lekmiljöer har en koppling till förskollärarens förhållningssätt till genus samt hens föreställningar av vad som kan anses vara kvinnligt och manligt. Slutsatsen är att skapandet av förskolans lekmiljöer påverkas av det sociala och fysiska sammanhanget i lekmiljön. En annan slutsats är att lekmiljöernas utformning kan främja genusneutrala sammanhang men att det finns tillfällen då den inte gör det.

I litteraturstudien analyserades tre vetenskapliga artiklar vilka undersökt ungdomar i åldrarna 13-19 år. De två första artiklarna undersökte ungdomars definition av samt relation till religion medan den tredje undersökte motivation hos ungdomar. Syftet med studien är att öka förståelsen för ungdomars inre motivation till religionskunskap i ett sekulariserat samhälle. En ökad förståelse anstas kunna bidra till bättre anpassad undervisning för målgruppen.

Den begränsade bild som medierapporteringen ger av islam och muslimer är en bidragande faktor till de stereotyper som florerar i samhället. Målet med denna studie är att lyfta fram en mångsidig bild av unga muslimer i Sverige genom att undersöka om och hur de utövar sin religion. Kvantitativ datainsamling med enkäter i fokus är den metod som valts för att bäst besvara arbetets frågeställningar. Materialet baserar sig på 55 enkäter besvarade av elever i årskurs 9. Enkäterna har jämförts utifrån aspekter såsom kön samt etnicitet och har sedan analyserats utifrån socialiseringsteorin och deprivationsteorin. Resultatet påvisade stora skillnader kring den religiösa aktiviteten mellan ungdomar som är födda i Sverige och ungdomar som är födda utomlands. Mellan könen påvisas inte lika tydliga skillnader utan snarare en rad likheter.

Syftet med denna studie var att förstå hur ledare och tränare inom föreningsidrotten upplever idrott som en möjlig preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende samt att utforska vilka erfarenheter de har av föreningsidrott som en möjlig preventiv insats. Utifrån detta syfte så användes två frågeställningar: Vilka upplevelser och erfarenheter har ledare och tränare av föreningsidrott som preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende? Samt vilka för- respektive nackdelar upplever ledare och tränare inom föreningsidrotten med idrott som en möjlig preventiv insats för ungdomar som befinner sig i riskzon för kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende? En kvalitativ metod användes i form av intervjuer och i studien användes en hermeneutisk ansats. Totalt så intervjuades tio personer som är verksamma inom föreningsidrotten i form av ledare eller tränare. Som teoretisk grund så användes socialisationsteori och främst begreppet sekundär socialisation. Studien visar att respondenterna utifrån sina upplevelser och erfarenheter anser att föreningsidrotten kan ha en preventiv påverkan för ungdomar som befinner sig i riskzon. Bland annat så beskrivs det att det finns en naturlig fostrans- och läroprocess inom föreningarna som lär ut normer och värderingar som ungdomarna kan ha nytta av. Några av de fördelar som lyftes fram var bland annat den disciplin som följer av att vara del av en idrottsförening. Även de hälsofördelar som kan ha en preventiv effekt för att undvika att hamna i kriminalitet. Nackdelarna som respondenterna såg var dels att det förekom oseriösa föreningar som kan ha en negativ effekt på ungdomarna. Risken att ungdomarna fick en sämre självkänsla till följd av idrottsutövandet lyftes även fram som en nackdel. / The purpose of this study was to understand how leaders and coaches in club sports experience sport as a possible preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour and to explore what experiences they have with club sports as a possible preventive measure. Based on this purpose, two questions were asked: What experiences do leaders and coaches of club sports have from using sports as a preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour? And what advantages and disadvantages do leaders and coaches of club sports experience with sports as a possible preventive measure for young people who are at risk of criminal or other socially degrading behaviour? A qualitative method with interviews was used and the study used a hermeneutic approach. Ten people who are active as leaders or coaches in club sports were interviewed. As a theoretical basis, socialization theory and primarily the concept of secondary socialization were used in this study. The study shows that the respondents, based on their experiences believe that club sports can have a preventive effect for young people who are at risk. Among other things, it is described that there is a natural education and learning process within the clubs that teaches norms and values that young people can benefit from. Some of the advantages highlighted were, among other things, the discipline that comes from being part of a sport club. Furthermore, the health benefits can have a preventive effect to avoid falling into crime. The disadvantages which the respondents saw were partly that there are unserious clubs that could have a negative effect on young people. The risk that young people developed poorer self-esteem as a result of participating in club sports was also highlighted as a disadvantage.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.