No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka tillgången till autentisk engelsk litteratur i skolbibliotek i Jönköpings kommun. Syftet är också att tolka litteraturens lämplighet för engelskundervisning i årskurs 4-6, samt tolka skolornas val vid inskaffandet av böckerna. Detta syfte uppfylls med hjälp av följande forskningsfrågor: 1. Hur många exemplar av autentiska texter ämnade för årskurs 4-6 finns på biblioteket? 2. Vilka teman behandlar de autentiska texterna? 3. Vilka olika genrer är representerade? Teorin som denna studie utgår ifrån är autentiska engelska texters fördelar när de används för inlärning av engelska språket. Begreppet autentisk text i denna studie beskriver autentisk litteratur skriven av och för dem som har engelska språket som sitt modersmål. Metod som används i denna studie är hermeneutik. Utgångspunkten i hermeneutiken är att det som är skapat av människor bär ett budskap, och därför kan tolkas. Resultatet av denna studie visar en stor variation i utbudet av autentiska engelska böcker i skolbibliotek i Jönköpings kommun.

From an anti-oppressive and a gender perspective, the aim of this paper is to examine whether three English teachers at a comprehensive school in Stockholm make gender conscious selections when selecting novels for their English literature lessons. Through quantitative research, semi-structured interviews and e-mail interviews with these teachers I have attempted to find out if they include both male and female writers when selecting English novels for their students and also what factors affect their selections. I have analyzed the interviews and the quantitative research by using a qualitative and a quantitative content analysis. The theories that I have established my analysis upon are gender theories about the male norm in society, the feminist Simone de Beauvoir’s ideas about the woman as a second gender and the sociologist Raewyn Connell’s gender regimes. Furthermore, the Professor Kevin K. Kumashiro’s theories on anti-oppressive education have been very useful when interpreting my research. My results show that these teachers do not make gender conscious selections for their English literature lessons since they almost only choose novels written by men. They explain their choices to depend upon factors such as them wanting to individualize their literature lessons by selecting novels that their students will enjoy. They also elucidate the issue that the school only has a limited selection of novels to choose from, which narrows their choices. But I argue that since the teachers are able to purchase new novels to the school and also borrow class sets from the Public Library, they have the possibility to select novels by female writers as well. I interpret the fact that they almost only use novels written by men as a result of the male norm in society, which influences the teachers on a subconscious level. That the teachers select male writers prior to female writers results in the students achieving an inadequate education, given that they mostly learn about the male perspective upon the world, since the female angle is invisible. If these teachers would begin working from an anti-oppressive perspective and make gender conscious selections of novels for their English literature lessons, they must first be aware of how the male norm influences them.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.