Samverkan mellan föräldrar och skola har troligen förekommit så länge det har funnits utbildning för unga, om än i olika hög utsträckning och med olika utgångspunkter. Utifrån de senaste 80 årens syn på hur och varför lärare och föräldrar ska samverka, beskrivs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem utifrån kritisk realism och Erikssons (2004) principer för samverkan mellan skola och hem. I studien intervjuas fem legitimerade lärare som är verksamma på högstadiet om sina kontakter med föräldrar. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån kritisk realism. Utifrån dessa intervjuer kartläggs den nuvarande strukturen för samverkan mellan skola och hem, de mekanismer som påverkar strukturen samt tänkbara effekter som den rådande strukturen har på elevers likvärdighet och lärares psykosociala arbetsmiljö. Resultatet visar att lärare och föräldrar samverkar utifrån olika principer, vilket får konsekvenser i en otydlighet i vad de olika aktörerna kan bestämma över. Otydligheten ger utrymme för brister i elevers likvärdighet och påverkar lärares psykosociala arbetsmiljö. För skolledare, lärare och andra verksamma inom skolans värld är det av vikt att förstå vilka mekanismer som påverkar lärare när de samverkar med vårdnadshavare. För lärare kan det underlätta de olika beslut som direkt och indirekt rör elevers likvärdighet. Skolledare behöver förstå vad lärare har att hantera, för att kunna göra skolan till en eftertraktad arbetsplats, dit fler människor söker sig. / Interaction between parents and school has probably existed as long as there has been education for young people, albeit to different extent and with different starting points. Based on the past 80 years’ view on how and why teachers and parents should co-operate, the present structure for interaction between school and home is described based on critical realism and Eriksson’s (2004) principles for interaction between school and home. In the study, five qualified teachers working in upper secondary school are interviewed regarding their contacts with parents. The interviews are theoretically analyzed based on critical realism. Based on these interviews the current structure for interaction between school and home, the mechanisms affecting the structure and plausible effects which the current structure has on the equivalence of students and psycho-social work environment of teachers are mapped out. The results show that teachers and parents interact based on different principles, which results in lack of clarity regarding what the different participants can decide. This lack of clarity may lead to shortcomings regarding the equality of students and the psycho-social work environment of teachers. It is important that principals, teachers and others working in schools understand which mechanisms affect teachers when they interact with parents. For teachers, it may make it easier to make decisions which directly and indirectly involve the equivalence of students. Principals need to understand what teachers have to face in order to make the school a desirable workplace, to which more people are attracted.

The aim of the thesis was to investigate and analyze howproject members at operative level experience industrialproject work. The project goal, alongside the time limits,methods applied, and cooperation, were envisaged to set theprerequisites for the work situation. Four empirical studies,based on both qualitative and quantitative methods, areencompassed by this thesis. In total, 31 companies and 298respondents were involved in the studies. The studies wereperformed in product-development and construction settingswithin the mechanical engineering industry. The analysis showsthat project work is characterized by: 1) Goal-focusedcooperation in flexible and changeable work groups. Demandscompetence for cooperation; interaction and communicationconstantly adjusted to problem-solving processes; and jointactivities for goal definition. 2) Treating time as a resource.A fast pace of work demands shared responsibilities in a team;unconstrained interaction and communication; and socialsupport. Scarce time resources give rise to the risk ofneglecting needs for long-term knowledge development. 3)Development and insecurity. Development makes contingency-basedsupervision and planning needed, together with team-basedplanning and goal formulation. High levels of developmentstimulate knowledge and improvements to routines and practices.Technological development also entails insecurity, whichrequires the ability mentally to cope with flexibility andcontinuous adjustments. <b>Keywords:</b>Project organization, Project work, Projectmanagement, Project team, Product development, Constructionprojects, Psychosocial work environment.

<p>The aim of the thesis was to investigate and analyze howproject members at operative level experience industrialproject work. The project goal, alongside the time limits,methods applied, and cooperation, were envisaged to set theprerequisites for the work situation. Four empirical studies,based on both qualitative and quantitative methods, areencompassed by this thesis. In total, 31 companies and 298respondents were involved in the studies. The studies wereperformed in product-development and construction settingswithin the mechanical engineering industry. The analysis showsthat project work is characterized by: 1) Goal-focusedcooperation in flexible and changeable work groups. Demandscompetence for cooperation; interaction and communicationconstantly adjusted to problem-solving processes; and jointactivities for goal definition. 2) Treating time as a resource.A fast pace of work demands shared responsibilities in a team;unconstrained interaction and communication; and socialsupport. Scarce time resources give rise to the risk ofneglecting needs for long-term knowledge development. 3)Development and insecurity. Development makes contingency-basedsupervision and planning needed, together with team-basedplanning and goal formulation. High levels of developmentstimulate knowledge and improvements to routines and practices.Technological development also entails insecurity, whichrequires the ability mentally to cope with flexibility andcontinuous adjustments.</p><p><b>Keywords:</b>Project organization, Project work, Projectmanagement, Project team, Product development, Constructionprojects, Psychosocial work environment.</p>

This essay will study the working environment of heads of units in a health and social care organization. The working environment that will be focused on in the essay is the psychosocial. My interest in the subject evolved from a rapport that The Swedish Work Environment Authority preformed. The rapport displayed a supervision that took place in the years 2015–2017. The supervision investigated the psychosocial working environment of the heads of units in several workplaces in Sweden. This rapport was analyzed alongside with legislation and literature that regulates the working environment to get an understanding of problems in this area. The aims of this essay are therefore to identify problems in the working environment within the heads of units and do that with an equality perspective.    The result of this essay has shown that there is a lot of shortage with the environmental work of the heads of units. These shortages consist of the employee not getting enough resources to deal with the high demands of the work assignment. This leads to negative psychosocial health risks. The legal framework of the subject places high requirements on the employers. But nevertheless, the employers work with the preventive environmental work is insufficient and a contributory to this is the construction of the working environmental law as a frame law.

Our physical, social and mental health are all important for our wellbeing and no one should feel ill or mistreated because of their work situation. Despite this, an increasing number of people are suffering from unhealthy workload or victimization at work. Mental illness is an increasing problem and cost society around 70 billion SEK each year, 50 % of which can be related to loss in production caused by sick-leave. In addition to the immeasurable human costs, Sweden now faces one of its greatest challenges in modern time. In order to counteract this development, the Swedish Work Environmental Authority released new provisions regarding the organisational and social work environment called AFS 2015:4 which are aimed at all activities where an employee perform work on the employers account. The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of difficulties and possibilities when revising current work practices to fulfil the provisions. The thesis uses a case study approach taking place in an organisation within Svevia, a Swedish construction company, using a literature review, a document analysis, interviews and a questionnaire. The findings indicate that even though the organisation had major efforts put into their work environment management, there were improvements to be made regarding the organisational and social work environment. Furthermore, what can be improved and how the organisation can support the improvements to fulfill the provisions and work towards a better work environment is concluded. The results are of great practical use not only to the case organisation but to all organisations similar in nature.

Det finns många läkare som arbetar deltid, sjukskrivs eller byter jobb på grund av ett påfrestande arbetsmiljö. Syftet med min studie är att identifiera läkarens upplevelse av arbetsrelaterad stress inom vårdcentral. Metoden som valdes är en kvalitativ metod där jag använder halvstrukturerade intervjuer. Två kategorier och fyra subkategorier av upplevelse av arbetsrelaterad stress hos läkare identifierades: faktorer som påverkar stress i arbetet, egna strategier för stresshantering, tidsbrist, ledarskap, brister i organisatorisk och social arbetsmiljö, upplevelse av krav och förväntningar. Informanterna upplevde att deras stress orsakades av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Läkarens arbete kan förstås påverkas negativt av upplevd stress. Arbetsrelaterad stress kan påverka negativt läkarens bedömningsförmåga vilket ställer patienterna i risk för felbedömningar. / There are many doctors who work part-time, are laid off or change jobs because of a stressful work environment. The purpose of my study is to identify the physician's experience of work-related stress in a health center. The method chosen is a qualitative method where I used semi-structured interviews. Two categories and four subcategories of high of work-related stress were identified: factors affecting stress at work, own strategies for stress management, lack of time, leadership, deficiencies in organizational and social work environment, demands and expectations. It was found that the respondents experienced stress was caused by problems in the organizational and social work environment. The physician's work can be adversely affected by high stress. Work-related stress can adversely affect the physician's judgment, which puts patients at risk of misjudgment.

Problemformulering: En stor andel av lärare upplever stress och i Sverige är många lärare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ett flertal aspekter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är associerade med ohälsa bland lärare enligt tidigare forskning. Detta är inte bara ett problem i för lärare i Sverige utan förekommer även bland lärare i flera olika länder. För svenska barn och ungdomar som bor i utlandet finns svenska utlandsskolor där svenska lärare arbetar, och Spanien är det land där det finns flest svenska utlandsskolor. Eftersom ingen tidigare forsning om lärare i svenska utlandsskolans arbetsmiljö och hälsa har gjorts finns stora kunskapsluckor inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grundskolelärares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien. Metod: För att söka svar på syfte och frågeställningar har kvalitativ ansats med intervju som datainsamlingsmetod använts och data har analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudområden som lärarna beskriver som betydelsefulla för hur de upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien; Omsättning av elever, lärare och ledning, Samarbete, Flexibiliteten, Arbetsbördan och Lokalernas betydelse. Slutsats: Lärarna i svenska skolan i Spanien upplever överlag att de har ett fritt och flexibelt arbete, men samtidigt att de arbetar mycket och begränsas i arbetet av den tid och de resurser som finns på skolan. Vidare visar studien att lärarna upplever att de sociala relationerna på arbetsplatsen har betydelse då de både kan möjliggöra och hindra god organisatorisk och social arbetsmiljö samt att de sociala relationerna påverkas av omsättningen av personer på skolan. / Aim: The purpose of this study was to investigate elementary school teachers' experiences of the organizational and social work environment in Swedish school in Spain.  Method: A qualitative approach with interview as a data collection method has been used. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main areas that the teachers describe as important for how they experience the organizational and social work environment in Swedish school in Spain; Turnover of Students, Teachers and Management, Collaboration, Flexibility, Workload and the Importance of the premises.  Conclusion: Teachers in Swedish school in Spain generally find that they have free and flexible work, but at the same time they work a lot and are limited in the work of the time and resources available at the school. Furthermore, the study shows that teachers feel that social relations in the workplace are important as they can both enable and constrain good organizational and social work environment, and that social relations are affected by the turnover of people at school.

Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö. / The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.

På svenska arbetsplatser är psykisk ohälsa i arbetslivet ett problem för både individer och organisationer. Ett sätt att stävja eskaleringen av människor som mår dåligt i arbetslivet är genom hälsofrämjande förhållningssätt som motiverar medarbetare att använda sin fulla kapacitet i arbetet. Detta examensarbetes övergripande syfte är att bidra till ökad förståelse av medarbetarengagemang genom att beskriva och undersöka begreppet som en del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i ett kommunalägt bolag. I examensarbetet användes självbestämmandeteorin som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utifrån kvalitativa djupintervjuer med tjugo informanter framkom det att förutsättningar för ökat medarbetarengagemang återfinns i skapandet av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visar att det är genom medarbetares tolkning av sin arbetsmiljö möjlighet ges till förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller förhindrar medarbetarengagemang. Denna kunskap är relevant för organisationer som vill arbeta hälsofrämjande för medarbetares ökade engagemang och välbefinnande. / At Swedish workplaces, mental ill-health in work life is a problem for both individuals and organizations. One way to counter this issue is through health promoting approaches that motivate employees in using their full capacity at work. The overall aim of this thesis was to contribute to increased understanding of employee engagement by describing and examining the concept as part of the organizational and social work environment of a municipality-owned company. In the thesis work the self-determination theory was used as an overall theoretical framework. Based on qualitative interviews with twenty informants, what emerged was that the conditions for increased employee involvement are found in the creation of a good organizational and social work environment. The result showed that it is through employees interpretation of their working environment that the understanding of what factors enables or prevents employee engagement lies. This knowledge is relevant to organizations who want to work with health promotion with intent to increase employees' engagement and well-being.

En kvalitativ studie om förändringarna i den sociala arbetsmiljön under hemarbetet på grund av coronapandemin, utifrån ett medarbetarperspektiv.   Studiens syfte är att undersöka hur den sociala arbetsmiljön har förändrats vid arbete hemifrån genom att lyssna på medarbetarnas hittills insamlade upplevelser om hemarbete under coronapandemin. Syftet besvaras med följande frågeställningar: 1. Hur har den sociala arbetsmiljön sett annorlunda ut under hemarbetet jämfört med arbete på arbetsplatsen enligt intervjupersonerna? 2. Vilka faktorer påverkar intervjupersonernas upplevelser om hemarbete enligt resultaten från intervjuerna, och på vilket sätt? Empirin består av tidigare forskning kring den sociala arbetsmiljön, och speciellt kring faktorer som har visats att påverka den sociala arbetsmiljön. De faktorerna som har valts ut att tillämpas i den här studien på grund av dess relevans är motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Återkommande forskare kring dessa ämnen är Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson och Thylefors. Datan samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med fem intervjupersoner från fem olika organisationer. De utvalda intervjupersonerna är medarbetare som jobbar vanligtvis i en kontorsmiljö, men har på grund av coronapandemin jobbat hemifrån i minst två månader på heltid under år 2020. Alla intervjuer hölls på distans på grund av att det var det enda alternativet med tanke på den rådande pandemin. Datan analyserades utifrån en kategorisering som grundade sig på de fyra relevanta teoretiska faktorerna som kan påverka den sociala arbetsmiljön: motivation, arbetsgruppen, kommunikation och socialt stöd. Författarna bytte intervjumaterialet efter transkriberingen så att den andra författaren fick göra analysen för att inte omedvetet påverka resultatet utifrån känslorna som vi fick i intervjuerna eftersom endast språket skulle analyseras. Studieresultaten visade att hemarbetet kan göras till en mer trivsam upplevelse för medarbetare genom att ordna regelbundna socialt distanserade tillfällen för audio-kontakt i arbetsgruppen, och genom att uppmuntra medarbetare till att tänka igenom deras egen kontorslösning vid hemarbete. Andra sätt att öka trivseln i hemarbete för medarbetare är att skapa tydliga online-rutiner för distanserad kommunikation inom organisationen, samt uppmuntra och stötta medarbetare i positivt tänkande. / This is the final assignment for a Bachelor's Degree in Leadership and Organization at Malmö University. The aim of this study is, through qualitative interviews with associates from different organizations, to examine the changes in the social work environment while working from home during the corona pandemic. The aim will be answered with the following research questions:    1. How do the interviewees describe the changes in the social work environment during work from home?   2. Which factors seem to affect the interviewees’ experiences of working from home, and in what ways do they affect their experiences of working from home?    The theoretical background consists of factors that have been detected to affect the social work environment in earlier studies considering the social work environment. The factors that have been chosen to be applied in this study are inner motivation, workgroup, communication and received social support. Researchers that are recurring in this study are Heide, Rubenowitz, Lennéer Axelson and Thylefors. The data was collected by five semi-structured interviews with five individuals from five different professions. All interviewees are associates (not leaders) and have been working from home due to the corona pandemic for at least two months full-time during 2020.  Data analysis was grounded on the four relevant theoretical factors that have in previous studies seen to affect the social work environment: motivation, workgroup, communication and received social support. Only the language was analyzed, and the writers did therefore switch the collected interview material after the transcript, to ensure that unconscious experiences from the interviews would not affect the analysis and therefore the results of the study. The results of the study indicated that making working from home a more positive experience for the associates can be done by focusing on organizing regular social distanced opportunities for audiocontact between the work group, and by encouraging associates to reflect on their own office set-ups during work from home. Other ways to make working from home a more positive experience for associates is creating online routines for distanced communication within the organization, as well as encouraging and supporting the associates in positive thinking.