No description available.

The main subject for this essay is how the possibility of recovery can be used as a resource in situations of high workload. The applicable law will be examined on the basis of the question what is the law in force at the possibility of recovery. The essay also touches the topic of delegation and what level of knowledge, competence and authority the managers have, to do the delegated work regarding work environment. The essay aims to investigate the new regulation AFS 2015: 4 which came into force on march 31 2016. This regulation is an effect of the high sickness rates that emerged in a survey conducted by the Work Environment Authority. According to the survey, the most common cause of sick leave among women is attributed to organizational and social factors. Employment law regulation in the form of the Work Environment Act and the regulations of the Work Environment Authority is processed to provide answers to the questions. Knowledge of stress and recovery are also given space in the essay. Furthermore, interviews were held as a part of a survey on selected businesses to examine how these companies work with the possibility of recovery. The survey also investigated how the companies work after implementation of the new regulation AFS 2015: 4 and the effects the regulation had on operations. All businesses have an over-representation of women. This selection was conscious because the paper has an overall gender perspective. The analysis concerns the legal research and empirical data processed in the paper to give answers to the questions. The Work Environment Act and the new regulation of AFS 2015: 4 can be concluded that the employer's health and safety responsibilities are far-reaching. Possibility of recovery given the fullest extent through breaks in the workplace. It is thus important that the employer ensures that the breaks are both scheduled and utilized. Whether the new regulation had any impact on sick leave, is in the current situation difficult to confirm. / Kandidatuppsatsens huvudämne är hur möjlighet till återhämtning kan användas som resurs vid hög arbetsbelastning. Gällande rätt kommer granskas utifrån frågeställningen vad gällande rätt är, vid möjlighet till återhämtning. Uppsatsen berör även ämnet delegering samt vad chefer har för kunskap, kompetens och befogenhet för att utföra ett delegerat arbetsmiljöarbete. Uppsatsen syftar till att utreda den nya föreskriften AFS 2015:4 som trädde i kraft 31 mars 2016. Föreskriften är en effekt av det höga sjuktal som framkommit i en undersökning utförd av arbetsmiljöverket. Enligt undersökningen kan den vanligaste orsaken till sjukskrivning bland kvinnor, härledas till organisatoriska och sociala faktorer. Arbetsrättslig reglering i form av Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter bearbetas för att ge svar till frågeställningarna. Kunskaper om stress och återhämtning ges även utrymme i uppsatsen. Vidare har en kartläggning gjorts på utvalda verksamheter för att granska hur dessa verksamheter arbetar med möjlighet till återhämtning. I kartläggningen utreds även hur verksamheterna arbetar efter implementeringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 och vilka effekter föreskriften haft på verksamheterna. Samtliga verksamheter har en överrepresentation av kvinnor. Detta urval var medvetet då uppsatsen har ett övergripande genusperspektiv. Analysen berör den rättsutredning och empiri som bearbetats i uppsatsen för att ge svar på frågeställningarna. Genom Arbetsmiljölagen och den nya föreskriften AFS 2015:4 kan det konstateras att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar är långtgående. Möjlighet till återhämtning ges i största utsträckning genom raster på arbetsplatserna. Det är således viktigt att arbetsgivaren säkerställer att rasterna är båda schemalagda samt utnyttjas. Huruvida den nya föreskriften haft någon påverkan på sjuktalen, är i dagsläget svårt att bekräfta.

This essay takes its starting point in the fact that job strain, high demands in combination with low control, has an impact on the risk for employees to be afflicted to a cardiovascular disease. Therefore, the aim of the study is to examine what responsibilities the employer, through the regulation, is imposed to prevent the risk for unhealthy workload for employees. The study was made doable through the legal method that enables a combination of science and legislation and that is characterized of a free argumentation. The method has been complemented with a gender perspective, a physiological perspective and a European legal perspective. Used material is except regulations on the working environment, also literature and other relevant studies and also some statistic. The research question has been: In what ways are the employers obligations regulated in AFS 2015:4 to resist unhealthy workload and which support is the prescription given to the relevant paragraph’s in Arbetsmiljölagen (1977:1160)? To sum up the answer, the employer has an extensive responsibility to include, investigate and inform the employees about unhealthy workload. Trough the regulation AFS 2015:4 makes the regulation about workload in Arbetsmiljölagen (1977:1160) more clear.

Föreliggande studie hade ett kvantitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt i författningen Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) som trädde i kraft i mars 2016. Syftet var att undersöka samband mellan organisatoriska samt sociala arbetsmiljöfaktorer och medarbetares psykiska ohälsa. Data från en medarbetarundersökning bearbetades genom en faktoranalys där nio faktorer identifierades. Därefter genomfördes en regressionsanalys och ett flertal moderationsanalyser. Resultatet visade att arbetssituation, hanterbar stress samt gemenskap och arbetsplats-kultur signifikant kunde förklara 49 % av psykisk ohälsa. Resultatet visade tendenser till förstärkta eller försvagade effekter på samband med psykisk ohälsa genom moderatorerna företagsledning och arbetssituation. Dessutom visade resultatet att samband med psykisk ohälsa genom stress kan förstärkas eller försvagas av moderatorerna gemenskap och arbetsplatskultur, konstruktiv konflikthantering och ledarskapskultur.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Arbete är en stor del av människors vardag, således är en god arbetsmiljö viktig för att känna arbetstillfredsställelse. Då Arbetsmiljöverket uppmärksammat brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön utfärdades den 31 mars 2016 en föreskrift, AFS 2015:4, för att komma till rätta med problemen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur AFS 2015:4 tillämpas i en organisation, samt vilka faktorer i AFS 2015:4 som har effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp som handlar om hur chefer och Human Resources (HR) tillämpar föreskriften, samt hur insatta medarbetarna är i organisationens tillämpning av föreskriften. Den sista frågeställningen behandlar vilka effekter faktorerna i AFS 2015:4 har på de anställdas arbetstillfredsställelse. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som  datainsamlingsmetod, och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkommer det att chefer arbetar olika med tillämpningen av föreskriften och att den ännu inte är en integrerad del av verksamheten. Medarbetarna är inte delaktiga i arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, vilket försvårar möjligheten att arbeta förebyggande med föreskriften. Den faktor som har störst positiv effekt på de anställdas arbetstillfredsställelse är den sociala arbetsmiljön, vilket kan härledas till att organisationen fortsatt bör bedriva ett proaktivt arbete med att främja sociala relationer. / Work is a major part of humans’ everyday life, thus a good work environment is crucial for perceived job satisfaction. When Arbetsmiljöverket (The Swedish Work Environment Authority) noted deficiencies in the organisational and social work environment, a provision, AFS 2015:4, was issued on March 31, 2016, to address the problems. This qualitative study aims to investigate how AFS 2015:4 is applied in an organisation, and what factors in AFS 2015:4 have effect on employees’ job satisfaction. To answer the purpose, three questions have been raised that deal with how managers and Human Resources (HR) apply the provision, as well as how aware employees are in the organisation's application of the provision. The final issue addresses what effects the factors of AFS 2015:4 have on employees’ job satisfaction. To answer the purpose of the study, semi-structured interviews have been used as data collection method, and the empirical material has been analyzed using content analysis. The results show that managers work differently with the application of the provision and that it is not yet an integral part of the business. Employees’ are not involved in the work of the organisational and social work environment, which complicates the ability to work preventively with the provision. The factor that has the greatest positive effect on the employees’ job satisfaction is the social work environment, which can be deduced to the organisation continuing to pursue proactive work in promoting social relations.

Syftet med studien är att undersöka vilka ledarskapsstilar som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Studien går igenom olika ledarskapsstilars utveckling med ett fokus på den transformativa ledarstilen. En beskrivning av hur den moderna forskningen ser på ledarskapets påverkan på arbetsmiljön görs kortfattat. Studien utgår från en innehållsanalys på arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4. Innehållsanalysen görs med en deduktiv ansats där texten analyseras utifrån chefskap, transaktionellt samt transformativt ledarskap. Analysen visar på att samtliga tre nämnda begrepp finns i de undersökta texterna. Resultatet visar på att lagen ställer administrativa krav i form av chefskap. Det transaktionella ledarskapet syns tydligt i lagstiftningskravet gällande övervakning och kontroll. Genom att fokusera på medarbetarnas hälsa ställs det krav på ett transformativt ledarskap.

The purpose of this study is to examine and deepen the knowledge of how unit managers are expected to take responsibility for promoting a good work environment by translating the new regulations on organizational and social work environment, in social services in a medium-sized municipality in Southern-Sweden. Method: We have used a qualitative approach as method in this study, with semi-structured interviews as data collection method. To gather empirical material, we chose to interview six unit managers who work in social services. Theory: Our theoretical point have been Implementation theory. We also chose the concepts of learning organizations and competence. Our choice of method and concepts have helped us to examine our-empirical-material. Results: The six different themes, presented in the results of this study, are designed based on the new regulations on organizational and social work environment. The different themes in this study are the following: Competences, goals for the organization and the social work environment, workload, management of working hours, offensive treatment, responsibility and the last theme is competence. Our results indicate that the unit managers are not adequately educated about the new regulations, which in turn leads to the implementation of the regulations as intended. Secondly, our results also show weaknesses in resource allocation.

Det har i spåren efter svenska #metoo-rörelsen kunnat konstaterats att det råder en stor okunskap hos arbetsgivarna om de regler som gäller vid hanteringen av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. I ett försök att göra en förändring till det bättre har därmed Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling studerats. Studien syftar till att studera organisationens nuläge för hanteringen av kränkande särbehandling, för att därigenom föreslå en utvecklad hanteringsprocess. Studien bygger på två frågeställningar som avser att visa hur den nuvarande hanteringen fungerar, vilka är hur fungerar hanteringen av kränkande särbehandling i nuläget? och vilka brister finns i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling på arbetsplatsen? För att i sin tur kunna föreslå en utvecklad hanteringsprocess avser studien att besvara frågan hur kan processen för hanteringen av kränkande särbehandling utvecklas? Den teoretiska utgångspunkten för studien är processlära vilket har använts i syfte att förstå den nuvarande hanteringen. För identifiering av brister har AFS 2015:4 och AFS 2001:1 legat till grund. Därutöver har Mårtensson och Malms framtagna utredningsmetod för kränkande särbehandling på arbetsplatsen använts i syfte att kunna utveckla Region Gotlands hantering. Datamaterialet har insamlats genom kvalitativa metoder i form av en enkätundersökning, en intervju och tillhandhållandet av inter dokumentation. Resultatet visar att det råder många olika arbetssätt i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling. Det visar på att det råder en bristande samsyn över hur cheferna ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling. Utöver det har det kunnat konstaterats att cheferna har bristfällig kunskap om riktlinjen mot kränkande särbehandling och att de har bristande kunskap om hur de ska gå tillväga vid hanteringen. Vad gäller utvecklingen av Region Gotlands hantering av kränkande särbehandling är slutsatsen att hanteringen kan utvecklas med hjälp av den jämförelse som har genomfört mellan Mårtensson och Malms utredningsmetod och Region Gotlands tänkta hantering av kränkande särbehandling. Hanteringen kan utvecklas genom tillägg och anpassning av steg i den tänkta hanteringen. / It has been found in the traces of the Swedish #metoo movement that there is a great ignorance among employers about the rules that apply when dealing with sexual harassment in the workplace. In an attempt to make a change for the better, Region Gotland’s management of abusive discrimination has been studied. The study aims to study the organizations current management of abusive discrimination, in order to propose a developed management process. The study is based on two issues that are intended to show how the current management works, which are; how the management of abusive discrimination currently works? and what deficiencies exist in the current management of abusive discrimination in the workplace? In order to be able to propose a developed management process, the study intends to answer the question; How can the process for dealing with abusive discrimination be developed? The theoretical starting point for the study is process theory which has been used to understand the current management. For the identification of deficiencies in the management of abusive discrimination, AFS 2015:4 and AFS 2001:1 have been the basis. In addition, Mårtensson and Malm’s investigation method for abusive discrimination in the workplace has been used in order to be able to develop Region Gotland's management. The data has been collected through qualitative methods in the form of a survey, an interview and the provided internal documentation. The result shows that there are many different procedures in the current management of abusive discrimination. This shows that there is a lack of consensus on how the managers should proceed when dealing with abusive discrimination. In addition, it has been found that the managers have insufficient knowledge of the guideline against abusive discrimination and how to proceed when dealing with abusive discrimination. With regard to the development of Region Gotland's management of abusive discrimination, it is concluded that the management can be developed using the comparison that has been made between Mårtensson and Malm’s investigation method and Region Gotland's intended management of abusive discrimination. The management can be developed through adding steps and adjusting current steps in the intended management process of abusive discrimination.

Our physical, social and mental health are all important for our wellbeing and no one should feel ill or mistreated because of their work situation. Despite this, an increasing number of people are suffering from unhealthy workload or victimization at work. Mental illness is an increasing problem and cost society around 70 billion SEK each year, 50 % of which can be related to loss in production caused by sick-leave. In addition to the immeasurable human costs, Sweden now faces one of its greatest challenges in modern time. In order to counteract this development, the Swedish Work Environmental Authority released new provisions regarding the organisational and social work environment called AFS 2015:4 which are aimed at all activities where an employee perform work on the employers account. The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of difficulties and possibilities when revising current work practices to fulfil the provisions. The thesis uses a case study approach taking place in an organisation within Svevia, a Swedish construction company, using a literature review, a document analysis, interviews and a questionnaire. The findings indicate that even though the organisation had major efforts put into their work environment management, there were improvements to be made regarding the organisational and social work environment. Furthermore, what can be improved and how the organisation can support the improvements to fulfill the provisions and work towards a better work environment is concluded. The results are of great practical use not only to the case organisation but to all organisations similar in nature.