Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2010. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this paper is to analyze how the employee interview affects the employees’ motivation, work satisfaction, psychosocial work environment and the opportunity to develop. To find out how the employees experience this, the study is of a qualitative nature. The employees’ experience of employee interviews is investigated through semi- structured interviews with consultant managers at various companies. The theoretical framework used to analyze the results is Karasek and Theorell's (1990) theory of stress in working life, Herzberg's (1993) theory of hygiene factors and motivational factors at work, and finally Maslow's (Maslow och Frager 1987) hierarchy of needs. The result shows that the employee interview increases motivation by discussing the employees result, offer support and talk about the opportunity to develop. It also leads to an improved relationship with the boss which increases the work satisfaction. The psychosocial work environment is indirectly affected, since the interview makes room to talk about the employees’ mood, the colleagues and the workplace. Development opportunities are also affected in a positive sense, as the employee can lift his or her long-term goals during the employee interview. The consultant managers in this study have a positive picture of the employee interview and believe that it is necessary to do feel good and do a good job. / Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur medarbetarsamtalet påverkar medarbetarens upplevelser av motivation, tillfredsställelse, chans till utveckling och den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på hur medarbetare upplever detta är studien av kvalitativ karaktär. Upplevelsen av medarbetarsamtal undersöks genom semistrukturerade intervjuer med konsultchefer på olika företag inom bemanning-och rekryteringsbranschen i Stockholms län. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Karasek & Theorells (1990) teori om stress i arbetslivet, Herzbergs (1993) teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer i arbetet och till sist Maslows (1987) behovstrappa om hur motivation skapas. Resultatet visar att medarbetarsamtalet ökar upplevelsen av motivationen genom känslan av stöd, diskussion av resultat och möjlighet till utveckling. Det leder även till en förbättrad relation till chefen och handlar mycket om trivseln på arbetsplatsen vilket ökar tillfredsställelsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas indirekt då medarbetarsamtalet ger utrymme att prata om mående, kollegorna i teamet och på arbetsplatsen. Även utvecklingsmöjligheterna påverkas i positiv bemärkelse då medarbetaren kan lyfta upp sina långsiktiga mål under medarbetarsamtalet. Konsultcheferna i denna studie har en positiv bild av medarbetarsamtalet och anser att det är ett nödvändigt verktyg för att trivas och göra ett bra jobb.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad olika ledare gör för att främja medarbetarnas hälsa när medarbetarna både arbetar på kontor och på distans. Problemformulering: Vad gör ledare för att främja hälsan för medarbetarna under hybridformer? Metod: Det här är en tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet hälsofrämjande ledarskap under hybridformer med en deduktiv forskningssats och där datainsamling har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visade vad ledare gör för att anpassa sitt ledarskap för att kunna främja hälsan för sina medarbetare under hybridformer. Ledarna i vår studie kompletterade varandra genom olika strategier och tillvägagångssätt för att kunna besvara problemformuleringen. / Purpose: The purpose of the thesis is to identify what different leaders do to promote coworkers' health when coworkers work both in the office and remote. Statement of problem: What do leaders do to promote coworkers' health in hybrid forms?  Method: This is a cross-sectional study that deals with the phenomenon of health-promoting leadership under hybrid forms with a deductive research approach and where data was collected through qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The study identified what leaders do to adjust their leadership in order to promote health for their coworkers. The leaders in our study complemented each other through different approaches in order to answer the statement of problem.

Problemformulering: Forskningen de senaste tio åren har utforskat medarbetares upplevelser av aktivitetsbaserat arbete, men det saknas enighet om vilka för- och nackdelarna kan vara. De longitudinella studierna som genomförts berör medarbetares erfarenheter som längst efter ett år i ABW, det saknas studier som belyser medarbetares upplevelser efter längre tids erfarenhet, vilket grundade idén till denna studien.  Syfte: Att belysa individers upplevelser av deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö inom aktivitetsbaserat arbete efter minst tre år.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med nio deltagare i en privat verksamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: Analysen resulterade i två huvudkategorier som berör upplevelsen av fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i ABW med underkategorierna ”arbetsplatsens utformning”; ”möbler och hjälpmedel”; ”en dynamisk process”; ”underhåll av arbetsplats och utformning”; ”kontoret som mötesplats” ; ”frihet under ansvar”; ”sociala interaktioner” samt ”närmare kontakt med chef”. Resultatet pekar på att deltagarna har upplevt en övervägande positiv inställning till ABW tack vare gradvis anpassning, valmöjligheter i kontorsmiljön, delaktighet, underhåll av arbetsplats, digitala medel och tillfredsställande ledarskap. Därför kan slutsatsen dras om att ABW kan vara en långsiktig lösning, där denna studie kan ge en inblick i vad som bör prioriteras för ett långsiktigt fungerande ABW. / Aim: To explore employees ́ perceptions of their physical- and psychosocial work environment for a minimum of three years with activity based work (ABW)  Method: A qualitative method was used with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with nine participants from a company in the private sector. The interviews were transcripted and analyzed with qualitative content analysis.  Findings: The analysis resulted in two main categories concerning the experience of the physical and psychosocial work environment in ABW with sub-categories: “workplace design”; “furniture and work tools”; “a dynamic process”; “maintenance of the workplace”; “freedom and responsibility”: “social interactions”, and “closer contact with manager”. The findings show that participants have experienced an overall positive attitude regarding ABW due to gradual adaptation, different options regarding work- zones, feeling included in the office design, technical maintenance, tools for digital work, and satisfying leadership. Therefore, it can be concluded that ABW could be a long-term solution, with this study providing insights into what could be prioritized for a sustainable implementation of ABW.