Tidigare forskning har belyst hur viktigt det är med lojala kunder. Det har däremot varit problematiskt att hitta ett samband mellan attitydmässig och beteendemässig lojalitet. Relativ attityd och återkommande köp påverkas av bakomliggande faktorer på en e-handelplats som e- handelskvalitet, e-tillfredsställelse och e-förtroende. Syftet med denna uppsats är att införskaffa en djupare förståelse kring vad konsumenter som handlar kläder och skor på internet anser är viktigt inom en lojal relation samt att skapa en djupare förståelse kring vilka bakomliggande faktorer som påverkar en skiftning i konsumenters e-lojalitet. Genom att analysera hur olika bakomliggande faktorer påverkar lojaliteten ville författarna belysa lojalitetens komplexitet, diskutera hur företag kan skapa mer trogna kunder samt åstadkomma en grund för vidare forskning. Resultatet visar att företagens försök att skapa e-lojalitet inte behöver placera konsumenterna i de fasta fack som presenteras i studiens utvalda modell. Under intervjuerna visade många respondenter hur de förflyttat sig mellan och inom olika lojalitetstyper beroende på händelser som påverkat deras relativa attityd samt beteende när de handlat på nätet.

Andelen svenskar som handlar online växer vilket skapar en stor potential för företag att öka sina intäkter på internet. Konkurrensen är dock hård vilket innebär att webbutiker måste arbeta med att få konsumenter att handla från just sin butik. Syftet med denna studie är att förklara vad kunder i Sverige efterfrågar för att de ska bli lojala gentemot webbutiker. Studien utgår från ett konsumentperspektiv och en enkätstudie har använts för att tillfråga konsumenter med varierande bakgrunder. För att besvara syftet har olika faktorer inom de fyra lojalitetsattributen, e-upplevt värde, e-kvalitet, e-tillfredsställelse samt e-förtroende använts. Resultatet visar att de lojalitetsattribut som kunder efterfrågar för köp online inte i samtliga fall leder till att kunder blir lojala gentemot webbutiker. Vidare är e-lojalitet en svagare form av lojalitet vilket kan innebära att det är svårare för webbutiker att få lojala kunder i jämförelse med butiker i fysiska miljöer.

The purpose of this paper is to analyze how the employee interview affects the employees’ motivation, work satisfaction, psychosocial work environment and the opportunity to develop. To find out how the employees experience this, the study is of a qualitative nature. The employees’ experience of employee interviews is investigated through semi- structured interviews with consultant managers at various companies. The theoretical framework used to analyze the results is Karasek and Theorell's (1990) theory of stress in working life, Herzberg's (1993) theory of hygiene factors and motivational factors at work, and finally Maslow's (Maslow och Frager 1987) hierarchy of needs. The result shows that the employee interview increases motivation by discussing the employees result, offer support and talk about the opportunity to develop. It also leads to an improved relationship with the boss which increases the work satisfaction. The psychosocial work environment is indirectly affected, since the interview makes room to talk about the employees’ mood, the colleagues and the workplace. Development opportunities are also affected in a positive sense, as the employee can lift his or her long-term goals during the employee interview. The consultant managers in this study have a positive picture of the employee interview and believe that it is necessary to do feel good and do a good job. / Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur medarbetarsamtalet påverkar medarbetarens upplevelser av motivation, tillfredsställelse, chans till utveckling och den psykosociala arbetsmiljön. För att ta reda på hur medarbetare upplever detta är studien av kvalitativ karaktär. Upplevelsen av medarbetarsamtal undersöks genom semistrukturerade intervjuer med konsultchefer på olika företag inom bemanning-och rekryteringsbranschen i Stockholms län. De teoretiska ramverk som använts för att analysera resultatet är Karasek & Theorells (1990) teori om stress i arbetslivet, Herzbergs (1993) teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer i arbetet och till sist Maslows (1987) behovstrappa om hur motivation skapas. Resultatet visar att medarbetarsamtalet ökar upplevelsen av motivationen genom känslan av stöd, diskussion av resultat och möjlighet till utveckling. Det leder även till en förbättrad relation till chefen och handlar mycket om trivseln på arbetsplatsen vilket ökar tillfredsställelsen. Den psykosociala arbetsmiljön påverkas indirekt då medarbetarsamtalet ger utrymme att prata om mående, kollegorna i teamet och på arbetsplatsen. Även utvecklingsmöjligheterna påverkas i positiv bemärkelse då medarbetaren kan lyfta upp sina långsiktiga mål under medarbetarsamtalet. Konsultcheferna i denna studie har en positiv bild av medarbetarsamtalet och anser att det är ett nödvändigt verktyg för att trivas och göra ett bra jobb.