Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva faktorer som är av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat, mer än tre år efter gastric bypass. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på fjorton vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Medline samt genom manuell sökning. Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppföljning, preoperativ viktnedgång samt medicinska faktorer såsom utvidgning av magsäck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och utövande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med långsiktig viktminskning. Beteenden såsom kontroll över matbegär och ätvanor var av stor betydelse. Hetsätning visade sig påverka viktresultatet negativt. Patienter som gick på uppföljning visade större viktminskning på lång sikt liksom patienter som lyckades minska i vikt före operationen. Slutsats: Långsiktigt viktresultat efter gastric bypass kan förbättras genom rätt kost, fysisk aktivitet, långsiktig uppföljning samt genom att tidigt upptäcka ohälsosamma ätbeteenden. Mer forskning krävs angående faktorer som påverkar viktresultatet på lång sikt och vad sjukvården kan göra för att påverka dessa.

Bakgrund: Short-termism beskrivs i såväl den vardagliga debatten som i akademiska undersökningar som ett hinder för bolags långsiktiga värdeskapande. Trots detta så är inte relationen mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande undersökt tillräckligt. Utöver detta så har tidigare studier funnit att tidshorisonten inom bolagsstyrning påverkar ett bolags finansiella prestationer, men inte kunnat fastställa hur relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer ser ut. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelse för relationen mellan short-termism, långsiktigt värdeskapande och finansiella prestationer, samt förklara vilka faktorer som påverkar variation av short-termism inom den svenska IT-branschen. Metod: Genom en kvantitativ metod i kombination med en deduktiv ansats så har studien undersökt hur relationen mellan olika fenomen inom bolagsstyrningen ser ut. Detta är gjort med ett urval bestående av IT-bolag som är noterade på Stockholmsbörsen. Slutsats: I en svensk kontext är agentteorin applicerbar, där ägande tycks vara starkast drivande faktorn när det kommer till tidshorisonten inom bolagsstyrning. Studien finner inte några empiriska bevis för att en relation mellan short-termism och långsiktigt värdeskapande finns, vilket påvisar att dessa två fenomen inom bolagsstyrning inte nödvändigtvis har en negativ relation mellan sig. Resultat från studien har dock visat att short-termism har en positiv relation till kortsiktiga finansiella prestationer, medan långsiktigt värdeskapande har en negativ relation till kortsiktiga finansiella prestationer. Det ser studien som ett empiriskt bevis för nyttan av att kunna balansera short-termism och långsiktigt värdeskapande för att uppnå en effektiv bolagsstyrning. / Background: Short-termism is described in both commonplace debate and academic research as an obstacle to company's long-term value creation. Nevertheless, the relationship between short-termism and long-term value creation is not investigated enough. In addition to this, previous studies have found that the time perspective within corporate governance affects a company's financial performance, but has not been able to determine how the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance appears. Purpose: The purpose of this study is to increase understanding of the relationship between short-termism, long-term value creation and financial performance, as well as explain the factors that influence the variation of short-termism within the Swedish IT industry. Method: Through a quantitative method in combination with a deductive approach, the study has investigated the relationship between different phenomena within corporate governance. The sample consists of companies from the IT industry listed on the Stockholm Stock Exchange. Conclusion: In a Swedish context, the agency theory is applicable, where ownership seems to be the strongest driving factor when it comes to the time perspective within corporate governance. The study does not find any empirical evidence that a relationship between short- termism and long-term value creation exists, which shows that these two phenomena of corporate governance do not necessarily have a negative relationship to each other. However, the results of the study have shown that short-termism has a positive relation to short-term financial performance, while long-term value creation has a negative relation to short-term financial performance. These empirical evidences indicate the benefit of being able to balance short-term and long-term value creation in order to achieve effective corporate governance.

Problemformulering: Forskningen de senaste tio åren har utforskat medarbetares upplevelser av aktivitetsbaserat arbete, men det saknas enighet om vilka för- och nackdelarna kan vara. De longitudinella studierna som genomförts berör medarbetares erfarenheter som längst efter ett år i ABW, det saknas studier som belyser medarbetares upplevelser efter längre tids erfarenhet, vilket grundade idén till denna studien.  Syfte: Att belysa individers upplevelser av deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö inom aktivitetsbaserat arbete efter minst tre år.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med nio deltagare i en privat verksamhet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat och slutsats: Analysen resulterade i två huvudkategorier som berör upplevelsen av fysiska- och psykosociala arbetsmiljön i ABW med underkategorierna ”arbetsplatsens utformning”; ”möbler och hjälpmedel”; ”en dynamisk process”; ”underhåll av arbetsplats och utformning”; ”kontoret som mötesplats” ; ”frihet under ansvar”; ”sociala interaktioner” samt ”närmare kontakt med chef”. Resultatet pekar på att deltagarna har upplevt en övervägande positiv inställning till ABW tack vare gradvis anpassning, valmöjligheter i kontorsmiljön, delaktighet, underhåll av arbetsplats, digitala medel och tillfredsställande ledarskap. Därför kan slutsatsen dras om att ABW kan vara en långsiktig lösning, där denna studie kan ge en inblick i vad som bör prioriteras för ett långsiktigt fungerande ABW. / Aim: To explore employees ́ perceptions of their physical- and psychosocial work environment for a minimum of three years with activity based work (ABW)  Method: A qualitative method was used with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with nine participants from a company in the private sector. The interviews were transcripted and analyzed with qualitative content analysis.  Findings: The analysis resulted in two main categories concerning the experience of the physical and psychosocial work environment in ABW with sub-categories: “workplace design”; “furniture and work tools”; “a dynamic process”; “maintenance of the workplace”; “freedom and responsibility”: “social interactions”, and “closer contact with manager”. The findings show that participants have experienced an overall positive attitude regarding ABW due to gradual adaptation, different options regarding work- zones, feeling included in the office design, technical maintenance, tools for digital work, and satisfying leadership. Therefore, it can be concluded that ABW could be a long-term solution, with this study providing insights into what could be prioritized for a sustainable implementation of ABW.