<p>Uppsatsens syfte var att beskriva två vuxna barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk mamma och hur detta har påverkat dem i deras egen föräldraroll. Studien är kvalitativ och den har genomförts med halvstrukturerade intervjuer. Empirin organiserades i meningskategorier och analyserades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt litteratur. Den teoretiska begreppsram som användes innefattade salutogent perspektiv: skyddande faktorer, resiliens, coping samt socialpsykologiskt perspektiv: rollteori. Hur vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar upplever sin egen föräldraroll är ett hittills outforskat område. Resultatet visade att båda respondenterna hade liknande erfarenheter av att växa upp med en psykiskt sjuk mamma och de hade antagit liknande roller i sin uppväxt. Trots svårigheter i barndomen med en betydande andel riskfaktorer återfanns dock flertalet skyddande faktorer. Dessa har gynnat dem positivt och varit av mycket stor betydelse i deras uppväxt och senare i deras egen föräldraroll.</p>

Uppsatsens syfte var att beskriva två vuxna barns upplevelser av att växa upp med en psykiskt sjuk mamma och hur detta har påverkat dem i deras egen föräldraroll. Studien är kvalitativ och den har genomförts med halvstrukturerade intervjuer. Empirin organiserades i meningskategorier och analyserades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet analyserades utifrån tidigare forskning, vetenskapliga artiklar samt litteratur. Den teoretiska begreppsram som användes innefattade salutogent perspektiv: skyddande faktorer, resiliens, coping samt socialpsykologiskt perspektiv: rollteori. Hur vuxna barn till psykiskt sjuka föräldrar upplever sin egen föräldraroll är ett hittills outforskat område. Resultatet visade att båda respondenterna hade liknande erfarenheter av att växa upp med en psykiskt sjuk mamma och de hade antagit liknande roller i sin uppväxt. Trots svårigheter i barndomen med en betydande andel riskfaktorer återfanns dock flertalet skyddande faktorer. Dessa har gynnat dem positivt och varit av mycket stor betydelse i deras uppväxt och senare i deras egen föräldraroll.

Bakgrund: Utomhuspedagogik kan vara all slags verksamhet som sker utanför förskolans lokaler. Synen i skolan och förskolan på vad utomhuspedagogiken innebär är bred och förskolor och skolor har inrättat verksamheter med olika inriktningar utifrån de förutsättningar och behov som finns. Utomhuspedagogik har blivit både ett ämnesområde och ett arbetssätt. Utomhuspedagogik har även blivit fokuserat i diskussionen teori – praktik och blivit ett populärt inslag inom didaktik och pedagogik som anses vara gynnande för kunskapsutvecklingen. Att lära sig med hjälp av naturmiljö bidrar inte bara till ren kunskap utan det medverkar även till hälsogynnande effekter. Det kan även ge ett miljöengagemang när barnen blir vuxna. Det finns många faktorer som påverkar hur och i vilken omfattning pedagoger bedriver utomhuspedagogik.   Syfte: Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur pedagoger i förskolan genomför utomhuspedagogiska aktiviteter ur ett lärarperspektiv samt ta reda på anledningar till varför man bedriver den form av utomhuspedagogik som man gör.   Metod: Vi har genomfört 18 intervjuer på tre olika förskolor. Två av förskolorna är traditionella förskolor som inte har utomhusundervisning som profilering medan den tredje förskolan har en tydlig utomhuspedagogisk inriktning.   Resultat: Resultatet har visat att pedagogerna på de två traditionella förskolorna som vi studerade har få planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Det mest förekommande på dessa förskolor är fri lek när de vistas utomhus. Alla faktorer som hindrar pedagogerna från att bedriva utomhuspedagogik verkar leda till att den fria leken används i så stor utsträckning. På de traditionella förskolorna förekommer vistelse i naturen sporadiskt och man talar mest om vad som utförs på gården som utomhuspedagogik. Pedagogerna på naturförskolan skiljer sig åt i sitt arbetssätt eftersom den största delen av utomhuspedagogiken är planerad. Nästan alla pedagoger på de tre förskolorna anger att den viktigaste faktorn för att kunna bedriva kvalitativ utomhuspedagogik är engagemang och intresse.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarna jobbar med betygsättning i bildämnet samt hur eleverna upplever densamma för att se hur detta motsvarar styrdokumenten. För att samla in material till uppsatsen har intervjuer med fyra bildlärare, samt enkäter med 82 elever i årskurs nio, genomförts. Resultatet från lärarintervjuerna visade bl.a. att de faktorer som väger tyngst i betygsättningen är teknik och slutprodukt, men att lärarna även i olika grad räknar in s.k. outtalade faktorer. Förmedling av betygskriterier varierar i utsträckning, men i den mån de förmedlas sker detta till störst del i muntlig form. Resultatet från elevenkäterna visar att elevernas insikt i vad de bedöms på varierar mellan skolorna, men att de över lag tror att de blir bedömda på mer än bara mål och resultat och att majoriteten av eleverna säger sig arbeta hårdare under bildlektionen om de vet att de blir betygsatta.

No description available.

Bakgrund: Medicinsk turism har under det senaste åren växt fram som en ny nischturism. Den medicinska turismen har etablerat sig utomlands men inte riktigt i Sverige, vilket gör att det är intressant att studera svenskars intresse för medicinsk turism. Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka faktorer som blir viktigast för att svenskar skulle kunna resa för medicinsk turism utomlands eller i Sverige. Frågeställning: Den frågeställning som den här uppsatsen har ställt är: Vilka faktorer spelar in vid valet av att resa utomlands eller i Sverige för medicinsk turism? Metod: Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ enkätundersökning där Sapfords tumregel om att en enkätundersökning minst skall innehålla 40 respondenter har tillämpats. I enkätundersökningen tillfrågades 70 svenska respondenter varav 68 enkäter användes i studien på grund av bortfall på två enkäter som hade ofullständiga svar. Slutsatser:Svenskarna i den här studien var positiva till medicinsk turism. Respondenterna skulle till stor del kunna tänka sig att resa både utomlands och i Sverige. 71,2% skulle föredra att resa inom Sverige medan ett något lägre andel skulle kunna tänka sig att resa utomlands för vård. De faktorer som spelade in vid valet av att resa utomlands eller i Sverige för medicinsk turism blev totalt sju faktorer, som respondenterna graderade som viktigast. De första tre var gemensamma för utomlands och Sverige var: Läkare och annan vårdpersonal är certifierade inom sitt yrke/specialitet Kvaliten/hygienen inom vården Det finns regler och standarder för behandling av patienter Av de återstående fyra faktorerna så behandlade två stycken medicinsk turism utomlands: Standarden utomlands på vården är bättre eller lika bra som i Sverige Landet ska ha ett politiskt stabilt klimat Av de återstående fyra faktorerna så behandlade två medicinsk turism i Sverige Möjlighet att få eftervård i hemkommunen För att Sverige har en god och stabil ekonomi Resultatet kan tolkas som att svenskar föredrar att resa inom Sverige för medicinsk turism därför att Sverige har ett politiskt, ekonomiskt och socialt etablerat trygghetsystem som till skillnad från valet av att resa  för medicinsk turism utomlands är mer osäkert och kräver mer information och kunskap innan man väljer detta alternativ. Svenskar är ändå positiva till att resa utomlands för vård och mer information om säkerhetsaspekter och vårdkvaliten skulle kunna öka intresset och andelen positiva. / Background: Medical tourism has over the past few years emerged as a new niche tourism. The medical tourism has become established abroad but not quite as much in Sweden, which makes it interesting to study the Swedes' interest in medical tourism. Purpose: The purpose of this essay is to study medical tourism from a Swedish perspective, and focuses on the factors that will be important for medical tourism. Research question: The question that this paper has pointed out is: What factors come into play when choosing to travel abroad or in Sweden for medical tourism? Method: The essay has used mixed methods, which consisted of a quantitative survey where Sapsfords rule says that a survey should contain at least a minimum level of 40 respondents in a survey study. In the survey 70 Swedish respondents were asked of which 68 surveys where used because of two questioners that had incomplete answers was removed. Conclusions: Swedes in this study were positive to medical tourism. Respondents were largely willing to travel both outside and within the country of Sweden. 71.2% would prefer to travel in Sweden while a slightly lower percentage 46%, would be willing to travel abroad for choice. The factors that played into the choice of travelling abroad or in Sweden for medical tourism was a total of seven factors that the respondents rated as most important. The first three, which were equivalent for abroad and Sweden were: Physicians and other health professionals are certified in their profession / speciality The quality / hygiene in health care There are rules and standards for the treatment of patients Of the remaining four factors two dealt whit medical tourism abroad: The country's political climate should be stable so that patient safety is not affected There should be the same or higher standard of the medical care than in Sweden Of the remaining four factors two dealt whit medical tourism in Sweden: Possibility to get the aftercare in the home municipality Sweden has a strong and stable economy The result can be interpreted that Swedes prefer to travel in Sweden for medical tourism because Sweden has political, economic and social security systems established that unlike the choice in travelling abroad for medical tourism is more uncertain and require more information and knowledge before choosing that option. Swedes are still positive about travelling abroad for medical care and more information about the safety and quality of care could increase the interest and the percentage of the positive towards travelling abroad for medical tourism.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett tillstånd med påverkan på patienters livskvalitet ur ett multidimensionellt perspektiv. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för patienter över 65 år. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar en persons subjektiva upplevelse av sin livssituation. Syfte: Att identifiera och belysa vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter som lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Denna litteraturstudie grundar sig på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar, vilket resulterade i tolv vetenskapliga artiklar. Ur dataanalysen framträdde tre huvudkategorier. Resultat: De tre huvudkategorierna, fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer, består av de olika faktorer som på något vis påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Slutsats: Det finns ett flertal faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos hjärtsviktspatienter. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar de faktorer som går att påverka för att kunna främja fysiskt, emotionellt och socialt välmående, då det bidrar till ökad upplevelse av livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt.

Introduktion: Sepsis är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i hela världen. Årligen är det mer än 1000 personer som dör i Sverige av sepsis. Att agera snabbt och korrekt är viktigt för att hindra förloppet. För att detta ska flyta på bra behöver sjuksköterskan ha en bra handlingsberedskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors handlingsberedskap i vården av patienter med sepsis. Metod: Litteraturstudie. Sökning gjordes i Cinahl och PubMed samt med en manuell sökning. 10 artiklar framkom efter urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Tre kategorier framkom i databearbetningen, dessa var Kompetensutveckling, Verktyg för övervakning samt Kommunikationen inom vårdteamet. Slutsats: Flera stora faktorer påverkade sjuksköterskans förmåga att vara handlingsberedd där sjuksköterskans grundkompetens och fortbildning, verktyg som tillhandahålls av organisationen samt kommunikationen i arbetsgruppen alla är viktiga komponenter för att minska patientdödligheten vid sepsis.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vad motivation är och kan vara inom omvårdnad. Metoden för studien var litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar redovisas i resultatet. Begreppet motivation är en viktig faktor för människan som patient i olika övergångar/rörelser från ohälsa till hälsa. Det är patientens egen motivation som är avgörande hur patienten lyckas att nå sina mål. Viktiga faktorer i motivationen är att patienten har en självmedvetenhet, att patienten känner förtroende för sjuksköterskan och en närvaro av de närstående. Motivationen kan grunda sig i rädslan för det oönskade jaget och en strävan till det önskade jaget där patientens ekonomiska förutsättningar kan ha en negativ inverkan på motivationen då ekonomin på olika sätt kan ge förutsättningar för patienten att genomföra de uppsatta målen. Sjuksköterskans arbete skall präglas av evidensbaserad omvårdnad. Begreppet motivation saknas som meningsbärande evidensbaserat ord i delar av omvårdnadsprocessen, omvårdnadsdiagnos, omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder. Att förbise patientens motivationsrörelse i omvårdnadsprocessen kan leda till minskad motivation hos patienten, ökad vårdtid och en ökad kostnad för samhället. Motivationens betydelse i omvårdnadsprocessen och vikten av motivation uppmanas att i framtiden vidareutvecklas. / The aim of the study was to highlight the meaning of what motivation is and can be in the area of nursing care. The method used was a literature study comprised of eight scientific articles.  Motivation is an important factor for human beings in the transition from illness to well-being/health. It is the patient’s own motivation that determines how they will reach their goals. Important motivational factors are that the patient has self-awareness, confidence in his/her nurse and a presence of loved ones (relatives and friends). Motivation can be based on fear of the undesired self and pursuit of the desired self where the patients’ financial conditions can negatively affect the motivation due to the fact that financial constraints can affect the patients’ possibility to reach their determined goals. Evidenced based nursing care should define the nursing process and care given by the nurses. The term motivation is missing as a defined evidence based word in the nursing process, nursing diagnosis, nursing goals and nursing measures. To ignore the patients’ motivational journey in the nursing process can lead to a decrease in motivation, increased length of stay and therefore an increased financial cost for society. It is of great importance for future reference to further determine the effect of motivation on the nursing process.