Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige. Svensktalande kvinnor fick besvara ett frågeformulär och de icke-svensktalande kvinnorna besvarade frågeformuläret på arabiska eller engelska. Telefonintervju erbjöds på övriga språk. Data presenterades med deskriptiv analys och analyserades med Fishers exakta test. Resultat: Majoriteten av kvinnorna drack alkohol före graviditet och få kvinnor drack alkohol under graviditet. Merparten av de gravida kvinnorna hade inte något berusningsdrickande. Det fanns skillnad i alkoholkonsumtion före graviditet bland kvinnorna med avseende på ålder, födelseland, svenska läs- och skrivkunskaper, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst och paritet. Under graviditet fanns det skillnader i alkoholkonsumtion bland kvinnorna med avseende på ålder och födelseland. Konklusion: Denna studie visar att färre kvinnor dricker alkohol under graviditet än vad som tidigare rapporterats. Att det finns skillnad i alkoholkonsumtion bland kvinnor före och under graviditet är information som kan göra det lättare för barnmorskan att identifiera och hjälpa kvinnor att uppnå en alkoholfri graviditet i strävan mot en god sexuell och reproduktiv hälsa.Nyckelord: alkohol,

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse. Grupp 1 består av fem respondenter (3 kvinnor och 2 män) mellan 20-30 år medan grupp 2 består av respondenter mellan 50-60 års ålder (3 män och 2 kvinnor). Könsfördelningen kommer att vara fem kvinnor och fem män. Efter genomförd receptionsanalys har det visats att båda fokusgrupperna har haft olika attityder gällande homosexuell framställning i XXL och i Svensk adressändring reklamfilmerna. Grupp 2 visade ha en mindre positiv inställning till homosexualitet i jämförelse mot grupp 1, då respondenterna ansåg att företagen gjorde bra att synliggöra homosexualitet. När det gällde homogenisering av ålder i varje fokusgrupp har det kunna bevisa att ålder har varit en av orsakerna till respondenternas attityder och uppfattningar. Men även att andra demografiska faktorer såsom kön, religion, ursprung har också varit en förklaring till framkallning av attityderna i enskilt respondent.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att hitta samband mellan de demografiska faktorerna och en förändring i det privata pensionssparandet år 2015. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för denna studie har varit av kvantitaiv form, med en hypotetisk deduktiv ansats. En enkätundersökning låg till grund för insamling av empirin i denna forskning. Målgruppen för respondenterna var mellan 20-65 år, då det anses till största del vara dessa som pensionssparar. Enkäten bestod till största del utav frågor med alternativ som respondenterna fick fylla i. Resultat och Slutsats: Resultatet av denna forskning visar hur vissa av demografiska faktorer påverkar personers privata pensionssparande och även hur de agerat efter förändringen av avdragsrätt. De demografiska faktorer som kan påvisas påverka är en persons ålder och inkomst. Det fanns ett positivt samband mellan stigande ålder och summa pensionssparande och stigande inkomst och summa pensionssparande. Åldern och inkomsten sågs även påverka hur individer valde att ändra pensionssparandet efter ändringen i avdragsrätt. / Purpose: The purpose of this paper is to find connections between demographic factors and a changing of the reduced deductibility year 2015. Theoretical och empirical method: The strategy for this empirical study has been in a quantitative shape with a deductive approach. A survey has been formed to collect the empirical material. The target group for this study has been individuals between 20-65 years old, because these are the people that should be saving for their retirement. The questionnaire was for the most part filled with beforehand given answers that the individual chose the answer that they felt represented themselves. Conclusion: The results of this paper shows how some of the demographic factors has an impact on how an individual acts when they are saving for their retirement and that there is some differences on how they have act after the reduced deductibility. The two factors that have an impact is a person’s age and their level of income. Where people in a higher age and with a higher income will save more for their retirement then others. People with a higher income and a higher age will have change their retirement plan after 2015.

Problemformulering: Vilka effekter har kampanjer på de fem olika stegen i konsumenters köpprocess? Hur skiljer sig kampanjers effekter på de fem olika stegen i konsumenters köpprocess beroende på konsumenters ålder, kön, inkomst och grad av köpengagemang? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka effekter kampanjer har på de fem olika stegen i konsumenters köpprocess. Vidare vill vi beskriva vilka effekter kampanjer har på de fem olika stegen i konsumenters köpprocess beroende på konsumenters kön, ålder, inkomst och köpengagemang då olika demografiska faktorer och grad av köpengagemang kan ha betydelse för vilka effekter kampanjer har. Studien ämnar bidra med insikter till detaljhandlare om vilka effekter som kampanjer har på de olika typerna av konsumenterna vilket gör att de kan få en djupare förståelse för hur de kan jobba med kampanjer mot deras respektive målgrupp. Vidare ämnar studien att ge ett bidrag till marknadsföringsämnet genom att skapa en ökad förståelse för hur konsumentbeteende kan förändras till följd av kampanjer. Metod: I studien användes en kvalitativ metod i form av fyra stycken fokusgrupper där grupperna var indelade efter kön, ålder och inkomst. Vi antog en deduktiv ansats där vi utifrån den teoretiska referensramen formulerade förväntade resultat för att sedan testa de mot verkligheten i fokusgrupperna. Slutsats: Vår studie visar att kampanjer har olika grad av påverkan på de fem stegen i köpprocessen där konsumenternas upptäckande av behov och efterköpskänslor inte påverkades i hög utsträckning av kampanjer. I köpprocessen är det främst i stegen informationssökning, utvärdering av alternativ och köp som kampanjer har de mest framträdande effekterna. Demografiska faktorer och grad av köpengagemang har en påverkan på kampanjers effekter i de allra flesta fall. / Research question: What effects does sales promotion have on the five different stages in consumers buying process? How does sales promotion effects differ on the five different stages in consumers buying process depending on consumers age, gender, income and degree of purchase involvement? Purpose: The purpose of the study is to investigate what different effects sales promotion have on the five stages of consumers buying process. We aimed to investigate what effects sales promotion have on the fives stages of consumers buying process on basis of consumers gender, age, income and the degree of purchase involvement. The study aims to provide insights to retailers about the impact of sales promotion on the different types of consumers, which enables them to gain a deeper understanding of how they can work with sales promotion against their respective target groups. Furthermore, the study intends to contribute to the marketing subject by creating an increased understanding of how consumer behavior can change as a result of sales promotion. Method: In the study a qualitative method were used in form of four focus groups whereas the groups were divided into gender, age and income. We adopted a deductive approach were we could from the theoretical framework formulate expected results and then test it against reality in the focus groups. Conclusion: Our study shows that sales promotion have different grades of impact on the five stages in the buying process where need recognition and post-purchase evalutation did not were affected to a large extent by sales promotion. It is in the stages information search, evaluation of alternatives and the purchase that sales promotion have the biggest impact. Demographic factors and the extent of purchase involvement have an impact on the effects of sales promotion in most cases.

The purpose is to investigate whether there are any significant differences in risk                                                             tolerance in equity investments between the genders. Further, the study intends to                                                        investigate wether independent factors such as age, income, education and                                                                  confidence effects the risk tolerance of an individual.Method: The study has adapted a combination of qualitative and quantitative methods. The                                                      primary data has been collected through surveys and semi-structured interviews.                                                           The adopted research approach  is deductive and the study population consists of                                                                men and women in Sweden, which are or have been active equity investors. Theory: Describes the concept of risk tolerance in financial decisions. The theory further                                                             explains an individual’s descisionprocess in relation to risk, with its overvaluation                                                         to a positive probability and its undervaluation to a negative risk. Further, a                                                     several factors are explained and discussed that influence an individual’s risk                                                        tolerance. Conclusion: Differences in risktolerance between the genders has been proved. Furthermore,                                                             the influence of the factors age, income and education are statistically proved.                                                                Finally the impact of self confidence were proven through qualitative data. / Syfte: Syftet är att undersöka om det finns några signifikanta skillnader i riskbenägenhet                                                        vid aktieplacering mellan könen. Vidare ämnar studien undersöka om oberoende                                                           faktorer som ålder, inkomst, utbildning och självförtroende påverkar                                                                        riskbenägenheten hos en individ. Metod: Studien har antagit en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod.                                                                         Primärdata har således samlats in via enkätundersökningar samt delvis                                                                           strukturerade intervjuer. Studiens sekundärdata består av tidigare forskning.                                            Forskningsansatsen som antagits är deduktiv och studiens population utgörs av                                                  män och kvinnor i Sverige, vilka är eller någon gång har varit aktiva                                                                         aktieplacerare. Teori: Beskriver begreppet riskbenägenhet vid finansiella beslut. Även teori som                                                                         förklarar en individs beslutsprocess i förhållande till risk, med dess                                                                                   övervärderingar till en positiv sannolikhet och dess undervärdering till en negativ                                                          risk. Vidare förklaras och diskuteras ett flertal faktorer som påverkar en individs                                                           riskbenägenhet. Slutsats: Skillnad i riskbenägenhet mellan könen har påvisats. Vidare har påverkan från                                                                faktorerna ålder, inkomst och utbildning statistiskt bevisats. Avslutningsvis                                             bevisades självförtroendes påverkan genom kvalitativ data.

<p>Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.</p>

Etik efterfrågas inom många områden, i företagsvärlden, inom vården och inom politiken. Denna uppmärksamhet har bidragit till att forskning kring ämnet har ökat, däribland forskning kring vilka faktorer som kan påverka en individs etiska uppfattning. Syftet med denna studie är att undersöka om demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet hos studenter leder till skillnader i den etiska uppfattningen av givna situationer inom arbetslivet. De demografiska faktorer vi undersöker är kön, ålder, inriktning på utbildning och antal påbörjade terminer på universitetet. Vidare tänker vi diskutera kring vad de eventuella skillnaderna i etisk uppfattning kan få för följder. Studien vilar på en kvantitativ forskningsstrategi. En enkät bestående av 13 påståenden av etisk karaktär delades ut till 210 studenter vid Umeå Universitet fördelade på Handelshögskolan, Institutionen för omvårdnad och Institutionen för fysik. Materialet analyserades i SPSS genom t-test, ANOVA-test och Chi-två test. Studien utgår från teorier och tidigare studier. Teorierna menar att etiskt beslutsfattande kan påverkas av individuella och situationsbundna faktorer. De tidigare studier vi redogör för visar på olika resultat kring huruvida demografiska faktorer eller arbetslivserfarenhet påverkar etisk uppfattning. Resultatet visar att män och kvinnors etiska uppfattning skiljer sig åt i nio av 13 påståenden. Vidare visar resultatet att två åldersgrupper anser två påståenden vara av olika etisk karaktär. Mellan utbildningsinriktningarna kunde vi i nio påståenden se skillnad mellan studenterna vid Institutionen för omvårdnad och Handelshögskolan. I tre påståenden kunde en skillnad i etisk uppfattning mellan studenterna vid Handelshögskolan och Institutionen för fysik urskiljas. Vidare var det i sex påståenden som omvårdnads- och fysikstudenterna skiljde sig åt. Det visar sig en viss skillnad mellan studenternas etiska uppfattning beroende på utbildningsnivå i studiens resultat. Det är en terminsgrupp som skiljer sig åt från de andra grupperna i en till två frågor. Vidare visar studien inte på någon skillnad i etisk uppfattning mellan intervallen för studenternas arbetslivserfarenhet. Slutsatserna vi drar av vår studie är att kön och utbildningsinriktning är de faktorer som påverkar den etiska uppfattningen hos studenter. Om företag är medvetna om skillnader mellan kvinnors och mäns olika etiska uppfattning och hur processen för etiskt beslutsfattande kan skilja sig åt beroende på könen, kan denna kunskap om hur och varför beslut fattas leda till ett förbättrat beslutsfattande. Enligt oss kan en tolkning av resultatet vara att det finns institutioner där både ett ökat utbud av och en högre kvalitet på etik- och moralkurser skulle behövas. Vi anser att detta är något som både institutionerna och studenterna skulle dra nytta av. Är studenterna som kommer ut i arbetslivet mer förberedda inför etiska dilemman skulle detta kunna leda till att utbildningarnas rykte och status förbättras i näringslivets ögon. Vidare kunde vi se ett samband mellan faktorerna kön och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsinriktning, ålder och utbildningsnivå samt utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Dessa samband innebär att studenternas etiska uppfattning kan påverkas av mer än en faktor.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att hitta samband mellan de demografiska faktorerna och en förändring i det privata pensionssparandet år 2015. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för denna studie har varit av kvantitaiv form, med en hypotetisk deduktiv ansats. En enkätundersökning låg till grund för insamling av empirin i denna forskning. Målgruppen för respondenterna var mellan 20-65 år, då det anses till största del vara dessa som pensionssparar. Enkäten bestod till största del utav frågor med alternativ som respondenterna fick fylla i. Resultat och Slutsats: Resultatet av denna forskning visar hur vissa av demografiska faktorer påverkar personers privata pensionssparande och även hur de agerat efter förändringen av avdragsrätt. De demografiska faktorer som kan påvisas påverka är en persons ålder och inkomst. Det fanns ett positivt samband mellan stigande ålder och summa pensionssparande och stigande inkomst och summa pensionssparande. Åldern och inkomsten sågs även påverka hur individer valde att ändra pensionssparandet efter borttagandet av avdragsrätt. / Purpose: The purpose of this paper is to find connections between demographic factors and a changing of the reduced deductibility year 2015. Theoretical och empirical method: The strategy for this empirical study has been in a quantitative shape with a deductive approach. A survey has been formed to collect the empirical material. The target group for this study has been individuals between 20-65 years old, because these are the people that should be saving for their retirement. The questionnaire was for the most part filled with beforehand given answers that the individual chose the answer that they felt represented themselves. Conclusion: The results of this paper shows how some of the demographic factors has an impact on how an individual acts when they are saving for their retirement and that there is some differences on how they have act after the reduced deductibility. The two factors that have an impact is a person’s age and their level of income. Where people in a higher age and with a higher income will save more for their retirement then others. People with a higher income and a higher age will have change their retirement plan after 2015.

De allmänna valen utgör en av den representativa demokratins grundpelare. Den tidigare forskningen om deltagande i valen är omfattande, men det finns bland annat behov av studier om valdeltagandets variation på lokal nivå. Syftet med denna studie är därför att bidra till en mer fördjupad kunskap om valdeltagandets lokala variation och varför valdeltagandet varierar mellan olika lokala områden. Studien har två frågeställningar, nämligen hur valdeltagandet varierar i de allmänna valen på lokal nivå och hur valdeltagandet kan förklaras utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna görs en sekundäranalys av offentlig statistik från de nya regionala statistikområdena i Sverige. De statistiska analyserna som används i studien består både av univariata, bivariata och multivariata analyser. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan socioekonomiska och demografiska faktorer samt valdeltagandet i de allmänna valen. Vidare visar resultatet att socioekonomiska faktorer, framför allt utbildning, verkar ha större betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalet medan demografiska faktorer såsom ålder, kön, bakgrund och medborgarskap verkar ha större betydelse för valdeltagandet i region- och kommunalvalet.

<p>Since the brain is an important prerequisite for human language there is a great interest to gain more knowledge about healthy brain activity during language mediated communication. This study examines variations in high level language ability relating to demographic factors like gender and age and relates language ability to neural activity.</p><p>Eighteen individuals in ages between 22 and 64 were included and divided into groups in relation to gender and age. The material used to assess language ability was derived from <em>Testbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar</em> (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000), Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg, 2007) and a reading test (Högskoleprovet). The results were correlated with measured brain activity using functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) and language paradigms. ANOVA was applied to discover possible demographic variances in language ability as well as in brain activity.</p><p>The results showed no significant differences in language ability. On the other hand there was a tendency that younger individuals scored higher on language tests than older. Naming ability was inversely related to neural activity in Broca. Neural differences were also found regarding gender and age. Men showed generally more activation than women. Younger individuals, as well as the individuals with high wordgeneration ability, activated more subtle areas than others. This study also points to a relation between high language ability and high cognitive ability.</p> / <p>Då hjärnan är en viktig förutsättning för mänskligt språk finns stort intresse för att ökakunskapen om den friska hjärnans aktivitet vid språklig kommunikation. Föreliggande studieundersöker högre språkliga förmågors variation, avseende de demografiska faktorerna könoch ålder samt relaterar språklig förmåga till neural aktivitet.</p><p>Arton försökspersoner mellan 22 och 64 år inkluderades och delades in i grupper efter könoch ålder. Materialet som användes för kartläggning av språklig förmåga härstammade frånTestbatteri för Bedömning av Subtila Språkstörningar (Laakso, Brunnegård, Hartelius & Ahlsén, 2000) samt Swedish Lexical Decision Test (Almkvist, Adveen, Henning & Tallberg,2007) och Högskoleprovets lästest. Resultaten korrelerades med uppmätt hjärnaktivitet vidspråkliga paradigm i funktionell magnetkameraundersökning (fMRI). ANOVA användes föratt upptäcka eventuella variationer mellan grupperna, både i språklig förmåga och ihjärnaktivitet.</p><p>Resultaten visade inga signifikanta variationer i språkförmåga. Däremot kunde tendenserskönjas där yngre presterade bättre på språktesterna än äldre. Benämningsförmåga befannsomvänt relaterad till neural aktivitet i Broca. Neurala skillnader upptäcktes även avseende könoch ålder. Män uppvisade generellt högre grad av aktivering än kvinnor. Den yngreförsöksgruppen, liksom de med hög ordflödesförmåga, aktiverade fler och mer subtilaområden än övriga. Studien pekade även på att hög kognitiv förmåga var relaterad till högspråkförmåga.</p>