Systembolaget har producerat nio stycken reklamfilmer  där de vill uppmana föräldrar att de inte skall ge minderåriga tonåringar alkohol. Jag har valt att  göra en receptionsanalys på en av dessa reklamfilmer, ”Sanningen”. Filmen uppvisar en dialog mellan en far och hans dotter där den minderåriga dottern ber om att få en flaska vin och fadern ger henne det. Denna uppsats belyser hur sex stycken föräldrar genom en kvalitativ intervju tolkar ”Sanningen”. Frågeställningarna syftar till att finna svar på om systembolagets syfte, att föräldrar skall besöka deras hemsida för att få hjälp med att säga nej till att ge ut alkohol till sin tonåring, når fram till de föräldrar jag intervjuat. Jag vill även finna svar på vad det kan finnas för faktorer och anledningar till respektive förälders uppfattning av reklamfilmen.  Övergripande vill jag undersöka hur en reklamfilm som ämnar ändra eller upprätthålla ett beteende tolkas efter teorier som behandlar reklam, reception, media och samhälle. Materialet består av intervjuer med sex föräldrar och reklamfilmen ”sanningen” från systembolaget. Intervjuerna har analyserats med Stuart Halls encoding och decoding modell samt teorier kring reklambrus och samhällets koppling med media.  I min slutsats har jag även valt att jämföra resultatet med tidigare forskning, en kandidatuppsats som analyserat två stycken alkoholkampanjer, ”Spola kröken” och ”Festmetoden”, där jag fann likheter med att kampanjerna ämnar att förändra ett beteende. Genom receptionsanalysen drog jag slutsatsen att tolkningen av systembolagets reklamfilm skedde i samspel med informanternas egna livserfarenheter, kulturella förråd och de teorier som finns angående reklam och dess framställning. Det var endast ett fåtal föräldrar som hade kunnat tänka sig att gå in på systembolagets hemsida efter att de sett reklamen.

This study is about the reception of Paul Gauguin’s art in Sweden in 1926 and 1970. I chose these dates because of the exhibitions displaying Gauguin’s art in Stockholm then, as it is the reception in Sweden I’m concerned with. The reception will be examined by studying relevant material as exhibition catalogues and newspaper articles. The study starts with a biography on Gauguin’s life to provide relevant background information. Then, a semiotic analysis of the painting Manao tupapau (1892) that Gauguin painted during his first stay on Tahiti (1891-1893). I feel that this paining really represents the imperial gaze Gauguin used to view and portrait the local population on Tahiti with. Throughout my study I use postcolonial theory in my analysis and I also draw parallels between Gauguin’s art and the racial photography of indigenous populations that Åsa Bharathi Larsson writes about. I feel that the production of photos have a lot in common with the production of Gauguin’s art and the result also shows that this racial photography helped establish the imperial gaze that the Swedish art critics later viewed Gauguin’s art with, especially in 1926. In 1970, the gaze had evolved and Gauguin’s lifestyle was criticized. Still, In spite of this critic, Gauguin’s art can still be exposed today (2017-18), without any mentioning of the circumstances under it was made, nor its exotifying traits. / Det här arbetet handlar om receptionen av Paul Gauguins konst i Sverige i samband med de utställningar av hans konst som tagit plats i Stockholm år 1926 och 1970. Arbetet består av analyser av det material som producerats i samband med utställningarna; utställningskataloger och tidningsartiklar. En semiotisk bildanalys av hans målning Manao tupapau har utförts då jag anser att det verket bäst sammanfattar de koloniala strukturer jag menar Gauguins konst bär på. Postkolonial teori används genomgående som teori i arbetet och jämförelser mellan den konst som Gauguin producerade på Tahiti i slutet av 1800- talet och de rasbiologiska fotograferingar som Åsa Bharathi Larsson skriver att Sverige utförde på Tahiti under sent 1800-tal har utförs. Resultatet visar också att dessa rasbiologiska studier bidragit till att lägga grunden för den koloniala blick med vilken konstkritiker i Sverige betraktade Gauguins konst främst år 1926. Studien visar att blicken med tiden utvecklades och att det år 1970 riktades kritik mot Gauguins livsstil. Trots detta kan idag (2017-18) Gauguins konst exponeras utan att omständigheterna kring hur den skapades eller de exotifierande egenskaper den bär på, nämns.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna.

I detta arbete har jag undersökt huruvida mina musikaliska intentioner lyckas nå fram till olika lyssnare. Jag har presenterat fyra av mina låtar för en fokusgrupp och distribuerat en enkät som 19 personer har svarat på. För att besvara mina frågor har jag använt mig av Ternhags bok "Vad är det jag hör?" (2009), där han presenterar två olika analysmetoder: intentions- och receptionsanalys. Genom att tillämpa dessa metoder har jag kunnat jämföra om mina intentioner med min musik når fram till lyssnarnas reception av musiken. Resultaten visade att mina intentioner delvis lyckades nå fram till lyssnarna, men att detta var mycket individuellt. En viktig lärdom jag har tagit med mig från detta arbete är att andras reception inte spelar en avgörande roll för ens eget skapande, utan att kvalitet handlar om att kunna beröra lyssnarna.

No description available.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer. Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer. Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt. Resultaten visar också på alternativa argument som skulle kunna få målgruppen att agera. Vidare konstaterar uppsatsen att kampanjens närvaro, och försök att kommunicera med målgruppen, på nätverket Facebook inte är intressant för målgruppen och därmed verkningslöst.

Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut.

<p>Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut.</p>

Huvudsyftet med denna uppsats är att genom användning av receptionsanalys studera vad två reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan väcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstå när respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrån respondenternas demografiska faktorer. För att kunna få ett kunskapsunderlag inom detta område kommer jag således att använda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestämda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i två fokusgrupper med hänsyn till respondenternas ålder för att slutligen kunna diskutera för en jämförelse. Grupp 1 består av fem respondenter (3 kvinnor och 2 män) mellan 20-30 år medan grupp 2 består av respondenter mellan 50-60 års ålder (3 män och 2 kvinnor). Könsfördelningen kommer att vara fem kvinnor och fem män. Efter genomförd receptionsanalys har det visats att båda fokusgrupperna har haft olika attityder gällande homosexuell framställning i XXL och i Svensk adressändring reklamfilmerna. Grupp 2 visade ha en mindre positiv inställning till homosexualitet i jämförelse mot grupp 1, då respondenterna ansåg att företagen gjorde bra att synliggöra homosexualitet. När det gällde homogenisering av ålder i varje fokusgrupp har det kunna bevisa att ålder har varit en av orsakerna till respondenternas attityder och uppfattningar. Men även att andra demografiska faktorer såsom kön, religion, ursprung har också varit en förklaring till framkallning av attityderna i enskilt respondent.

Denna studie undersöker hur Åhléns klädkampanj bryter mot könsnormer genom att driva normbrytande reklaminnehåll. Åhléns kampanj Bryt klädmaktsordningen står i fokus i denna studie då den varit omtalad bland Sveriges nyhetsmedier och sociala medier. Undersökningen har gjorts genom en semiotisk bildanalys för att se hur representationer av kön kommer till uttryck i kampanjen. För att synliggöra ett mottagarperspektiv, tillämpar undersökningen även en receptionsanalys i form av fokusgrupper. Då Åhléns kampanj tar ställning i frågan om könsnormer, genomsyras studien av ett genusperspektiv för att identifiera könskildringar och könsföreställningar som bilderna uttrycker. Resultaten visar att utvalda kampanjbilder ger uttryck för brytande könsnormer och att fokusgrupperna uppfattar både skillnader och likheter i sina tolkningar till kampanjens visuella uttryck och Åhléns reklamstrategi.