Svenska podcaster har exploderat i popularitet de senaste är en och till följd av detta har också intresset för att nyttja mediet som marknadsföringskanal vuxit. I nuläget saknas konsekventa normer för hur producenter av podcaster och deras sponsorer ska göra när reklambudskapen presenteras. Forskningen inom områ;det är otillräcklig men tidigare studier indikerar att konsumenter upplever marknadsföring i podcaster som relativt trovärdig. Däremot saknas förklaring på hur eller varför marknadsföring i podcastmediet upplevs som trovärdig. För att utforska detta är denna studie utformad som en fallstudie och syftar till att undersöka hur regelbundna lyssnare av Alex och Sigges podcast uppfattar marknadsföringen av varumärket If Skadeförsäkring i podcasten. Datainsamlingen består av fem kvalitativa djupintervjuer. Under dessa uttryckte respondenterna sina tankar och åsikter om podcastmediet, Alex och Sigges podcast och marknadsföringen som sker i den. Slutsatser som dras från studien är att marknadsföringen upplevs som trovärdig och att detta kan bero på att podcastens upphovsmän Schulman och Eklund upplevs som självutlämnande och ärliga i podcasten. Detta i sådan grad att de ibland betraktas som vänner till lyssnaren. Detta, kombinerat med att marknadsföringen av If är integrerat med det övriga innehållet i podcasten, leder till att även If uppfattas som en trovärdig del av podcasten. Rekommendationer som ges för producenter av podcaster med liknande upplägg innefattar att integrera reklambudskapen på ett öppet och ärligt vis. Detta då studiens resultat indikerar att detta leder till bibehållen trovärdighet och ökat tolerans för reklambudskap hos lyssnare.

Film is a medium which is mainly used for entertainment. It is a medium that is constantly expanding, and beside from it being a relaxing activity it can also be used for educational purposes. This is an aspect of film that should be valued, since it has the possibility to engage, educate and move its viewers. This is a study which aim is to analyze how employees within the care of disabled in Umeå have perceived educational movies. The movies that the staff has watched are a part of a basic training program, which all employees are required to fulfill. It is a total of three movies that have been watched by the workers. To examine their opinions six qualitative interviews were held with members of the staff. This study has therefor analyzed the employees’ views of the movies, rather than the movies themselves. The interviews were later analyzed in relation to the study’s theories, which include reception analyses, encoding/decoding and learning within an organization.The study has shown that the educational movies had both positive and negative aspects. When it comes to the movies' content, the informants had mostly positive things to say. They liked the information, the way the movies were made and have in some aspects incorporated what they learnt from the movies in their everyday life. When it comes to the experience of watching the movies, the informants have a more negative view. This mostly comes from the fact that they were disturbed while watching the movies, but also tired since they watched the movies late in the afternoon. These factors made it hard for the employees to concentrate while watching the movies.The study have shown that both the movies' content and the experience of watching the movies play two key roles in how the employees have perceived them. It is important that both parts satisfy the staff, in order for the organization to get their message across.

Avsikten med den här studien är att undersöka sponsrade inlägg på Instagram och dessa inläggs trovärdighet. Det kommer vi att göra genom en receptionsanalys bestående av analyser av instagraminlägg och intervjuer med instagramanvändare. Ett antal sponsrade inlägg, utvalda från instagramkontona till två av Sveriges största influencers på Instagram, kommer att analyseras. Det kommer även att ske intervjuer med ett antal personer från de olika fackhögskolorna på Jönköping University. Syftet med studien är att se hur trovärdiga mottagarna upplever sponsrade inlägg på Instagram samt hur de påverkas av influencer marketing i jämförelse med traditionell reklam. Studien syftar även att undersöka hur Kenza Zouiten Subosic och Bianca Ingrosso framställer sina sponsrade inlägg på Instagram. Uppsatsens teoretiska ramverk består av receptionsteorin och tvåstegshypotesen som hjälper oss att förstå hur ett budskap kan tolkas och vad opinionsbildare är som fenomen. Vi kommer också även att använda oss av branding via opinionsbildaremedia och identitet som teoretiskt begrepp. Resultatet av studien visar att sponsrade inlägg till stor del upplevs trovärdiga, men att bland annat tidigare erfarenheter av influencern gör att upplevelsen hos mottagarna skiljer sig. Utifrån de intervjuer som har gjorts i studien kan vi fastställa att intervjupersonerna blir mer påverkade av sponsrade inlägg på Instagram än av traditionell reklam.

<p>Denna uppsats är en studie av företaget Felix reklamkampanj ”Var dag”, en reklamkampanj i syfte att stärka Felix varumärke. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur producentledet konstruerar och respondenterna uppfattar kampanjen ”Var dag”. Vidare vill vi undersöka hur kampanjen kan tänkas påverka Felix’s varumärke. Övergripande sett så vill vi undersöka de olika moment och möjliga problem som kan tänkas uppkomma vid varumärkeskommunikation. Frågeställningarna syftar till att finna svar på hur reklamfilmerna kommunicerar Felix varumärke, hur producenten konstruerar kampanjen samt hur respondenterna uppfattar kampanjen. Det material vi har använt oss av för att besvara dessa frågor består av två stycken varumärkesfilmer, kampanjens projektledare Kjell Månsson samt sju respondenter som ingår i kampanjens målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen bestått av teorier behandlande varumärkesuppbyggning, företagsprofilering och image. Innehållsanalysen har vi genomfört med diskursanalys och semiotik. Receptionsanalysen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som sedan tolkats genom en receptionsmodell (encoding – decoding). I innehållsanalysen fann vi att Felix söker skapa en diskurs där Felix framstår som en väsentlig del av vardagen. Genom den komparativa undersökningen har vi kommit fram till att det i flera fall råder ett asymmetriskt förhållande mellan hur producenten kodat kampanjen och hur respondenterna avkodat kampanjen. Det vill säga reklamfilmernas framställning av varumärket inte alltid delats av respondenterna, i flera fall så finner vi att respondenterna inte accepterar den profil Felix som kommunicerar.</p>

Denna uppsats är en studie av företaget Felix reklamkampanj ”Var dag”, en reklamkampanj i syfte att stärka Felix varumärke. Syftet med denna uppsats är att komparativt undersöka hur producentledet konstruerar och respondenterna uppfattar kampanjen ”Var dag”. Vidare vill vi undersöka hur kampanjen kan tänkas påverka Felix’s varumärke. Övergripande sett så vill vi undersöka de olika moment och möjliga problem som kan tänkas uppkomma vid varumärkeskommunikation. Frågeställningarna syftar till att finna svar på hur reklamfilmerna kommunicerar Felix varumärke, hur producenten konstruerar kampanjen samt hur respondenterna uppfattar kampanjen. Det material vi har använt oss av för att besvara dessa frågor består av två stycken varumärkesfilmer, kampanjens projektledare Kjell Månsson samt sju respondenter som ingår i kampanjens målgrupp. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen bestått av teorier behandlande varumärkesuppbyggning, företagsprofilering och image. Innehållsanalysen har vi genomfört med diskursanalys och semiotik. Receptionsanalysen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som sedan tolkats genom en receptionsmodell (encoding – decoding). I innehållsanalysen fann vi att Felix söker skapa en diskurs där Felix framstår som en väsentlig del av vardagen. Genom den komparativa undersökningen har vi kommit fram till att det i flera fall råder ett asymmetriskt förhållande mellan hur producenten kodat kampanjen och hur respondenterna avkodat kampanjen. Det vill säga reklamfilmernas framställning av varumärket inte alltid delats av respondenterna, i flera fall så finner vi att respondenterna inte accepterar den profil Felix som kommunicerar.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ”Sexiness for everyone. Everywhere”, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys. Till det har kvalitativa intervjuer använts.  Resultat: Filmen inleds som en stereotypisk underklädesreklamfilm med bilden av en vacker kvinna som till suggestiv musik ikläder sig märkets underkläder, men särskiljer sig därefter från klassisk underklädesreklam genom att kvinnan avslutar med att ta på sig en burka. Publikens tolkning av filmen växer fram och uppfattas olika beroende på hur man ställer sig till de visuella effekterna av den.  Slutsats: Genom att spela på mottagarens inlärda arketyper och uppfattning om kvinnoroller i olika etniska kontexter skapar man en överraskningseffekt och därmed större emotionell effekt hos betraktaren.

Denna undersökning syftar till att med en kvalitativ receptionsanalys svara på frågan hur de anställda på Banken X tolkar en intern reklamfilm på ett dominant, förhandlande eller oppositionellt vis. Ytterligare en frågeställning om huruvida de anställdas uppfattning av begreppet ambition, som är centralt i den interna kampanjen, korresponderar med det som Banken X vill att den ska förmedla.  Undersökningens metodik är en receptionsstudie som innefattar dominant, förhandlande samt oppositionella tolkningar. Resultatet för dessa tolkningar bygger på nio stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med anställda på ett av bankens lokalkontor. Våra teoretiska utgångspunkter är receptionsanalys, kritisk teori, socialkonstruktionism, interkommunikation samt företagskultur. Teorierna har legat till grund för vår analys samt resultat. Resultaten visar på att olika tolkningar av den interna reklamfilmen har gjorts av de anställda, men att den dominanta tolkningen var den mest framstående. Vidare har vi sett att ambition är ett väldigt brett begrepp som tolkas olika av de anställda vilket gör det svårt att få en helt koherent uppfattning av de över tusen anställda. Vi har kommit fram till att våra valda teorier internkommunikation och företagskultur är starkt sammankopplade på det vis att internkommunikationen på något vis definierar företagets kultur. Undersökningen har även visat på att det som behövs för att nå en ökad förståelse hos de anställda är mer diskussion och information kring vad begreppet ambition står för i företagets kontext samt vad man vill förmedla både internt och externt till kunderna.

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen.

The purpose of this study is to address and understand how shock advertising can be used for the social marketing of non-profit organisations in Sweden. To better understand shock advertising in the Swedish context a case study of a campaign published by the Swedish non-profit organisation Talita, with the purpose of bringing attention and awareness to the problem of prostitution happening at younger ages in Sweden, is performed. The study uses reception analysis to gain insights to the contexts and ways the campaign was encoded as well as decoded by intended audiences.  The study begins with a content analysis of the material that provides information on how Talita and the communication agency responsible for the campaign encoded the information. After information on the context and encoding is analysed, three focus group interviews are performed with groups of teachers and parents of children aged 12–17 are presented. This is done to understand how they interpret and construct meaning from the campaign. The information from these interviews is thematized and analysed to be able to compare it with the organisation’s intended interpretations.  The result from this reception analysis showed that the shock advertising in this campaign was negotiated by the audience. The study even confirmed former research and found that elements of shock can lead to oppositional readings due to the audience feeling overwhelmed by the content and choosing therefore to do nothing or purposefully ignore advertisements. The case study was able to provide supporting evidence on media resistance and provide a contextual case example for how a specific Swedish audience of media consumers understand shock advertising in social marketing done by nonprofits.

No description available.