No description available.

I uppsatsen behandlas Caravaggio som person och konstnär samt hans verk. Syftet med detta var att titta närmare på olika spekulativa tolkningar som finns av Caravaggios konst och hur hans välkända vilda natur kan ha präglat hans skapande. Kapitel ett ger information om Caravaggios bakgrund och utveckling samt anger stämningen för tiden han levde och verkade i. Kapitel två presenterar kortfattat Caravaggios levnadslopp. Kopplat till några viktiga milstolpar i konstnärens liv presenteras här också ett antal utvalda verk i kronologisk ordning ända fram till tiden för hans död. Dessa bidrar till ökad förståelse för Caravaggio som person och konstnär men är också viktiga exempel på hur hans konst kunde reflektera det personliga jaget och det som försiggick i hans liv. I kapitel tre ligger fokus på olika ikonografiska analyser av Kvällsvarden i Emmaus (1606). Här är det viktigt att upptäcka variationerna som kan existera i tolkningar av verket. Ikonologiska teorier hjälper dessutom att lyfta fram anledningar till varför ikonologiska analyser kan variera.

No description available.

Tidigare studier har visat att både lärare och elever upplever kunskapskraven som otydliga. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare och elever på gymnasiet uppfattar och tolkar kunskapskraven och dess progressionsord, hur eleverna använder sig av kunskapskraven samt om det finns något samband mellan elevernas förväntningar på sig själva och användandet av kunskapskraven. Intervjuer med gymnasieelever och lärare visade, liksom tidigare studier, att både elever och lärare upplever kunskapskraven som otydliga. Resultatet av undersökningen visade också att eleverna har svårt att se vilken nytta de skulle kunna ha av progressionsorden och att få väljer att använda sig av kunskapskraven när de utför uppgifter eller i syfte att uppnå önskat betyg. Ett samband mellan att ha höga förväntningar på sig själv och att använda kunskapskraven har också kunnat urskiljas.

No description available.

Historcal consciousness is an ambiguous concept that is depicted throughout in the 2011 curriculum. The purpose of this essay is therefore to examine how a selection of history teachers interprets and integrates the concept of historical consciousness in their teaching. Semi-structured interviews is the method that is applied. The results are analyzed in relation to three definitions of the concept historical consciousness, which are established by Karl-Ernst Jeismann, Bernard Eric Jensen and Jörn Rüsen. Furthermore, the results are discussed on the basis of previous research regarding history teachers teaching methods on historical consciousness and student’s prerequisites for developing historical consciousness. In the results it appears that all history teachers interpret the concept of historical consciousness in fairly different ways. However, the history teacher’s interpretations consist of a common grounded understanding regarding the knowledge of connections between different time dimensions. Furthermore, it is demonstrated that the history teachers describe several different approaches to developing student’s historical consciousness, and that various interpretations and approaches described by the history teachers can be linked to Jeismann's, Jensen's and Rüsen's definitions of the concept.

Att ett barn uppvisar ett utagerande beteende, svårigheter att reglera känslor, impulsivitet och hyperaktivitet kan bero på olika saker. Bland annat kan det vara en indikation på att ett barn har ADHD, en diagnos som blir allt vanligare, men det kan också vara ett uttryck för att ett barn upplevt våld eller utvecklat PTSD till följd av det. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete tolkar och förstår barns beteende som tecken på ADHD eller våldsutsatthet samt hur dessa tolkningar påverkar arbetet. Detta då tidigare forskning visat stora kunskapsluckor gällande likheten mellan dessa och en risk för felbehandling. För att undersöka detta har sju intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom socialt arbete som träffar barn i sitt dagliga arbete. Studiens teoretiska ramverk bestod av socialkonstruktivism, stämplingsteori och systemteori. Resultatet av studien visade att de yrkesverksamma har ett accepterande synsätt vad gäller barns beteende. De yrkesverksamma såg barnets beteende som en konsekvens av omgivningen snarare än barnets egen personlighet. Till följd av detta synsätt arbetade de yrkesverksamma främst med den relationella aspekten och samspel oavsett vilken problematik som orsakade beteendet. Det framgick delade meningar om vad som ligger till grund för den ökande diagnostiseringen, främst ADHD, men gemensamt var att de inte skiljde på sitt bemötande och arbete avsevärt utifrån en diagnos. Studien problematiserade vidare detta genom att det är av betydelse att barn med ADHD eller PTSD får olika behandling specialiserat utifrån problematiken men att många barn kan gynnas av att få ett stärkt samspel med sina föräldrar, positiv uppmuntran och annat stöd som de yrkesverksamma arbetade med oavsett orsaksförklaring.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten.Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6.Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus. En av slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna lägger stor vikt vid vad de lärt sig på utbildningen, däribland deras förhållningssätt till neutralitet, och mindre vikt på vad lagtexten § 2.6 anser som viktigt.

The Christian doctrine of original sin has ever since the Reformation been a central part of Lutheran theological understandings of human beings. Therefore it is of vital importance to see how this doctrine can be understood in a plausible way, with regards to contemporary society, 500 years after Luther is said to have nailed his 95 thesis to the door of the church in Wittenberg. The present study explores what contemporary issues different interpretations of the doctrine must interact with, and suggest a way of evaluating the plausibility and Lutheran identity of such interpretations. Two expositions of the doctrine of original sin published by Lutheran theologians in the 2010s are then evaluated: Utanför paradiset by Eva-Lotta Grantén (ethicist, Uppsala) and In Adam’s Fall by Ian A. McFarland (professor of Divinity, Cambridge). Particularly four aspects of their interpretations are analysed: the relationship to human experience, the integration of contemporary science and culture, the internal coherence and their narrative’s Lutheran authenticity. Even though both interpretations have their flaws, they can largely be seen as both plausible and Lutheran. Grantén gives a wholly existential picture of the original sin, while McFarland tends to see it in ontological terms. In order to avoid the pitfalls in their interpretations, a further developed understanding of the doctrine is proposed, integrating both the ontological and existential aspects.

<p>Sedan den 1 januari 1999 är det miljöbalken som styr svensk miljörätt. miljöbalken ersatte då 15 äldre lagar inom miljöområdet och avsikten med balken har varit att få en heltäckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet då miljöskyddslagen gällde. Problem uppstår dock när miljöbrott sträcker sig över längre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta på problem som kan uppkomma angående ansvarsfrågan vad gäller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan två miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer när en miljölag efterträder en annan miljölag, där förloppet sträcker sig över båda lagarna i tiden. Det handlar om att försöka analysera vilka svårigheter och problem som kan uppkomma när en kommun ska tillämpa lagstiftningen i praktiken. Studien handlar om att lyfta fram olika synsätt och tolkningar av föroreningsfrågan och vilka relationer till lagstiftningen som finns hos olika intressenter såsom kommunen, konkursbo, länsstyrelsen, koncessionsnämnd och Statens Naturvårdsverk. Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering av dokumentation kring det aktuella fallet och av relevant litteratur som behandlar miljörätt samt intervjuer. De problem som kommunen har råkat ut för är fram för allt att man inte kan tillämpa lagarna fullt ut eftersom olika datum för ikraftträdande av lagarna hindrar tillämpningen på ett tillfredsställande sätt.</p>