Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor?”, ”Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget?”, ”Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?” och ”Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri?”. Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan. Vi presenterar också teori om könstraditionella yrkesval och rekryteringsprocesser samt hur dessa processer kan genomföras för att uppnå jämställdhet. Vid datainsamlingen har vi använt oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt synsätt. Empirin är framtagen genom halvstrukturerade intervjuer där vi tolkat, kodat och analyserat respondenternas svar. Både parallellt med och innan datainsamlingen har vi gjort litteraturstudier för att fördjupa vår kunskap på området. I resultat och analysdelen kopplar vi samman empirin med den teori som vi presenterar. Det framgår av vår studie att rekryteringskonsulter inte har någon utbildning inom jämställdhetsområdet och detta verkar heller inte vara något som efterfrågas av kunder eller av rekryteringsföretagen. De direktiv som rekryterare får inför ett rekryteringsuppdrag omfattar de krav som ska ligga till grund för en kravprofil. Ingen av de intervjuade rekryteringskonsulterna har någonsin fått ta del av ett kundföretags jämställdhetsplan. Rekryteringskonsulterna anser att jämställdhet är viktigt men att könsbalans inte får ske på bekostnad av kompetens i ett rekryteringssammanhang. Vilket kön de arbetssökanden har ses som oviktigt men samtidigt har rekryterarna en tydlig uppfattning om att kvinnor och män är olika. Rekryterarna ser sig som utförare av sina kunders vilja och ser därför inte sin egen del i problematiken kring jämställdhet. Respondenterna anser att den egna möjligheten att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri är väldigt liten. Jämställdhetsansvaret läggs istället på arbetsgivarna och skolväsendet. Frågor som rör jämställdhet betonas inte av kundföretagen vid rekryteringar. Det verkar snarare som om kunderna sänder signaler till rekryterarna att könsbalansen är av sekundär karaktär. Det viktiga är att få ”rätt person på rätt plats” och inte om denna person är kvinna eller man. En reflektion från vår sida är att jämställdhetsplaner snarare ses som pappersprodukter än som hjälpmedel för att nå könsbalans på könssegregerade arbetsplatser. Eftersom kundföretagen inte tydliggör det aktiva arbete som pågår för att uppnå jämställdhet leder det till att inte heller rekryteringskonsulterna ger frågan någon större uppmärksamhet.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka erfarenheter som personer som tillhör det underrepresenterade könet har av att arbeta i ett könshomogent yrke. Mer specifikt har de erfarenheter av att tillhöra en minoritet som militärt anställda kvinnor inom Försvarsmakten upplever studerats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna fokuserar på erfarenheter kring den rådande organisationskulturen, positiva/negativa erfarenheter samt hur de trivs på sin arbetsplats. Tidigare forskningsresultat visar att kvinnor i mansdominerade yrken ofta har positiv attityd till sin arbetsplats, samtidigt som studier kring kvinnor i Försvarsmakten har visat att kvinnor under lång tid mötts av ett visst motstånd på grund av sin könstillhörighet. Teorin som främst används i denna studie är Alvessons organisationskulturteori. Resultaten från denna studie tyder på att kvinnorna trivs mycket bra på sin arbetsplats och främst har positiva erfarenheter av sin tid i Försvarsmakten så som bra bemötande och bra gemenskap, men det presenteras även några negativa erfarenheter som exempelvis stressigt jobb och vissa problem kring de genetiska skillnaderna. Det framkommer även att kvinnorna vill bli behandlade ”som alla andra” och upplever själva att de också blir det genom att anpassa sig till den rådande norm som finns på arbetsplatsen. Det denna uppsats bidrar med till det sociologiska forskningsfältet är en inblick i vad en minoritet på en könssegregerad arbetsplats har för erfarenheter kring detta och hur de själva ser på sin arbetssituation.

Tidigare forskning har konstaterat att könsojämlikheten på arbetsmarknaden utgörs av fler aspekter än enbart löneskillnader, utan består även av betydande skillnader mellan kvinnor och män avseende andra arbetsvillkor. Denna kvantitativa studie undersöker ersättningsbarhet som en aspekt av könsojämlikhet och syftar till att studera hur kön samverkar med graden av ersättningsbarhet, relaterat till generellt och företagsspecifikt humankapital. Trots den begränsade forskningen kring ersättningsbarhet förväntar sig studien, med bakgrund i tidigare forsknings konstaterande avseende arbetsmarknadens könsojämlikhet, att det även finns en könsskillnad vad gäller ersättningsbarhet. Studiens hypotes är att män i högre utsträckning är svårare att ersätta än kvinnor i sina positioner på arbetsmarknaden. Analysen baseras på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010. Studien finner att kvinnor är mer utbytbara än män på arbetsmarknaden och därför verkar kön ha betydelse för en individs ersättningsbarhet. Varken utbildningsinriktning, utbildningsnivå eller arbetsmarknadsrelaterade faktorer kunde marginellt förklara denna könsskillnad, men största delen återstår oförklarad. För framtida forskning föreslås bland annat att vidare undersöka sambandet mellan kön och ersättningsbarhet för att identifiera vilka faktorer som faktiskt orsakar den påvisade könsskillnaden, förslagsvis inkludera de faktorer som studien bedömer saknas. Alternativt fortsätta studera individens subjektiva uppfattning om sin ersättningsbarhet i mer av ett mikroperspektiv.

Skillnaden mellan kvinnor och män i det svenska arbetslivet har förändrats sedan början på 60-talet. Jämställdhetspolitiken har haft som mål att minska dessa skillnader och flera insatser som stärker jämställdheten mellan män och kvinnor har genomförts. Ett antal studier visar att jämställdheten mellan män och kvinnor har förbättrats dock att det fortfarande finns en del kvar att göra. Den här studien syftar till att undersöka hur skillnaderna mellan män och kvinnor på den svenska arbetsmarknaden ser ut, framför allt avseende inkomst. Skillnaderna i det svenska arbetslivet är ett såväl brett som komplext ämne och är möjligt att förklara från en rad olika teoretiska perspektiv. I den här studien presenteras Humankapitalteorin, som föreslår att människors kunskaper, färdigheter och andra erfarenheter antas höja produktionsförmågan som förvärvats genom investering i utbildning. Humankapitalteorin kompletteras med genuskonstruktivistiskt perspektiv som tar sin utgångspunkt i genusstrukturer som vi socialiseras in i. Vi presenterar även strukturell diskriminering som inbegriper negativ särbehandling som beror på regelverk, maktstrukturer eller normer i samhället som helhet. Den könssegregation vi ser på arbetsmarknaden inbegriper att kvinnor och män avancerar sig till positioner med större ansvar och högre lön i olika utsträckning. Denna studie kan med hjälp av International Social Survey Program 2017 visa att det finns en skillnad mellan män och kvinnor och att skillnaden kvarstår även fast de har samma ålder, yrke, utbildning och arbetstid. En oförklarad skillnad som inte humankapital, könssegregation och genuskonstruktivism har givit svar på. Analysen består dels av tabeller, hypotesprövning med chi2- test och signifikansnivåtestning. Resultatet diskuteras i relation till ovan nämnda teorier, teoretiska begrepp, tidigare forskning och val av metod.

No description available.

Det är betydligt fler kvinnor än män som söker sig till den akademiska världen. Svenska universitet präglas av en horisontell könsfördelning. Män och kvinnor söker sig till olika utbildningar även om majoriteten är kvinnodominerade. Syftet med studien har varit att undersöka ett antal faktorer till studenters vidareutbildning och om det kan kopplas till könsmärkning i relation till den ojämna könsfördelningen på personalvetarprogrammet. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som data insamlingsmetod. Intervjun omfattade 3 kvinnliga och 3 manliga studenter på personalvetarprogrammet på Umeå Universitet. Resultatet visar att personalvetarprogrammet på Umeå Universitet är kvinnligt könsmärkt. Valet av utbildning påverkas av könsmärkning. Det är alltså inte det biologiska könet i sig som är den avgörande utan det är de egenskaper samhället applicerat på könet som påverkar individens val.

Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.

Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- ochenergiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur eleveranser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- ochenergiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sexnarrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Somteoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinsonoch Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser utinom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vadkönssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningenuppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, medkönssegregering i nuläget. Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- ochyrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inomkönssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten.Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6.Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus. En av slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna lägger stor vikt vid vad de lärt sig på utbildningen, däribland deras förhållningssätt till neutralitet, och mindre vikt på vad lagtexten § 2.6 anser som viktigt.

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.