Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group. Using a qualitative approach, six male social workers have been interviewed. It is of considerable interest to examine if notions of gender affect them in their daily work, and their perception of disadvantages contrary possibilities. The findings of this paper both confirm and contradict the previous research. Both similar and different attitudes and experiences revealed that there are several aspects to consider of being a man in minority. It became clear that all respondents felt that they have got advantages in the profession as a result of being men. The disadvantages that emerged were not as many as the benefits, but it was clear that they developed from the expectations of men as qualitatively different than women.

This essay examines constructions of gender in organizations through cultural material. The Swedish TV show Top Dog is analysed through a representation analysis. The research questions are about how the TV show produces or re-produces constructions of gender through gender patterns. The theory mainly used is organization theory with a gender perspective, which shows how cer-tain jobs are connected to gender, gender segregation within organizations and homosocial processes that create systems of power that oppress women. The results show that Top Dog is both reproducing already existing gender pat-terns, but also producing new patterns of gender.

De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att lyfta fram debattens åsikter gällande trygga zoner på musikfestivalen Göteborgs Kulturkalas under sommaren 2016 och därigenom analysera åsikterna med hjälp av en idealtypsanalys konstruerad av feministisk vetenskapsteori. Debatten analyseras med hjälp av liberalfeminism och radikalfeminism. Genom valda feministiska inriktningar tydliggörs en differentierad åsiktsbildning samt feminismens komplexitet. Den avslutande diskussionen lyfter vilka aktörer som uttalat sig i debatten och påvisar att majoriteten av aktörerna inte är för en åtgärd i form av trygga zoner. Genom aktörernas inställning till trygga zoner diskuteras deras feministiska ställningstagande vilket resulterar i att större delen av aktörerna innehar en närmare koppling till liberalfeminism än radikalfeminism. / AbstractThe aim of this paper is to highlight the differentiated point of view on the debate regarding the women-only zones at the music festival Göteborgs Kulturkalas in Sweden during the summer of 2016 and thereby analyzing the attitudes towards these using an ideal type analysis constructed by feminist science theory, which includes liberal- and radical feminism. By using the feminist theory as an outset for the analysis a differentiated set of attitudes is shown, which highlights the complexity of feminism. The final discussion is highlighting the actors who expressed their views in the debate and demonstrating that the vast majority of actors are not for women-only zones. Through the actors’ attitude towards women-only zones, its feminist position is discussed, which results that the majority of actors having a closer association with liberal feminism than radical feminism.

Vilka är effekterna av klassrummens digitala anpassningar i händelserna av en pandemi? Covid-19 har globalt sedan slutet av 2019 i olika omfattning och takt påverkat världsekonomin, den sociala mobiliteten och för Sverige likt många andra länder även skolbänken. Som ett led i stegen av Folkhälsomyndighetens rekommendationer som syftar till att motverka smittspridningen har klassrumsundervisning på riksnivå avlösts av olika hybrider av distansundervisning. Hur distansundervisningen påverkat Sveriges elever har varit ett föremål för debatt i de politiska rummen såväl som vid zoom-möten. Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan utvecklingen av flickors och pojkars betygspoäng på de obligatoriska nationella proven i ämnet engelska, matematik och svenska och etableringen av distansundervisningen i Sverige. Studien grundas på en Difference-in-Difference-in-Differences, en metod vars design utgår från inducerad slumpmässig variation. Nollhypotesen motsvarande att den logaritmerade genomsnittliga betygspoängen bland flickor och pojkar är likadan kommer via Welchs approximation testas för att se om utrymme finns för tolkningen att distansundervisningen kan ha påverkat trenden mellan betygspoängen och könstillhörigheten. Resultaten visar på att det inte går att avvisa att variationen i betygspoäng är orsakad av slump i engelska och matematik, men att skillnaden i genomsnittlig betygspoäng är statistiskt signifikant i svenska och har minskat mellan flickor och pojkar. Tre kompletterande hypotesprövningar görs på om andelen elever som fått underkänt betyg bland flickor och pojkar är signifikant lika i syfte att nyansera eventuella effekter av distansundervisningen, och för att undersöka om “Boys Will Be Boys” stämmer på de obligatoriska nationella proven. Resultaten på de kompletterande hypotesprövningarna är statistiskt signifikanta i respektive ämne och indikerar att skillnaderna minskat mellan flickor och pojkar. Modellen tar inte hänsyn till andra förklarande variabler än kön, varpå det uppmuntras till att tolka resultaten i ljuset av en inledande debatt kring könssegregationen i skolan.

Syftet med studien är att undersöka och analysera arbetssituationen för män och kvinnor i en könsintegrerad organisation utifrån ett genusperspektiv. Studien har genomförts på en enhet inom en könsintegrerad organisation i Sverige. Åtta respondenter varav fyra män samt fyra kvinnor från den studerade organisationen har medverkat genom digitala semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk presenterar teorier och tidigare forskning gällande genus, könssegregation, möjlighetsstrukturer samt organisationskultur och normer. Resultatet visar att enheten har en jämlik möjlighetsstruktur och att organisationen arbetar med insatser för att öka inkluderingen samt jämställdheten. Dock visar även resultatet att det finns en könssegregation inom enheten samt en manlig kultur och norm som formar de manliga och kvinnliga medarbetarna. Tidigare forskning gällande arbetssituationen för män och kvinnor är till största del fokuserad på mansdominerade samt kvinnodominerade yrken. En slutsats av resultatet visar att könssegregering även förekommer i könsintegrerade organisationer. Ytterligare en slutsats av studiens resultat visar att den manliga kulturen samt den manliga normen ligger till grund för den könsmarkering som förekommer inom enheten. Denna studie bidrar till en grund för vidare forskning inom området, eftersom det finns en brist av forskning inom könsintegrerade organisationer är vidare forskning inom ämnet betydelsefullt för att belysa hur könsintegration påverkar män och kvinnors arbetssituation i en större utsträckning. / The purpose of the study is to investigate and analyze the work situation for men and women in a gender-integrated organization from a gender perspective. The study was conducted at a unit within a gender-integrated organization in Sweden. Eight respondents, of which four men and four women from the studied organization have participated through digital semi-structured interviews. The study's theoretical framework presents theories and previous research regarding gender, gender segregation, opportunity structures as well as organizational culture and norms. The results show that the unit has an equal opportunity structure and that the organization works with initiatives to increase inclusion and gender equality. However, the results also show that there is a gender segregation within the unit as well as a male culture and norm that shapes the male and female employees. Previous research regarding the work situation for men and women is largely focused on male-dominated and female-dominated occupations. A conclusion from the results shows that gender segregation also occurs in gender-integrated organizations. Another conclusion of the result from the study shows that the male culture and the male norm form the basis for the gender marking that occurs within the unit. This study contributes to a foundation for further research in the field, as there is a lack of research within gender-integrated organizations, further research in the subject is important to create an understanding of how gender integration affects men and women's work situation to a greater extent.

The general question in this dissertation is whether the democracy of schools is carried out in a gender equal manner in Sweden’s gender segregated upper secondary school. Students’ experiences of school democracy are measured using the dimensions of influence, discussion and legal rights. Three different explanatory factors are considered: the significance of gender, gender context and the character of the school programmes for these experiences. The study is based on student responses to a poll conducted in the top form classes of Kronoberg County’s upper secondary schools during the school year 2008/2009. The results of a series of regression analyses show that neither gender, gender context or programme character alone had an affect on experiences of school democracy. However, the more males present in a teaching environment, the poorer the experiences of influence and discussion are when all of the three explanatory factors are controlled for. In addition, the school programmes having male-coded character content particularly stand out favourably regarding school democracy. The number of males is usually high in such programmes and therefore the negative effects of male representation cancel out the positive effects of programme affiliation unless an explicit division is made of both of these aspects. Thus, keeping gender context and programme character separate is very important with studies of school democracy, since significant effects otherwise remain hidden. The study demonstrates that school democracy is important for students. Those students who have good experiences of school democracy perceive the school environment as significantly better than those who have poor experiences of school democracy. Concerning secondary effects, it appears that experiences of school democracy have different implications for learning among female and male students. There is a negative relationship between male experiences of influence and their grades in Swedish and Maths, while female experiences of discussion seem to show a positive covariance with grades. There is no relationship found in the data between students’ daily experiences of school democracy and their thoughts on voting in the upcoming parliamentary election.