Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen är en tredjedel kvinnor mot resterande män. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning återfinns också i antalet A&R:s (dem som upptäcker nya artister) på musik- och artistbolag. Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper är eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid. Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk. . Då musikbranschen för första gången på lång tid är i en expanderande fas finns nu dock utrymme för att testa nya tillvägagångssätt och ståndpunkter, framförallt då förutsättningarna för att sälja musik ständigt utvecklas och kräver att deras distributörer håller samma takt.

<p>I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.</p>

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriärutveckling och chefskap. I undersökningen har jag använt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, män och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriär – ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering. Kopplingar görs även till tidigare forskning. Resultaten visar att möjlighetsstruktur, familjeorientering, social konstruktion av ledarskap och kön samt kvinnlig heterosocialitet tolkas som hindrande faktorer samtidigt som ledaregenskaper och sociala nätverk tolkas som möjlighetsfaktorer för kvinnors karriärutveckling och chefskap.

Studiens övergripande syfte ligger i att problematisera meritokratins grundläggande idéer om ansträngning och ’vilja att lyckas’ som nyckeln till framgång (Carlbaum, 2012). Föreställningar som härrör ifrån nyliberala idéer om ’individens ansvar’ riskerar att förbise strukturella problem och ojämlika maktförhållanden som håller individen ansvarig för sitt eget ’misslyckande’ (ibid.). Elever som hålls ansvariga för sina egna misslyckanden tenderar att kategoriseras som ”omotiverade” eller ”skoltrötta” där deras vilja att lyckas ifrågasätts snarare än deras grundförutsättningar(ibid.). Mot denna bakgrund vill uppsatsen därför ge utrymme för barn att komma till tals i frågor som direkt berör dem och som skildrar barns perspektiv i komplexa samhällsfrågor och maktförhållanden (UNICEF Sverige, 2009). Studien utgår ifrån ett normkritiskt förhållningssätt som vill synliggöra postkoloniala perspektiv på orsakssamband mellan möjlighetsstrukturer och samhällsnormer som problematiserar ’individers vilja att lyckas’.

Syftet med studien är att undersöka och analysera arbetssituationen för män och kvinnor i en könsintegrerad organisation utifrån ett genusperspektiv. Studien har genomförts på en enhet inom en könsintegrerad organisation i Sverige. Åtta respondenter varav fyra män samt fyra kvinnor från den studerade organisationen har medverkat genom digitala semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk presenterar teorier och tidigare forskning gällande genus, könssegregation, möjlighetsstrukturer samt organisationskultur och normer. Resultatet visar att enheten har en jämlik möjlighetsstruktur och att organisationen arbetar med insatser för att öka inkluderingen samt jämställdheten. Dock visar även resultatet att det finns en könssegregation inom enheten samt en manlig kultur och norm som formar de manliga och kvinnliga medarbetarna. Tidigare forskning gällande arbetssituationen för män och kvinnor är till största del fokuserad på mansdominerade samt kvinnodominerade yrken. En slutsats av resultatet visar att könssegregering även förekommer i könsintegrerade organisationer. Ytterligare en slutsats av studiens resultat visar att den manliga kulturen samt den manliga normen ligger till grund för den könsmarkering som förekommer inom enheten. Denna studie bidrar till en grund för vidare forskning inom området, eftersom det finns en brist av forskning inom könsintegrerade organisationer är vidare forskning inom ämnet betydelsefullt för att belysa hur könsintegration påverkar män och kvinnors arbetssituation i en större utsträckning. / The purpose of the study is to investigate and analyze the work situation for men and women in a gender-integrated organization from a gender perspective. The study was conducted at a unit within a gender-integrated organization in Sweden. Eight respondents, of which four men and four women from the studied organization have participated through digital semi-structured interviews. The study's theoretical framework presents theories and previous research regarding gender, gender segregation, opportunity structures as well as organizational culture and norms. The results show that the unit has an equal opportunity structure and that the organization works with initiatives to increase inclusion and gender equality. However, the results also show that there is a gender segregation within the unit as well as a male culture and norm that shapes the male and female employees. Previous research regarding the work situation for men and women is largely focused on male-dominated and female-dominated occupations. A conclusion from the results shows that gender segregation also occurs in gender-integrated organizations. Another conclusion of the result from the study shows that the male culture and the male norm form the basis for the gender marking that occurs within the unit. This study contributes to a foundation for further research in the field, as there is a lack of research within gender-integrated organizations, further research in the subject is important to create an understanding of how gender integration affects men and women's work situation to a greater extent.