Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever ser på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i idrott och hälsa. Frågorna som skulle besvaras var hur elevernas syn är på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i stort samt om synen skiljer sig mellan kön, årskurs och egen upplevd ämneskompetens. En fråga berörde även vid vilka moment eleverna ville delas upp, under förutsättningar att de ville delas upp. För att undersöka detta skickades en enkät, gjord via verktyget Survey & Report, ut till två olika gymnasieskolor och 63 svar inkom. Resultatet blev att de flesta elever varken ville könsuppdela eller nivåindela klassen och att ytterst få alltid ville att en uppdelning skulle ske. De som ibland ville dela upp klassen menade att det var i mestadels simning en könsuppdelning borde ske, vilket tros bero på att flickor kan känna obehag att vara klädda i bara badkläder tillsammans med pojkar. En nivåindelning önskades oftast vid bollsporter vilket antas bero på att eleverna här kan ligga på väldigt olika nivå på grund av att bollsporter är vanliga aktiviteter på fritiden.

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät. Vägledarna utan genuskunskaper på högskolenivå beskrev i stor utsträckning aktiviteter för att bryta könsstrukturer. Vägledarna med genuskunskaper på högskolenivå fokuserades istället på att beskriva en medvetenhet hos sig själva. Även de kvalitativa intervjuerna med vägledare med genuskunskaper på högskolenivå visade tydligt på en medvetenhet som enligt vägledarna leder till ett förändrat förhållningssätt, så att de försöker bemöta elever inte utifrån kön, utan som individer och därmed förmedlar fler valalternativ. De vägledare som har genuskunskaper på högskolenivå säger sig ändå inte alltid arbeta så aktivt för jämställdhet som de skulle vilja. Tankar om sega strukturer och svårigheter att förändra traditionella mönster är ständigt återkommande i enkät- och intervjusvaren. Vi konstaterade också genom informantintervjuer med tre programansvariga att det inte ingår någon särskild genusvetenskaplig kurs på Studie- och yrkesvägledarprogrammen, men att avsikten är att genusperspektivet skall genomsyra alla kurser. Vi drar slutsatsen att genuskunskaper gör skillnad och att det är av största vikt att utrusta vägledarna med sådana kunskaper i sin utbildning så att de i sin framtida roll kan främja jämställdhet som är ett sedan länge uppsatt, men inte uppnått mål.

Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.

<p>Vi är intresserade av genus i förskolan för att vi anser att det är ett relevant ämne för barn och pedagoger. Pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med på förskolor. Vår studie behandlar två förskolor där vi har tittat på pojkars och flickors leksaker samt på miljöns uppbyggnad för att se om det förekommer skillnader mellan en Reggio Emilia och icke Reggio Emilia inspirerad förskola. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har observerat sex avdelningar och intervjuat två pedagoger. Resultatet av studien visar att pojkarna på båda förskolorna var i byggrummet eller i lekhallen medan flickorna var i dockrummet. De leksaker som används mest på Reggio Emilia är kreativa och utforskande leksaker medan icke Reggio Emilia använder sig mer av traditionella leksaker. På båda förskolorna har vi fått fram att leksakerna blir mer könsstereotypa ju äldre barnen blir. Barnen får i senare ålder tillgång till fler rum som leder till könsuppdelning.</p>

Genusdebatten är i allra högsta grad aktuellt i vårt samhälle.Jämställdhet är ett modeord och något de flesta vill skriva under på.Som lärare är man en viktig del av jämställdhetsarbetet då inflytandet på de barn man undervisar är stort.Syftet med mitt arbete är att undersöka barns tanker om genus. / Girls and boys about gender

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka motivationsfaktorer som finns bland kvinnor som endast styrketränar på gemensam del och bland kvinnor som styrketränar på tjejdel på gym i Stockholm samt om det skiljer sig åt mellan grupperna. Vad motiveras kvinnor av som styrketränar på gymanläggningar? Vad motiveras kvinnor av som endast styrketränar på den gemensamma delen på gymanläggningar? Vad motiveras kvinnor av som styrketränar på tjejdel på gymanläggningar? Finns det någon/några skillnader i motivationsfaktorer bland kvinnor som endast styrketränar på gemensam del och kvinnor som styrketränar på tjejdel på gymanläggning? Metod En kvantitativ studiedesign valdes för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Urvalsmetoden som användes i denna studie var bekvämlighetsurval som syftar till att respondenterna ska vara lättillgängliga. Utdelningen av enkäterna skedde på två olika gymanläggningar i Stockholms innerstad vid två olika tidpunkter, en tidig morgon och en sen eftermiddag. Enkäten som användes i studien var den validerade enkäten Exercise Motivations Inventory (EMI-2). Enkäten sammanställdes genom att addera siffrorna från varje påstående i 14 underkategorier som därefter kunde delas in i fem nya överkategorier. Testerna som användes för att besvara studiens frågeställningar var Friedman-, Wilcoxon- och Mann-Whitneytest. Resultat Gruppen som endast styrketränade på den gemensamma delen och gruppen som styrketränade på tjejdelen, det vill säga kvinnor i Stockholm, motiverades mest av Fitnessmotiv och minst av Personliga motiv. Ingen skillnad kunde ses mellan vad som motiverar kvinnor till att styrketräna, oberoende av vilken del kvinnor använder på gymanläggningarna i Stockholm. Slutsats Motivation var inte en anledning till att kvinnor valde att styrketräna på tjejdelen på gymanläggning. Anledningen till att kvinnor valde att styrketräna på tjejdelen på gymanläggningar är fortfarande obesvarat.