Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa. Slutligen kom vi fram till att kollektivet har en stark betydelse inom hederskulturen, där heder och skam genomsyrar och påverkar allt ifrån övervakning, till kvinnors kyskhet.

Hur påverkar kulturrelativism tillämpningen av de Mänskliga Rättigheterna i Iran? Hur används kulturrelativistiska argument för att kringå Mänskliga Rättigheter? Går det att utforma universella deklarationer om Mänskliga Rättigheter? En doktrin som är utformad i en västerländsk kontext, kan den anses som universell? Kan relativism och universalism mötas?

Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

Förevarande studie tar avstamp i den så kallade hedersdebatt som år 2002 blossade upp till följd av mordet på Fadime, en ung kvinna som i hederns namn mördades av sin pappa. Debatten behandlade främst orsaken till heder, och två huvudsakliga argumentationslinjer kom att utstakas: den kulturorienterade förklaringsmodellen och den feministiska förklaringsmodellen. Den förstnämnda, vilken innebar att kultur lades till grund för handlingar i hederns namn, var tongivande i den allmänna debatten. Den feministiska förklaringsmodellen, vilken förklarade heder som ett uttryck för patriarkala strukturer överlag, framhålls dock som mest legitim av forskare på ämnet. Förevarande studie ämnar undersöka vilka diskurser som kommer till uttryck kring fenomenet heder i media idag samt om diskursernas förhållningssätt till varandra förändrats sedan år 2002 och vad det i så fall skulle kunna bero på. Genom en diskursanalys, såsom den förklaras av Laclau & Mouffe, undersöks texter publicerade i Sveriges fyra största tidningar under en sexmånadersperiod 15 år efter mordet på Fadime. Vidare använder vi Bacchis redskap för att navigera oss i vad som visar sig vara en splittrad diskurs: kulturlinjen ter sig ha fortsatt tongivande roll i debatten men med klara inslag av patriarkala förklaringar. Frågan om orsaken till heder visar sig också vara tätt förknippad med definitionen av svenskhet och bilden av Sverige som ett jämställt land. Dessa resultat gav upphov till en diskussion kring värdet av en fortsatt uppdelning mellan feministiska och kulturella förklaringsmodeller, då de till synes används parallellt. Emellertid kan studien också påvisa en förhållandevis etablerad uppfattning om ett samband mellan feministiska förklaringsmodeller och vänsterorienterad partipolitik. Detta framhålls som en möjlig förklaring dels till att kulturorienterade texter inte explicit använder sig av feministiska förklaringsmodeller, men väl implicit, samt till att den feministiska linjens framkomst i förevarande studie är förhållandevis låg. Vidare hade studien inledningsvis fokus på vad som framhålls som orsaker till heder, för att sedan se till vad som presenteras som lösningar på fenomenet. Med hjälp av våra diskursanalytiska verktyg kunde vi identifiera vad som antas vara orsaken till heder genom att studera de åtgärder som lanseras. Detta uteblivande av tydliga ställningstaganden för vad orsaken till heder är finner vi bero på att 2002 års hårda debattklimat medfört ett ambivalent förhållningssätt i och med en medvetenhet om ämnets omtvistade karaktär. Att tala om lösningar är således lättare än att sätta fingret på problematiken.

I denna uppsats studeras Per Anders Fogelströms historiska roman Mina drömmars stad. Undersökningen har två syften. Det primära syftet är att undersöka hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls av de två manliga huvudkaraktärerna. Denna del av undersökningen utgår från R.W. Connells maskulinitetsteori och genomförs med metoden karaktärsanalys. Det sekundära syftet är att undersöka romanens handling och karaktärer utifrån John Stephens kulturrelativistiska perspektiv. Undersökningens resultat visar att de två manliga huvudkaraktärerna eftersträvar att uppnå hegemoniska maskulinitetsideal i olika sociala grupperingar, men att deras framgång i denna strävan skiljer sig, samt att de olika maskuliniteterna samspelar med och påverkar varandra. Utifrån den kulturrelativistiska teorin visar undersökningen att 1950-talets samhälle och värderingar på flera plan avspeglas i karaktärerna och berättelsen som tilldrar sig i Stockholm 1860-1880.

Studien syftar till att undersöka olika målgruppers mottaglighet och uppfattning av Motiverande samtal (MI) utifrån ett universalistiskt och kulturrelativistiskt perspektiv. Bakgrunden är att MI är en frekvent använd samtalsmetod som används i det lösningsfokuserade sociala arbetet samt att en forskningslucka identifierats kring hur MI faktiskt tas emot och uppfattas av olika målgrupper. Studien avser analysera MI utfört i olika kontexter och utifrån både kulturrelativism och universalism. För att undersöka detta har en scoping review gjorts där 35 akademiska artiklar inom forskningsområdet valdes ut och sedan analyserades tematiskt. De fem teman som identifierats är mottaglighet och uppfattning av MI bland olika målgrupper, betydelsen av handledning och utbildning för olika målgruppers inställning till MI, MI:s påverkan för relationsbyggande och dess betydelse för mottagligheten och uppfattningen hos olika målgrupper, potentialen MI har i kombination med andra insatser för olika målgruppers mottaglighet och uppfattning, samt ökad mottaglighet och förbättrad uppfattning genom målgruppsanpassning av MI. Det huvudsakliga resultatet har varit att ett antal aspekter utifrån dessa teman bör beaktas och kan förstås bättre utifrån de två nämnda teoretiska perspektiven. Övergripande förefaller MI mottas och uppfattas väl av olika målgrupper, men flera studier tyder ändå på att resultatet av MI interventioner inte får en långvarig påverkan. / The study aims to investigate the receptivity and perception of different target populations of Motivational Interviewing (MI) from a universalist and cultural relativistic perspective. The background is that MI is a frequently used conversational method used in the solution-focused social work and that a research gap has been identified around how MI is received by different target groups. The study intends to analyse MI performed in different contexts and based on both cultural relativism and universalism. To investigate this, a scoping review has been made where 35 academic articles in the research area were selected and then analysed thematically. The five themes identified are receptivity and perception of MI among different target populations, the importance of guidance and education for different target populations attitude to MI, MI's impact on relationship building and its significance for receptivity and perception in different target populations, the potential MI has in combination with other initiatives for the receptivity and perception of different target populations, as well as increased receptivity and improved perception through target populations adaptation of MI. The main result has been that several aspects based on these themes should be considered and can be better understood from the two mentioned theoretical perspectives. Overall, MI seems to be received and perceived well by different target populations, but several studies still indicate that the results of MI interventions do not have a long-term impact.

Genom att låta religionskunskapslärare delta i en kvalitativ enkätstudie är detta en undersökning som framhäver hur man kan arbeta för att motverka fördomar och samtidigt inte förmedla en romantiserande bild av livsåskådningar. Vilka strategier kan lärare använda sig av i sin undervisning för att dels skapa förståelse för och dels problematisera företeelser inom livsåskådningar? I litteraturgenomgången presenteras forskning som berör människans benägenhet att ha en etnocentrisk världsbild, tanken att det finns olika typer av tolerans samt hur religionsvetenskapliga studier kan göras med både ett fenomenologiskt och etnografiskt perspektiv. I studien framkommer att samtliga åtta deltagande lärare framhäver vikten av att skapa förståelse människor emellan, men de metoder som beskrivs för att uppnå detta mål är dock olika och delvis även motstridiga. Två lärare framhåller enbart betydelsen av att arbeta just mot målet att skapa förståelse, men majoriteten beskriver också metoder som används i undervisningen för att på olika vis problematisera undervisningsmaterial så att nyanserade bilder ges inom ramen för religionskunskapsundervisningen.

This paper discusses if Margin of Appreciation is compatible with the idea of universal human rights. Through the case of Negative freedom of association in Sweden, it studies the phenomenon that Giorgio Agamben has called the State of exception. The questions that are discussed and answered are 1) How does the rights theories of Jack Donnelly and Ronald Dworkin relate to Margin of appreciation, and 2) How has Margin of appreciation been applied in cases concerning the negative freedom of association in Sweden, in the European court for human rights. These questions and answers are then used in the discussion on how Margin of appreciation affects the concept of universal human rights. / Denna uppsats diskuterar frågan om Margin of Appreciation är förenligt med tanken om universella mänskliga rättigheter. Genom studier av den negativa föreningsfriheten i Sverige, så undersöks doktrinen Margin of appreciation och hur den förhåller sig till tanken om universella rättigheter. Frågorna som diskuteras och besvaras är 1) hur förhåller sig Jack Donnellys respektive Ronald Dworkins rättighetsteorier till Margin of appreciation, samt 2) Hur har Margin of appreciation tolkats i europadomstolens i fall gällande den negativa föreningsfriheten i Sverige. Dessa frågor tas till hjälp i diskussionen kring hur Margin of appreciation påverkar tanken om universella mänskliga rättigheter.

Bakgrund: I Sverige uppskattas att närmare 38 000 flickor och kvinnor varit utsatta för någon typ av kvinnlig könsstympning. Av dem tros 7000 vara flickor under 18 år. Andelen flickor som befinner sig i riskzonen för könsstympning är oklar. Tidigare forskning visar att flickor i riskzonen är de vars mödrar är könsstympade samt familjens attityd till traditionen. Betydelse för att hamna i riskzon för det beror även på hur länge de bott i Sverige samt integrationen. Barnhälsovårdspersonal har till uppgift att främja hälsa på lika villkor genom att tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Samverkan mellan barnavårdscentral och socialtjänst genom utökat hembesöksprogram är ett arbetssätt som bygger på förtroende mellan personal och föräldrar. Ett ökat föräldrastöd och kortare vägar till hjälp hos socialtjänsten. Barnhälsovårdspersonalen som kommer att börja arbeta med ett utökat hembesöksprogram ska kunna känna sig trygga i att de kan möta barnfamiljer med flickor i riskzonen för könsstympning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnhälsovårdspersonalens förhållningssätt i arbetet med flickor i riskzonen för könsstympning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta deltagare inom barnhälsovården. Urvalet var strategiskt och intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i temat ojämlikt bemötande och påvisade att personalen inom barnhälsovården bemöter flickor i riskzonen för könsstympning olika. Resultatet visar att det finns olikheter i förhållningssättet med att bemöta flickor i riskzonen för könsstympning och även hur hälsovårdspersonalen inom barnhälsovården hanterar att det finns flickor i riskzonen för könsstympning. Deltagarna hade utvecklat olika strategier eller inga strategier alls för att hantera frågan. Slutsats: Det råder ett ojämlikt bemötande av flickor i riskzonen för könsstympning inom barnhälsovården och det behöver utvecklas en mer jämlik barnhälsovård i socioekonomiskt utsatta områden. En god samverkan innebär hållbarhet både på kort och lång sikt. / Background: In Sweden, it is estimated that nearly 38,000 girls and women have been exposed to some type of female genital mutilation. Of those, 7000 are believed to be girls under 18 years of age. The proportion of girls in risk zone is unclear. Previous research shows that girls at risk are those whose mothers are genital mutilated and how the family´s attitude to the tradition. Significance for ending in a risk zone depends on how long they lived in Sweden as well as integration. Child health care staff have an important role to promote health on equal terms by identifying and initiating early action on problems in children´s health, development and growth environment. The interaction between child health care and social services in expanded home visit programs means a way of providing increased resources. It is a way of working based on trust between personal and parents. Increased parental support and shorter ways to assist in social services. The staff in the child health care who will start this model should be able to feel conscious and confident that they can meet families with girls at risk of genital mutilation. Aim: The aim of the study was to investigate the attitude of the child health care staff in the work of girls at risk of genital mutilation. Method: A qualitative interview study with eight participants in child health care was done. The selection was strategic and the interviews were recorded, transcribed and analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in the theme unequal treatment and shows that the child health care personnel treats girls at risk of genital mutilation differently. There are differences in the approach of responding to girls at risk of genital mutilation and also how child health care personnel handle there are girls at risk of genital mutilation. The participants had developed different strategies or no strategies at all to handle the issue. Conclusion: The results show different approaches to the work of girls at risk of genital mutilation in child health care and it reinforces the picture of the importance of a more equal child health care in socio-economically vulnerable areas. Good cooperation means sustainability in the short and long term.

<p>The purpose of the essay is to examine how issues concerning gender equality are perceived and to show what areas are defined as problematic in different discourses. It also raises the question of who is defined as responsible for dealing with issues concerning gender equality in these different contexts. Theories used are the gender system and intersectionality. The study builds on a mapping of a company that is active nationally and internationally, with emphasis on the problems that can arise when these two social contexts meet, with a special focus on cathegories such as gender and “Swedishness”. The material was first gathered through the use of questionnaires and interviews, then analysed through discourse analysis. The analysis shows that discourses of gender equality can be seen as constructed and dependent on the context, problems concerning equality are defined in one way nationally and in another way internationally. In cases of sexual harassment internationally the informants often choose to look the other way and feel like it is difficult to bring the “Swedish” values concerning equality abroad. It is more common to adapt to the ways of international colleagues but the informants also find it important to point out that they don’t necessarily agree with these.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv undersöka hur frågor om jämställdhet uppfattas och visa vilka områden man väljer att peka ut som problemområden i olika diskurser. Uppsatsen utreder även vem som anses ha ansvaret för frågor som rör jämställdhet i olika sammanhang. Det teorier som används är genussystemet och intersektionalitet. Analysen utgår från en kartläggning av ett företag som är internationellt aktiva och den problematik som kan uppstå i möten mellan olika sociala kontexter, med fokus på föreställningar av genus och ”svenskhet”. Arbetsmetoden består av enkät- och intervjustudier och analysen har gjorts genom diskursanalys. Denna visar att jämställdhetsdiskurser kan ses som konstruerade och kontextbundna. Jämställdhetsproblematik definieras på olika sätt beroende på om man befinner sig på arbetsplatsen eller utomlands. Om man utsätts för könskränkningar i det internationella arbetet väljer informanterna många gånger att se mellan fingrarna och tycker att det är svårt att tillämpa ett ”svenskt” synsätt internationellt. Det är vanligt att anpassa sig mycket efter sina utländska kollegor, men poängterar samtidigt att man egentligen inte håller med om deras synsätt.</p>