Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa. Slutligen kom vi fram till att kollektivet har en stark betydelse inom hederskulturen, där heder och skam genomsyrar och påverkar allt ifrån övervakning, till kvinnors kyskhet.

This thesis discusses how the hymen is described historically in Swedish sex manuals between 1889-1904, along with descriptions of defloration and chastity. The analysis is based on the assumption that science and gender are social and cultural constructions.  The purpose of this thesis is to examine late nineteenth-early twentieth century’s conceptions of women, sexuality and chastity by discussing this period's descriptions of the hymen in a historical context. This study is concluded by reading and contextualizing sex manuals published in Sweden around the turn of the century. The conclusion of this thesis is that the hymen is not necessarily viewed as a membrane, although every sex manual writer believe that there is some sort of fold, referred to as the hymen, in virgin females' genitals. However, the hymen is not seen as evidence of women's chastity by the authors because of the assumed occurrence of irregularities in this "fold". Under "normal" circumstances, the hymen is believed to break during a woman's first intercourse which is described as painful (and bloody) by the authors of the sex manuals.

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).