Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Akademisk avhandling--Stockholm, 1992. / Résumé en anglais. Bibliogr. p. valnot265-281.

Akademisk avhandling--Uppsala, 2003. / Bibliogr. p. 213-227. Résumé en anglais.

Akademisk afhandling--Upsala. / "Källor och litteratur": p. [xiv]-xxvii.

Denna uppsats har två övergripande syften. För det första gör jag en utgåva – det vill säga en transkription, översättning och kommentar – av det medeltida diplomet SDHK nr 12636. Detta gör jag för att bidra till Svenskt Diplomatariums löpande publicering av de bevarade medeltidsbreven. För det andra undersöker jag variationen i utformningen av ett antal brevformler som ingår i tio medeltida diplom utfärdade i Vadstena socken mellan åren 1374 och 1423. I denna del av studien lägger jag fokus vid fem formler ur det brevideal som stundom kallas Ars dictandi. I dessa fem formler tittar jag på en rad variabler för att undersöka förhållandet mellan konstans och variation. Detta görs ofta med utgångspunkt i stereotypa formuleringar och jag studerar både hur dessa har använts och deras inre variation. Resultaten pekar på att nästintill samtliga undersökta formler realiseras med stereotypa formuleringar, vilket innebär att det studerade materialet innehåller en tämligen stor grad av konstans. Icke desto mindre kan formlernas utformningar varieras på detaljnivå.

Minnesskapande, döendeprocesser och genus i Vadstena kloster: En kvantitativ innehållsanalys av dödsnotiser i Vadstenadiariet 1378–1544

Många medeltidsbrev finns bevarade och vittnar om svenskans historiska utvecklingsstadier. I denna uppsats ges en transkribering och översättning ut av ett brev från Vadstena ca år 1500, en historisk brytpunkt mellan forn- och nysvenska. Brevets språk jämförs med den religiösa skriften Jungfru Marie Örtagård från samma tid i syfte att undersöka språkförändring hos olika skrivare och genrer vid samma plats och tid. Resultaten visar att Jungfru Marie Örtagård är mer språkligt konservativ än brevet. Kasussystemet har nästan helt upplösts i brevet men upprätthålls mer i den religiösa genren, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Personböjningen av verb i plural är osäker i brevet och användningen tyder på ett begynnande sammanfall till formen för tredje person. Brevet är skrivet med en luftig gotisk handstil med många förkortningar. Källornas stavning är tidsenlig baserat på tidigare forskning.

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).

Utgåva av en predikan skriven i Vadstena kloster att hållas på den Heliga Birgittas kanonisationsdag