Global ETD Search

1	Nunnor och läsning : En kvalitativ studie av åtta nunnors utbyte av läsning samt klosterkulturens inverkan på läsningen. / Nuns and reading : How eight nuns benefit from reading and how the convent culture impacts their reading. Lyshag, Ylva, Mauritzon, Jenny January 2006 (has links) The aim of this Master’s thesis is to examine how nuns regard reading. The reading of the Bible is a regular element in their everyday life. This study however, focuses mainly on the nuns’ self-chosen reading beyond the reading of the Bible. We explore the benefit they gain from reading and if life in convent influences their reading. Qualitative interviews were used and eight nuns, between 46-79 years of age, at four different convents, were interviewed. The analysis is based on two theories. First, we use Sten Furhammar’s model, which includes four functions of reading. The second theory, a model presented by Björn Viktröm, focuses on the understanding of a text. The model includes three stages of interpretation. The result shows that nuns reading habits are influenced by the culture of the convent. A central motive for their reading is spiritual growth. They keep contact with their cultural roots and the reading of hagiographies (biographies of saints) seems to strengthen their identity as nuns. We also found that the nuns have developed an interpretative way of reading. Through history, the Bible has been the object for interpretation. The nuns’ reading of the Bible, seems to influence their reading of other forms of literature. When speaking of literature and reading, they use concepts that indicate an experience in analysing texts. In other areas their reading habits are similar to that of people in general. They read the news and seem anxious to stay informed of issues of society. All informants read detective novels for relaxation. A general impression, however, is that the nuns are particular in their reading. They demand quality when it comes to language, characteristics and literature in general. / Uppsatsnivå: D kloster högläsning klosterkultur nunnor läsvanor läsning Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Writing Community : The sisterbooks of Töss, Oetenbach and St. Katharinental asbearers of community Puth, Verena January 2020 (has links) Denna studie undersöker förståelsen och konstruerandet av gemenskap bland senmedeltidanunnor. Studien baseras på så kallade Schwesternbücher (”systerböcker”), av hagiografininspirerade textsamlingar om uppkomsten av och livet i nunnekloster. Källmaterialet utgörs avböckerna från klostren Töss, Oetenbach och St. Katharinental i den dominikanska provinsenTeutonia. Fokus för studien är en samlingshandskrift som innehåller dessa tre böcker ochgjordes för att främja 1400-talets Observansreform. Genom en sympatisk läsning ifrågasättsdominanta antaganden ur tidigare forskning om böckernas funktion och betydelse. Böckernavisas ha en genomtänkt utbildningsfunktion för att stärka individerna och deras gemenskap somuppnås genom skicklig navigering av förväntningar från genre, teologi, och klostrets vardag.Studien öppnar för nya forskningsansatser angående rvidden och betydelsen av nunnors nätverki den senmedeltida tyskspråkiga regionen. medeltid dominikaner nunnor gemenskap 1400-tal History of Ideas Idé- och lärdomshistoria
3	Den svenska nunnans medeltida liv : ett religiöst kall eller lättja och fåfänga? Magnusson, Lena January 2006 (has links) <p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol> medeltidsstudier kloster nunnor reformationen ordensliv Vadstena kloster Olaus Petri birgittinorden Heliga Birgitta klosterlöften kyskhet fattigdom lydnad Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
4	Den svenska nunnans medeltida liv : ett religiöst kall eller lättja och fåfänga? Magnusson, Lena January 2006 (has links) Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö. Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren? I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren. För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt: Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna. Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520). medeltidsstudier kloster nunnor reformationen ordensliv Vadstena kloster Olaus Petri birgittinorden Heliga Birgitta klosterlöften kyskhet fattigdom lydnad Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Church history Kyrkohistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
5	Detta är Katolska kyrkan : en studie av framställningar i historie- och religionsskolböcker mellan 1840-2011 Sabir, Adam January 2011 (has links) Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur. Katolska kyrkan fördomar påven jesuiter religionsböcker historieböcker skolpropaganda skolböcker abort preventivmedel aids skillsmässor fördomar utanförskap friskolor kvalitativ textanalys katolsk katolik katolska inkvisitionen korstågen munkar nunnor bål kättare heretiker Luther reformationen motreformationen FN katolicismen

1

Page generated in 0.0325 seconds