Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur tränare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bålträning. Ett sekundärt syfte var att se på historiska förändringar av träningsmetoder. Hur arbetar tränare med specifik bålträning? Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bålträning? Hur motiverar de sitt val av träningsmetod? Vad säger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bålträning har?   Metod Vi har i vår studie använt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att få en djupgående inblick i hur personliga tränare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bålträning. Vi har intervjuat sex personer, tre från vardera yrkeskategorin. Intervjumallen utformades utifrån vårt syfte och frågeställningar.   Resultat Alla intervjupersoner arbetar mot klientens mål efter dennes individuella styrkor och svagheter. Arbetssättet är genomgående, att man efter analys av klienten, arbetar enligt progressionsprincipen, individualiseringsprincipen och variationsprincipen. Det finns inget generellt motstånd mot en speciell övning, men flera av våra intervjupersoner har någon övning de undviker, på grund av olika anledningar.   Slutsats Vi har noterat att studierna kring bålträning är väldigt tvetydiga och det är därför svårt att skapa sig någon entydig uppfattning om vad som är ”rätt” eller ”fel”. Däremot förordar flera studier att man skall träna bålens alla delar för bästa effekt och att man ska anpassa sitt övningsval efter syftet med träningen. Vi har fått en bra bild av hur personliga tränare och naprapater/sjukgymnaster arbetar när det gäller bålträning. Kontentan av det hela är att man skall ha ett mål och syfte med varje övning.

Abstrakt Bakgrund: Upprepade rörelser och hållning i dagliga aktiviteter, arbete eller idrott kan påverka det neuromuskuloskeletala systemet. Upprepade förändringar av hållning och rörelser kan ge upphov till lokaliserad stress på vävnaden. Inom tennis är axelleden väl studerad. I litteraturen ses adaptiva förändringar av axelrörlighet hos tennisspelare och andra kastidrottare. Bålens rörlighet och förhållandet mellan bål- och axelrörlighet är ej studerad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka bålrotation, glenohumeralledsrotation och korrelation mellan bålrotation och glenohumeralledsrotation hos elitspelande tennisjuniorer 16-19 år samt att identifiera eventuella idrottsspecifika adaptationer avseende bålrotation och glenohumeralledsrotation. Metod: Passiv rotationsrörlighet i glenohumeralleden mättes med en clinometer på en smartphone samt aktiv bålrotation i sittande med en goniometer placerad vid T2. Deltagarna var 32 tennisjuniorer och kontrollgruppen bestod av 30 fotbollsjuniorer i ålder 16-19 år. Deskriptiv statistik för inåt- utåtrotation och bålrotation presenterades. Skillnader mellan tennis och kontrollgrupp analyserades. Korrelation mellan bålrotation och  inåt- samt utåtrotation analyserades. Resultat: Bålrotation mot icke dominant sida var lägre hos tennisspelarna jämfört med fotbollsspelarna. Ingen tydlig korrelation kunde ses mellan rotationsrörlighet i axeln och bålrotation. Tennisspelarna hade sämre inåtrotation och total rotationsrörlighet (TROM) i glenohumeralleden i dominant arm jämfört med fotbollsspelarna, dessutom minskar deras inåtrotation och TROM med stigande ålder. Konklusion: Det föreligger antydningar till adaptiva förändringar hos tennisspelare med minskad bålrotation åt icke dominant sida samt nedsatt inåtrotation på dominant axel. / Abstract Background: Repeated movements and sustained postures in daily activity, work and in sports can influence the neuromusculoskeletal system. Repeated changes in posture and movement might cause local stress in the tissue. Adaptive effects in the mobility of the shoulder in tennis players and other overhead athletes are well documented in the literature. Research of trunk mobility and its effect on the shoulder is limited. Aim: The aim of this study was to investigate trunk rotation, glenohumeral rotation and the correlation between trunk rotation and glenohumeral rotation in elite junior tennis players 16-19 years old. Secondly, to identify athletic adaptations in trunk rotation and glenohumeral rotation in elite junior tennis players. Methods: Range of motion in the glenohumeral joint for internal and external rotation was measured with a clinometer on a smartphone. Range of motion for trunk rotation was measured with seated rotation test with a goniometer placed at T2. The participants were 32 elite junior tennis players and the control group was 30 elite junior soccer players aged 16-19 years old. Descriptive statistics for range of motion in shoulder and trunk rotation was presented. Differences between tennis players and control group were analyzed. Correlation between trunk rotation and internal and external rotation was analyzed. Results: Trunk rotation to the non dominant side had lower scores in tennis players than in soccer players. No obvious correlation was detected between shoulder rotation and trunk rotation. Tennis players had less internal rotation and total rotation range of motion (TROM) in their dominant arm compared to the control group.  This reduction in internal rotation and TROM increased with age. Conclusion: There are some indications for adaptive changes in tennis players with reduced trunk rotation to the non dominant side and reduced internal rotation in the dominant shoulder.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur.