No description available.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade. Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.

<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket. Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ”andra sidan”. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher. Syftet med studien är att undersöka kommunala förmedlares sociala nätverk och på vilket sätt de använder nätverket i sitt uppdrag att coacha personer till någon form av sysselsättning. För att undersöka nätverken har vi utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser förmedlares arbetsrelaterade nätverk ut? 2. Vilka typer av länkar i nätverket anser förmedlare vara mest användbara i arbetsrelaterade frågor? 3. Hur sker kommunikationen mellan förmedlare och deras nätverkskontakter? För att försöka få svar på dessa frågor genomförde vi fem semi-strukturerade intervjuer. Vårt tillvägagångssätt för att studera dessa nätverk har utgått från en mixad metod där kvalitativ ansats blandas med kvantitativ ansats. För att kunna analysera datamaterialet och kunna säga något om strukturen och innehållet i nätverken har vi använt oss av teoretiska mått som ofta används i nätverksstudier. Resultatet visar bland annat att nätverken bland dessa fem förmedlare skiljer sig både på vilka kontakter som ingår i nätverken och på vilken sorts av kontakter de anser vara mest värdefulla i sin yrkesutövning. Många av de kontakter som förmedlarna anser vara viktiga för att få vetskap om lediga sysselsättningar är arbetskollegor som de träffar ofta och diskuterar arbetsrelaterade frågor med. Gemensamt var att de alla anser att de får vetskap om lediga sysselsättningar genom sina nätverk, vilket tyder på att de har effektiva nätverk. Däremot anser samtliga att de troligen kan använda sina nätverk i större utsträckning än de gör nu.

Det är ofta nödvändigt att göra håltagningar i bärande konstruktionsdelar för exempelvis fönster, dörrar eller installationer. Om håltagningen är tillräckligt liten, behöver hålen nödvändigtvis inte beaktas vid dimensioneringen av konstruktionen. Däremot om hålet blir för stort kan kraftspelet i konstruktionen förändras och innebära rejäla reduktioner av bärförmågan. Om så är fallet måste hänsyn tas till det i dimensioneringen av konstruktionen. Syftet med detta arbete var att redovisa en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Detta gjordes genom att upprätta en dimensioneringsanvisning som beskriver beräkningsprocessen. Syftet var vidare att illustrera beräkningsmetoden och ge en bättre förståelse av teorin. Detta gjordes genom att tillämpa beräkningsmetoden i ett konkret beräkningsexempel. Resultatet av arbetet utgörs av en lathund (lättöverskådlig manual), som utvecklades utifrån befintligt underlag, samt ett reellt problem som löstes med hjälp av utvecklad dimensioneringsmetod. Lathunden redogör en lämplig beräkningsgång för dimensionering av betongbalkar med stort hål. Lösningen till problemet omfattar armeringsdimensionering för att möjliggöra kraftöverföring i en väggbalk med hänsyn till ett stort dörrhål. Efter genomfört arbete dras slutsatsen att arbetet uppfyller syftet att redovisa och illustrera en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Huruvida den dimensioneringsmetod som presenteras är den mest optimala är dock diskutabelt. / It is often required to make holes in load-bearing structures for various reasons. Such reasons could be to make room for installations, entries or windows. Holes can lead to major changes in how forces act in the construction and involve substantial reductions in bearing capacity. This must be taken into account when dimensioning and there are methods for this. The purpose of this project was to present the required steps to perform the dimensioning of concrete beams affected by large holes. This was done by establishing a step by step instruction that describes the calculation process. To illustrate the dimensioning method and give a better understanding of the information that is presented in this report, the theory was applied in an example. The result of the project consists of a dimensioning instruction that was developed on the basis of existing data. The result also includes an example that was solved using the developed instruction. The dimensioning instruction describes an appropriate calculation procedure for dimensioning concrete beams with large holes. The example goes through the dimensioning of reinforcements to enable force transmission in a concrete beam with a door opening. After completed work, it is concluded that the developed dimensioning instruction and the example, fulfill the purpose of presenting and illustrating a dimensioning method for concrete beams affected by large holes. However, whether the dimensioning method that is presented is the most optimal is debatable.

The black hole information paradox arises when quantum mechanical effects are considered in the vicinity of the event horizon of a black hole. In this report we describe the fundamental properties of quantum mechanical systems and black holes that lead to the information paradox, with focus on quantum entanglement. While first presented in 1976, the information paradox is as of yet an unsolved problem. Two of the proposed solutions, black hole complementarity and firewalls, are discussed. / Svarta hålets informationsparadox uppkommer när man tar hänsyn till kvantmekaniska effekter i närheten av händelsehorisonten av ett svart hål. I denna rapport beskrivs de grundläggande egenskaper hos kvantmekaniska system och svarta hål som leder till informationsparadoxen, med fokus på kvantintrassling. Paradoxen, som presenterades 1976 men än idag är ett olöst problem, förklaras sedan. Två av de förslagna lösningarna till paradoxen, svarta hål-komplementaritet och firewalls, diskuteras.

<p>I hydrocyklonaggregatet RADICLONE används kragade hål som tätningsyta mot cyklonen. Hålen ändrar form under tillverkning och i drift med läckage som följd. </p><p>Syftet med arbetet är att studera hur de kragade hålen deformeras vid tillverkning och med hjälp av en FEM-modell beräkna deformationer vid drift och tillverkning. Utifrån resultaten har åtgärder föreslagits för att reducera hålens ovalitet. </p><p>Det som påverkar hålen mest vid tillverkning är kragning och svetsning av bajonettfästen. Enskilt största påverkan sker vid svetsning av ledplåten. </p><p>FEM-analysen vid drift visar att deformationerna varierar över mantlarna och att de högsta spänningarna ligger som ringar kring mantlarna så att kragarna får ta upp en stor del av dessa. </p><p>För att komma till rätta med dessa problem har ett antal produktions- och konstruktionsförändringar föreslagits: </p><p>- Använda ovala dragringar vid kragning av hålen </p><p>- Flytta ledplåtens infästning från manteln till bottengaveln </p><p>- Sära på hålen - Använda tjockare plåt i mantel 2</p><p>- Förbättra cyklonens tätningsytor mot kragarna på mantel 2 och 3</p>

<p><p>Med utgångspunkt från den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hål och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hål från döende singulära stjärnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjärnor kan påverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier läggs fram som argument och motargument. Utifrån detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hål kan existera i fler varianter än vad som hittills antagits, främst i form av s.k. lågmassiva svarta hål på 1,5-1,8 M_sol.</p><p> </p><p>Vidare skildras möjligheten att producera mikroskopiska svarta hål i LHC-acceleratorn (Large Hadron Collider) i CERN, de kontroverser som omgärdar detta fenomen och de kunskaper som skulle kunna vinnas från kontrollerade observationer av sådana objekt. Den generella slutsatsen här är det ofrånkomliga mötet mellan partikelfysik och astrofysik för att få tillgång till de allra djupaste insikterna om det universum vi lever i.</p></p> / <p>Building on the theoretical background, definition of black holes and their general characteristics, I have studied some conditions for the formation of black holes from dying singular stars. The supernova process is described along with the influence on neutron stars by destabilising mechanism such as kaon condensation. Various observations as well as alternative theories are presented for argumentation. From this material I draw the conclusion that black holes can exist in more varieties than has been previously assumed, foremost in the shape of low-massive black holes with masses between 1.5 and 1.8 M_sun.</p><p> </p><p>Furthermore the possibility to produce microscopic black holes in the LHC accelerator (Large Hadron Collider) at CERN is portrayed, together with the controversies that currently surround this phenomenon and the knowledge that could be won from controlled observations of such objects. The general conclusion here is the unavoidable meeting between particle physics and astrophysics in order to access the deepest insights about the Universe we inhabit.</p>

<p>Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi är den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori växt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svåra eller omöjliga att upptäcka på traditionella vis, såsom svarta hål.</p><p>Via en genomgång av grundteorin för gravitationslinser, några enkla teoretiska studier och en grundläggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sätts i relation till rådande teorier om den tidigaste stjärnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjärnor bör ha efterlämnat – i synnerhet <em>intermediära svarta hål</em> med massor på 100-1000 M_sol som ännu kan finnas i dagens mörka galaxhalor. Sådana objekt kan komma att upptäckas i betydligt högre grad i framtiden med de observationstekniker som är under utveckling idag. </p> / <p>One of the most notorious dilemmas in cosmology today is the nature of dark matter and its distribution in the universe. Due to this, new research disciplines originating from Einstein’s theory of relativity have emerged, among them the theory of gravitational lensing which makes it possible to indirectly observe faint compact objects that would otherwise be very difficult or impossible to discover with traditional means, up to and including black holes.</p><p>Through a rundown of the basic theory of gravitational lensing, a couple of simple theoretical models and an elementary error analysis, it is illustrated how different types of compact objects in the immediate vicinity of the Milky Way can yield various characteristic lensing phenomena. This is put in relation to contemporary theories regarding the earliest star formation and the massive compact remnants this generation of very massive stars should have left behind – particularly <em>intermediate black holes</em> with masses of 100-1000 M_sun that may still be found in dark galactic halos of today. Such objects can contribute to future observations carried out with the observational technology being developed at present.</p>