<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket. Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.

The different ways countries trade with each other have developed during the years but the purpose, free exchange in goods and services, remains intact. The main idea of trade between countries is that both parties gain from the exchange. The European Union is the world’s biggest trading block, and in the form of a customs union there are mainly two different ways in which it theoretically can affect bilateral trade flows, namely by trade diversion or by trade creation. The purpose of this thesis is to analyze how the European Union affects the bilateral trade flows both within the union, as well as with countries outside of it. In order to examine these effects a quantitative method will be used where a regression analysis is applied based on a gravity model, observing the years 2000–2019. The results indicate a significant positive effect of EU-membership on both trade flows with different member countries, as well as with countries without a membership. The estimations from the different regressions indicate that the bilateral trade flows between member countries increases with around 33%–40%, while bilateral trade flows with countries outside of the union increases with around 3%. / Länders sätt att handla med varandra har utvecklats genom åren men syftet, fritt utbyte av varor och tjänster, är intakt. Grundidén till handel mellan länder är att båda tjänar på utbytet. Europeiska unionen är världens största handelsblock, och som en tullunion så finns det framförallt två effekter detta kan ge på länders bilaterala handel, antingen handelsfrämjande eller handelsomfördelande. Syftet med denna uppsats är att analysera hur den europeiska handelsunionen påverkar den bilaterala handeln dels med andra medlemsländer, dels med länder utanför handelsunionen. För att undersöka dessa effekter används en kvantitativ metod där en regressionsanalys genomförs med hjälp av en gravitationsmodell, där de observerade åren är år 2000–2019. Resultatet av denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan bilateral handel med både andra medlemsländer såväl som länder utanför unionen. Estimeringarna från de olika regressionerna indikerar att den bilaterala handeln ökat mellan EU-medlemmar med cirka 33%–40% och med cirka 3% med länder utanför unionen.

This thesis investigates Swedish trade promotion in Lebanon from 1920 to 1975. The aim is to increase knowledge about how actors in a small open western economy tried to develop their economic interests in an emerging market characterized by great uncertainty. Here, the promising economic outlook coincided with a high degree of political instability. The study analyzes the interactions between Swedish trade related authorities, organizations and companies in their efforts to develop Swedish business interests in Lebanon: a developing country in a conflict-affected area with potentially large and emerging markets, where the cultural distance to Sweden was significant. In this study a model, which is known as the Uppsala model, forms an analytical interpretative framework for studying the actions and strategies of the trade related authorities and organizations despite the model's specific perspective on the establishment process of firms abroad. Based on the taxonomy, which is the basis of this interpretative model, this interpretative framwork has been possible to apply because of the assumed interactions between trade related authorities/organizations and companies when establishing commercial presence in new markets. The assumption is that the trade related authorities and organizations enhance for companies in various ways, while there is an economic-political interest that the state strives to reach by encouraging companies to set up business in new markets. By using this model, the events have been systematized through a historical generalization and periodization of Swedish trade promotion and organization. Added with the type of knowledge development that has taken place. In this way, the role of authorities and organizations in trade promotion and organizational build-up abroad has been highlighted. The results show that Swedish trade promotion attempts and organization in Lebanon took place in close cooperation with Swedish trade related authorities and organizations through their information inflows. In practice the companies' needs for information and assistance were reflected in the work that has been exercised by the authorities and organizations. By playing an important role in information building, escalating network positions and at the same time providing the companies with specific information, the trade related authorities and organizations became key actors in the development of Swedish trade relations with Lebanon. The study concludes that new perspectives can be obtained by including trade related authorities and organizations when using the Uppsala model in future studies. / Denna avhandling studerar svenska handelsfrämjande åtgärder i Libanon 1920-1975. Syftet är att öka kunskapen om hur aktörer i en liten öppen västekonomi försökte utveckla sina ekonomiska intressen på en ny framväxande marknad präglad av stor osäkerhet, där lovande ekonomiska utsikter sammanföll med en hög grad av politisk instabilitet. I studien analyseras samspelet mellan svenska handelsrelaterade myndigheter, organisationer och företag i deras strävan att utveckla svenska handels- och affärsintressen i Libanon: ett land som betraktas här som ett utvecklingsland i ett konfliktdrabbat område med potentiellt stora och nya marknader med ett betydande kulturellt avstånd till Sverige. I studien utgör den så kallade Uppsalamodellen den analytiska tolkningsramen för att studera myndigheternas och intresseorganisationernas agerande och strategier, trots att modellens perspektiv bygger på företagens utlandsetablering. Med utgångspunkt i den taxonomi som är grunden i modellen har denna tolkningsram varit möjlig på grund av det samspel som antas finnas mellan företag och myndigheter, särskilt när det gäller etablerandet av en affärsmässig närvaro på en ny och osäker marknad. Antaganden är att myndigheterna på olika sätt underlättar för företagen, samtidigt som det finns ett statligt ekonomisk-politiskt intresse att få företag att etablera sig på nya marknader. Med hjälp av modellen har händelseförloppen systematiserats genom en historisk generalisering och periodisering av svenska handelsfrämjande åtgärder med avseende på organisation och den typ av kunskapsuppbyggnad som skett. Därmed belyses också myndigheternas och organisationernas roll vid företagsetableringar i utlandet. Resultaten visar att företagsetableringsförsöken och organisationen av svensk handel i Libanon skedde i nära samarbete mellan svenska myndigheter och organisationer genom utbyte av information. I praktiken avspeglades företagens behov av information och hjälp i myndigheternas och organisationernas arbete. I och med att myndigheterna/organisationerna deltog i informationsuppbyggnaden, skapandet av nätverkspositioner och samtidigt förmedlade information mellan företagen var dessa betingade som centrala aktörer vid etableringen av svenska handelsförbindelser med Libanon. Studiens slutsats är att nya perspektiv gällande företagsetableringar på utländska marknader kan erhållas genom att inkludera myndigheters och organisationers agerande vid tillämpningen av Uppsala modellen i framtida studier.