No description available.

Sammanfattning   Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar otydlighet i arbetsroller och ansvarsområden när man jobbar i en matrisorganisation. Det är allt fler organisationer som väljer att arbeta i den organisationsformen för att snabbare få fram olika produkter i den snabbt förändrade omvärlden. Undersökningen grundar sig på en medarbetarundersökning där resultatet visade att en grupp av anställda upplevde sina arbetsroller och ansvarsområden mycket otydligare än den andra gruppen. Upplevelsen ses som ett betydande effektivitetshinder i det dagliga projektarbetet. Studien har haft en jämförande design mellan de två enheterna och informationen samlades in med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod, där fyra personer ur respektive enhet blev intervjuade. Undersökningen börjar med en teoretisk genomgång av olika begrepp och teorier som är uppdelade i tre olika analytiska dimensioner: matrisorganisation, multiprojekt och nätverk. Resultatet presenteras utifrån de tre analytiska dimensionerna som i sin tur har olika underkategorier med olika teman. Resultatet visar att otydligheten i arbetsroller och ansvarsområden inte skiljer sig så mycket mellan de olika enheterna. Det är bara tyngdpunkten i problematiken som är olika under de olika analytiska dimensionerna, beroende på vilken roll man har i organisationsnätverket.    Studien visar också att om man är involverad i flera projekt samtidigt, så ser man lättare vad som händer med produkten i ett nästkommande projekt. Det underlättar att se helheten i ett större sammanhang och det verkar höja rolltydligheten. Men informationsöverföringen inom och mellan olika projekt från rätt person vid rätt tidpunkt fungerar dåligt och alla respondenterna vill se förbättringar kring detta för att projektsamarbetet ska fungera bättre. I dagens läge finns det många brister kring olika processer i den matrisorganisation som ingår i studien eftersom den organisationen är omogen och ung. Detta ökar rollotydligheten markant i organisationen.

<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket. Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.

Det finns mycket forskning som tyder på att nätverk är betydelsefullt på arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat på de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nätverk har för att få ett jobb. I vår studie fokuserar vi däremot på de som sitter på ”andra sidan”. Uppsatsens fokus är de arbetsrelaterade nätverken hos fem kommunala jobbcoacher. Syftet med studien är att undersöka kommunala förmedlares sociala nätverk och på vilket sätt de använder nätverket i sitt uppdrag att coacha personer till någon form av sysselsättning. För att undersöka nätverken har vi utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser förmedlares arbetsrelaterade nätverk ut? 2. Vilka typer av länkar i nätverket anser förmedlare vara mest användbara i arbetsrelaterade frågor? 3. Hur sker kommunikationen mellan förmedlare och deras nätverkskontakter? För att försöka få svar på dessa frågor genomförde vi fem semi-strukturerade intervjuer. Vårt tillvägagångssätt för att studera dessa nätverk har utgått från en mixad metod där kvalitativ ansats blandas med kvantitativ ansats. För att kunna analysera datamaterialet och kunna säga något om strukturen och innehållet i nätverken har vi använt oss av teoretiska mått som ofta används i nätverksstudier. Resultatet visar bland annat att nätverken bland dessa fem förmedlare skiljer sig både på vilka kontakter som ingår i nätverken och på vilken sorts av kontakter de anser vara mest värdefulla i sin yrkesutövning. Många av de kontakter som förmedlarna anser vara viktiga för att få vetskap om lediga sysselsättningar är arbetskollegor som de träffar ofta och diskuterar arbetsrelaterade frågor med. Gemensamt var att de alla anser att de får vetskap om lediga sysselsättningar genom sina nätverk, vilket tyder på att de har effektiva nätverk. Däremot anser samtliga att de troligen kan använda sina nätverk i större utsträckning än de gör nu.

Storskaliga strukturer präglar idag stora delar av samhället. Det är resultatet av en strukturutveckling som har pågått under en längre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det är dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfråga en småskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den småskaliga livsmedelsföretagen är idag flera till antalet än de större. Det finns en vilja att föra ihop dessa företag med personer, organisationer för att etablera kontakter. Dessa kontakter är speciellt viktiga för företaget i starten för att få tillgång till möjligheter och resurser. Denna studie undersöker därför hur aktörer i gårdsmejeristers sociala nätverk är användbara vid start och etablering av företag. Detta görs med kvalitativa intervjuer med fem gårdsmejerister i Mellansverige. Studiens resultat visar att det nationella resurscentrumet Eldrimner är den mest framträdande aktören vid starten av företaget för att få tillgång till kunskap och ny utrustning. Föreningar, andra gårdsmejerister och även andra småskaliga producenter blir sedan allt mer framträdande aktörer som ger tillgång till kunskap samt sammanför gårdsmejerister med andra användbara aktörer vid etableringen. De sistnämnda hjälper varandra och löser gemensamt problem. Det finns en risk att det blir en allt för sluten grupp, vilket kan göra det svårare att få tillgång till ny information. Om informationen eller resurser inte fås att tillgå i det befintliga sociala nätverket använder de ofta tillfälliga och ytliga kontakter, men det kan vara svårt att få ut informationen från dessa aktörer. Restauranger och grossister är sedan framträdande aktörer för att få ut produkterna på marknaden genom att sammanföra gårdsmejerister med restauranger, grossister och kunder.

Hållbarhet är ett ämne som konstant är på dagens agenda. Många länder gör idag omställningar föratt nå de uppsatta klimatmålen inom FN, EU och på en nationell nivå. Gotland Grönt Centrum är enaktör på Gotland som genom sitt projekt “Ökad livsmedelsförädling” drar sitt strå till stacken för att ökaden hållbara utvecklingen på ön. Gotland Grönt Centrum vill öka kunskapsspridningen ochinnovationsgraden inom den gotländska livsmedelsförädlingsindustrin genom att upprätta enFacebooksida där aktörer kan mötas. Forskningsfrågan för uppsatsen är därför fokuserad på hurkommunikationen bör se ut för att nå de uppsatta målen i GGC:s projekt. Genom en kvalitativ studieämnar denna uppsats besvara forskningsfrågan genom teorier om social network theory,sensemaking, strukturella hål med flera för att sedan mynna ut i en slutsats. Genom en kodning avempirin kunde analysen visa flera aspekter som är vitala för att GGC ska kunna föra en framgångsrikkommunikation för att nå sina mål. Svaret blev att genom att arbeta med sensemaking för att formasitt budskap efter målgruppen kan engagemanget gentemot projektet öka. Detta kan leda till eninstitutionalisering och gemensam förståelse, vilket kan leda till framtida samarbeten mellan aktörer.Innovationsgraden kan dessutom öka ifall GGC antar en roll som länk och gränsöverskridare inomnätverket för att överbrygga strukturella hål och således få in ny information i flödet. / Sustainability is a topic that is constantly on the agenda of today. Many countries today are makingadjustments to achieve the set climate goals within the UN, the EU and at a national level. GotlandGrönt Centrum is an regional actor on Gotland, which through its project "Increased food processing"aim to increase the sustainable development on the island. Gotland Grönt Centrum wants to increasethe dissemination of knowledge and the degree of innovation within Gotland’s food processingindustry by establishing a platform where players can meet. The research question for the essay istherefore focused on how the communication should be formulated to achieve the set goals in theGGC project. Through a qualitative study, this paper aims to answer the research question throughtheories of social network theory, sensemaking, structural holes, and more, in order to draw aconclusion. Through the coding of the empirical data, the analysis could show several aspects thatare vital for GGC to be able to conduct successful communication in order to achieve its goals. Theanswer was that by working with sensemaking to shape their message according to the target group,the commitment to the project can increase. This can lead to institutionalization and mutualunderstanding, which can lead to future collaboration between actors. The degree of innovation canalso increase if GGC assumes a role as a link and boundary spanner within the network to bridgestructural holes and thus bring in new information in the flow.

<p>Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.</p><p>Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.</p><p>Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.</p>

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin. Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån. Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.