<p>Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.</p>

Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.

Usability is a concept that describes the extent to which users can achieve specific goals with effectiveness, efficiency, and satisfaction in a specific context. Despite that many studies have been written about usability and usability tests, surprisingly few have explored how organizations work with usability knowledge. Since previous studies have indicated that usability issues are commonly encountered the purpose of this study is to increase usability knowledge among software developers within organizations by analyzing which obstacles are in the way of spreading usability knowledge and how it is possible to counteract these. Six software developers in organizations have been interviewed about their experience with usability knowledge for this study. The result of the study shows that the respondents’ organizations prioritized usability knowledge lower than technical knowledge for dissemination of knowledge, which meant that software developers had to take almost all initiatives to learn about usability themselves. When opportunities did present themselves for dissemination of usability knowledge the respondents were not made aware of it by their superiors or upper management. Usability knowledge also becomes outdated quickly which leads to failures in many attempts to create common knowledge databases within this area of expertise. The software developers interviewed indicated that some of the most informative moments for usability knowledge were direct observation of end users. Despite this they were very rarely given the opportunity to personally participate in these activities because of how difficult it is to convince both supervisors and end users that it is a rewarding activity for all involved parties. The obstacles to spreading usability knowledge that were identified were categorized in accordance with the SECI-model, namely Socialization, Externalization, Combination and Internalization. The study contributes with knowledge that the SECI-model can successfully be utilized to identify deficiencies and lost potential among knowledge creating moments for usability. The study also presents an explanation to that dissemination of usability knowledge is prioritized lower than technical knowledge in the form of selective functional stupidity, an  unwillingness to critically reflect about difficult questions in order to maintain productivity and suppress insecurity within a specific area. Furthermore the study presents explanations to why usability knowledge is difficult to teach based on the theory of tacit and explicit knowledge. Since usability knowledge is contextually dependent as well as hard to formulate and generalize it is difficult to translate it from tacit to explicit, which makes many knowledge creating moments within the subject fail. Finally a number of recommendations are presented for counteracting the identified obstacles to spreading usability knowledge and thereby achieve the purpose of increasing usability knowledge among software developers within organizations. / Användbarhet är ett begrepp som beskriver hur ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande någonting är att använda. Trots att många studier har utforskat användbarhet och användbarhetstester är förvånansvärt lite skrivet om hur organisationer arbetar med användbarhetskunskap. Eftersom tidigare studier indikerat att användbarhetsproblem är vanligt förekommande är syftet med denna studie att öka användbarhetskunskap bland mjukvaruutvecklare inom organisationer genom att analysera vilka hinder som finns mot att sprida användbarhetskunskap och hur man kan arbeta för att motverka dessa. Sex mjukvaruutvecklare inom organisationer har intervjuats för denna studie om deras erfarenheter av användbarhetskunskap. Studiens resultat visar att respondenternas organisationer prioriterade användbarhetskunskap lägre än tekniska kunskapsområden för kunskapsspridning, vilket gjorde att mjukvaruutvecklare själva fick ta nästan alla initiativ för att lära sig om användbarhet. När det väl fanns möjlighet för kunskapsspridning inom användbarhet fick respondenterna inte vetskap om detta från chefer eller ledning. Användbarhetskunskap blir dessutom lätt utdaterad vilket gör att många försök inom organisationer till att skapa gemensamma kunskapsdatabaser för området misslyckas.  Mjukvaruutvecklarna som intervjuades indikerade att några av de mest lärorika tillfällena för användbarhetskunskap var direkta slutanvändarobservationer. Trots detta gavs det väldigt sällan möjlighet för dem att personligen delta i dessa aktiviteter på grund av hur svårt det är att motivera både slutanvändare och chefer att det är en givande aktivitet för alla parter. De hinder som identifierades mot att sprida användbarhetskunskap kategoriserades enligt SECI-modellen, dvs.  Socialisering, Externalisering, Kombinering och Internalisering. Studien bidrar med kunskap om att SECI-modellen framgångsrikt kan användas för att identifiera brister och förlorad potential bland kunskapsskapande moment för användbarhet. Studien  presenterar också en förklaring till att kunskapsspridning inom användbarhet prioriteras lägre än teknisk kunskap i form av funktionell dumhet, en ovilja att kritiskt reflektera över svåra frågor för att hålla produktivitet uppe och osäkerhet nere inom ett specifikt område. Vidare presenterar studien också förklaringar till varför användbarhetskunskap är svårt att lära ut utifrån teorin om tyst och explicit kunskap. Eftersom användbarhetskunskap är kontextuellt beroende, svårformulerad och svårgeneraliserad är det svårt att översätta den från tyst till explicit, vilket gör att många kunskapsskapande moment inom ämnet misslyckas. Slutligen presenteras ett antal rekommendationer för hur man kan motverka de hinder som identifierats mot att sprida användbarhetskunskap och på så vis uppnå syftet att öka användbarhetskunskap bland mjukvaruutvecklare inom organisationer.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur de estetiska uttrycksformerna teater och dans kan bidra till barns kompetens-, kunskaps- och meningsskapande i förskolan ur ett Reggio Emilia-inspirerat synsätt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagoger att teater och dans kan bidra till förskolans verksamhet? Vilka kompetenser och vilket lärande medför teater och dans till förskolan? För att kunna svara på frågeställningar så valde vi en kvalitativ metod för att komma närmre människorna och miljön. Datainsamlingen bestod av intervjuer av fyra pedagoger på två förskolor som har teater och dans som inriktning i det pedagogiska arbetet, samt är inspirerade av Reggio Emilia. Studien visade att med hjälp av teater och dans kan barn lära sig allt från språk, kommunikation, motorik, balans, matematik, naturvetenskap, teknik och mer därtill. Det har också kommit fram att teater och dans är en kommunikativ upplevelse där barn genom teater och dans, tillsammans med andra, kan utveckla medkänsla, medmänsklighet, empati, solidaritet och bli demokratiska människor.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur kunskap skapas och delas i en hemtjänstgrupp där en stor del av arbetet är ensamarbete och det inte är självklart att träffa sina arbetskamrater eller de sjuksköterskor man samarbetar med under arbetsdagen. Som metod för undersökningen valdes observationer och semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och hemtjänstchefen. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fyra teman; tillit, insikt, informationshantering och hinder. Resultatet av undersökningen visar att mötet ansikte mot ansikte är avgörande för kunskapsbildning, kunskapsdelning och skapande av förtroense i arbetsgruppen. Undersökningen visar också att både för lite och för mycket information ökar risken för att viktig information missas samt att det finns en tydlig kunskapshierarki i organisationen som hindrar kunskapsprocessen att fortplanta sig genom organisationen.

In this student thesis, we aim to clarify digital tools impact on knowledge sharing within an IT-consultant firm. This study has mainly focused on two aspects; the consultants experience of digital tools impact on knowledge sharing within work situations, and the challenges and opportunities that can be identified for organizational knowledge creation in project-based work. Knowledge management and knowledge sharing have long been regarded as one of the main determining factors for organizational success. With the increased use of digital tools in day-to-day work organizations may experience new challenges and opportunities for knowledge sharing practices. In conclusion this study has both found enabling and disabling factors for knowledge sharing in conjunction with IT-consultants' usage of digital tools. Furthermore, this study has identified project-based structures can have inhibiting effects, but a strong and an enabling organizational culture can circumvent this to a certain extent.

<p>Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin.</p><p>Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån.</p><p>Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.</p>

Inom hälso- och sjukvården spelar informationsteknologi en allt större roll för utvecklingen. Informationsteknologin har skapat nya förutsättningar där chansen till förbättrade vårdrutiner finns inom många områden genom att införa och utveckla användandet av telemedicin. Då vi tror att den telemedicinska potentialen kommer att användas i större utsträckning i framtiden känner vi att det finns ett intresse för en utredning av redan existerande samarbeten inom telemedicin. Vi skrev denna uppsats med syftet att undersöka, identifiera och analysera vad som krävs för att möjliggöra ett effektivt telemedicinskt partnerskap inom sjukvården för att förbättra patientens vård, behandling och ta tillvara på de arbetsprocesser som skapas i och med ett telemedicinskt samarbete. Vi har analyserat två olika typer av telemedicinska samarbeten. Vi har genom en kvalitativ undersökning, främst genom intervjuer, grundligt undersökt två av de bestående nätverken för att sedan analysera dessa med hjälp av den modell vi har sammanställt från de teorier om nätverk som vi utgått ifrån. Utifrån analysen om Konsensusnätverket är slutsatsen att samarbetet har lett till en förbättring av kvaliteten i behandlingarna. Utifrån detta kan det konstateras att nätverkets existens inte leder till en direkt effektivisering ur ett tidsmässigt perspektiv. Nätverket leder istället till ett optimalt patientomhändertagande som ur ett långsiktigt perspektiv leder till färre felbehandlingar och därmed indirekta kostnadsbesparingar. Slutsatsen vi dragit från Australiensamarbetena är att det främsta utbytet som ges till de medverkande parterna är en förbättrad kvalitet i arbetsförhållandena och därmed även röntgendiagnoserna.

New technology and digital transformations create disruptions for businesses, which new artificial intelligence (AI) technology is projected to do. Knowledge management (KM) and professional service firms (PSFs) play a critical role in the innovation-driven era of the knowledge economy. Both KM and PSFs rely on learning and knowledge, which are concepts that the AI-tool ChatGPT is also closely connected to. Since ChatGPT is newly launched, it is an uninvestigated phenomena. The research purpose is therefore to explore what role ChatGPT has in knowledge-creating processes within PSFs. An inductive, qualitative study is conducted through semi-structured interviews on a case study. Through thematic analysis weidentify who, how, when, and why ChatGPT is used in regards to knowledge-creating processes. The study concludes that ChatGPT is used by knowledge workers and primarily those who rely less on tacit knowledge. ChatGPT’s design results in it mainly being used for knowledge-creating processes involving explicit knowledge, and when such knowledge can be verified. Its main benefits are time efficiency and relevance. / Ny teknik och digitala transformationer gör att företag står inför förändring, vilket även ny artificiell intelligens (AI) förväntas orsaka. Knowledge management (KM) och professionella tjänsteföretag spelar en avgörande roll i den innovationsdrivna eran av kunskapsekonomin. Både KM och professionella tjänsteföretag förlitar sig på lärande och kunskap, vilket även AI-verktyget ChatGPT gör. Eftersom ChatGPT är nylanserat är det ett oundersökt fenomen. Forskningssyftet är således att utforska vilken roll ChatGPT har i kunskapsskapande processer inom professionella tjänsteföretag. En induktiv, kvalitativ studie genomförs genom semistrukturerade intervjuer på en fallstudie. Genom tematisk analys identifieras vem som använder ChatGPT, likaså hur, när och varför verktyget används i kunskapsskapande processer. Studien kommer fram till att ChatGPT används av kunskapsarbetare, främst de som förlitar sig mindre på tyst kunskap. ChatGPTs design resulterar i att den primärt används förkunskapsskapande processer som involverar explicit kunskap, samt när sådan kunskap kan verifieras. Dess främsta fördelar är tidseffektivitet och relevans.