Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

<p>Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.</p>

Tjänsteföretag är kunskapsintensiva företag som är beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det är vanligt inom dessa företag att basera arbetet på en projektform. Detta innebär att när ett projekt ska bedrivas tillsätts en projektgrupp, bestående av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktär kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att äga rum samt även någon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmänt vedertagen modell eller produkt så måste den framtagna kunskapen valideras av beställaren. Därefter är det upp till organisationen att förvalta den framtagna kunskapen. För att kunna identifiera dessa kunskapsprocesser har vi i denna kandidatuppsats undersökt ett specifikt projekt, Alphaprojektet, som har bedrivits inom företaget Gamma AB. Gamma AB är ett tjänsteföretag som är verksamt inom tre affärsområden. Målet med Alphaprojektet var att kunna erbjuda marknaden ett koncept tidigt i kundens arbetsprocess vilket binder samman dessa tre affärsområden. Den process och det problem som denna uppsats beskriver är hur kunskap skapades inom denna projektgrupp samt hur den skapade kunskapen förvaltades av projektets beställare. En av de slutsatser som denna uppsats genererat är att kunskap skapades i Alphaprojektet ge-nom att individer med skilda bakgrunder och olika mentala modeller interagerade. Denna skapade kunskap tog, mer konkret formen av att projektgruppen enades kring att de måste skapa ett gemensamt mål. Detta mål var att de skulle inrikta sig mot ett visst antal kunder och att dessa kunder sedan skulle kunna utnyttjas som referenser för framtida uppdrag samt att Tidiga skeden är komplext och svårt att definiera. Beställaren valde under Alphaprojektets gång att omstrukturera projektet. De bakomliggande orsakerna till detta var enligt beställaren själv att projektet skulle ha tagit för lång tid och på så sätt medfört ökade kostnader och även problem inom den egna organisationen. Enligt vår me-ning berodde omstruktureringen på fler orsaker. Vår slutsats är att organisationen misslycka-des att förvalta den kunskap som gruppen skapade samt att projektets mål, initialt, inte var tillräckligt tydligt definierade.

In recent years, customers demand for new products has increased in line with a rapid technological change. This has put pressure on industrial companies regarding New Product Development (NPD) in order to continuously develop and produce products at or above the customers’ expectations. Furthermore, products need to be profitable throughout the whole product lifecycle.In order to consider the whole product lifecycle in NPD, inputs with information, as well as, involvement from/of downstream functions are considered as two critical factors to ensure that profitable products are developed. Information from other functions with a wide range of perspectives, knowledge and experiences from previous products are vital.This thesis uses the above mentioned notion while examining a large multinational company, Company X. Product Development in the Company X Group follows the Gateway process which was released group-wide in 2009. This process consists of gateways which cannot be passed if not all requirements are satisfied in each step. This ensures that all areas are covered and that products are developed in an effective matter.Interviews, observations and archive analysis are methods utilized to define the current state at CXDY. The current workways and processes are compared to the outspoken ones by the company. Also, the workways and processes are compared to the theory of project management, product development, Design for X methodology and management of knowledge. In the analysis, gaps are identified and the authors present their solutions to improve the NPD process at the Company XThe major findings in the proposed solution were a new approach of the Gateway process that; takes the Internal Customer into consideration, has clear definitions of roles and responsibilities and has a cross-functional team that represent the Internal Customer in order to encourage concurrent engineering.Due to confidentiality reasons some parts of this report are hidden.Keywords: New product development, Project management, Product Lifecycle, Concurrent engineering, Design for X, Management of knowledge. / Under senare år har kundernas efterfrågan på nya produkter ökat i takt med en snabb teknologisk utveckling. Detta har ställt krav på tillverkande företag att fokusera på produktutvecklingprojekt för att kontinuerligt leverera produkter som uppnår eller överträffar kunders förväntningar. Vidare måste produkterna vara lönsamma genom hela produktlivscykeln.För att kunna beakta hela produktlivscykeln i produktutvecklingsprojekt anses input med information och involvering från/av nedströmsfunktioner vara två kritiska faktorer för att säkerställa att lönsamma produkter utvecklas. I detta är informationen från andra funktioner med olika perspektiv, kunskaper och erfarenheter från tidigare produkter avgörande.Denna avhandling behandlar ovanstående tankar när ett stort multinationellt företag, Företag X. Produktutveckling i Företag X-koncernen följer Gateway-processen som släpptes på grupp-nivå under 2009. Denna process består av Gateways som inte kan godkännas om inte alla krav är uppfyllda i varje steg. Detta säkerställer att alla områden har behandlats och att produkter utvecklas effektivt.Intervjuer, observationer och arkivanalys är metoder som applicerats för att definiera det aktuella läget vid CXDY. De nuvarande arbetssätten och processerna jämförs med företagets uttalade. Arbetssätten och processerna jämförs vidare med teorin om projektledning, produktutveckling, Design för X-metodik och kunskapsförvaltning. I analysen identifieras luckor och författarna presenterar sina lösningar för att förbättra produktutvecklingsprojekten på CXDY.De viktigaste resultaten i den föreslagna lösningen var ett nytt tillvägagångssätt av Gateway-processen som; tar hänsyn till interna kunder, har tydliga definitioner av roller och ansvar och har ett tvärfunktionellt team som representerar den interna kunden för att främja Concurrent engineering.På grund av sekretesskäl har vissa delar av denna rapport gömts.Nyckelord: Produktutveckling, Projektledning, Produktlivscykel, Concurrent engineering, Design för X, Kunskapsförvaltning.