<p><p>Med utgångspunkt från den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hål och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hål från döende singulära stjärnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjärnor kan påverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier läggs fram som argument och motargument. Utifrån detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hål kan existera i fler varianter än vad som hittills antagits, främst i form av s.k. lågmassiva svarta hål på 1,5-1,8 M_sol.</p><p> </p><p>Vidare skildras möjligheten att producera mikroskopiska svarta hål i LHC-acceleratorn (Large Hadron Collider) i CERN, de kontroverser som omgärdar detta fenomen och de kunskaper som skulle kunna vinnas från kontrollerade observationer av sådana objekt. Den generella slutsatsen här är det ofrånkomliga mötet mellan partikelfysik och astrofysik för att få tillgång till de allra djupaste insikterna om det universum vi lever i.</p></p> / <p>Building on the theoretical background, definition of black holes and their general characteristics, I have studied some conditions for the formation of black holes from dying singular stars. The supernova process is described along with the influence on neutron stars by destabilising mechanism such as kaon condensation. Various observations as well as alternative theories are presented for argumentation. From this material I draw the conclusion that black holes can exist in more varieties than has been previously assumed, foremost in the shape of low-massive black holes with masses between 1.5 and 1.8 M_sun.</p><p> </p><p>Furthermore the possibility to produce microscopic black holes in the LHC accelerator (Large Hadron Collider) at CERN is portrayed, together with the controversies that currently surround this phenomenon and the knowledge that could be won from controlled observations of such objects. The general conclusion here is the unavoidable meeting between particle physics and astrophysics in order to access the deepest insights about the Universe we inhabit.</p>

Med utgångspunkt från den teoretiska bakgrunden, definitionen av svarta hål och deras generella egenskaper har jag studerat villkor för bildandet av svarta hål från döende singulära stjärnor. Supernovaprocessen beskrivs tillsammans med hur neutronstjärnor kan påverkas av destabiliserande mekanismer som t.ex. kaonkondensation. Olika observationer samt alternativa teorier läggs fram som argument och motargument. Utifrån detta underlag drar jag slutsatsen att svarta hål kan existera i fler varianter än vad som hittills antagits, främst i form av s.k. lågmassiva svarta hål på 1,5-1,8 Msol.   Vidare skildras möjligheten att producera mikroskopiska svarta hål i LHC-acceleratorn (Large Hadron Collider) i CERN, de kontroverser som omgärdar detta fenomen och de kunskaper som skulle kunna vinnas från kontrollerade observationer av sådana objekt. Den generella slutsatsen här är det ofrånkomliga mötet mellan partikelfysik och astrofysik för att få tillgång till de allra djupaste insikterna om det universum vi lever i. / Building on the theoretical background, definition of black holes and their general characteristics, I have studied some conditions for the formation of black holes from dying singular stars. The supernova process is described along with the influence on neutron stars by destabilising mechanism such as kaon condensation. Various observations as well as alternative theories are presented for argumentation. From this material I draw the conclusion that black holes can exist in more varieties than has been previously assumed, foremost in the shape of low-massive black holes with masses between 1.5 and 1.8 Msun.   Furthermore the possibility to produce microscopic black holes in the LHC accelerator (Large Hadron Collider) at CERN is portrayed, together with the controversies that currently surround this phenomenon and the knowledge that could be won from controlled observations of such objects. The general conclusion here is the unavoidable meeting between particle physics and astrophysics in order to access the deepest insights about the Universe we inhabit.

We study a free quantum scalar field in the BTZ spacetime as a model of the AdS/CFT correspondence for black holes, and show the essential steps in computing Bogolyubov coefficients between modes on either side of the wormhole. As background, we review the BTZ geometry in standard, Kruskal and Poincaré coordinates, holographic renormalisation of the dual field theory and canonical quantisation in curved spacetime. / Vi studerar ett fritt skalärt kvantfält i BTZ-rumtiden som en modell av AdS/CFT-dualiteten för svarta hål och visar huvudstegen i beräkningen av Bogolyubov-koefficienter mellan moder på olika sidor av maskhålet. Som bakgrund redogör vi för BTZ-geometrin i standard-, Kruskal- och Poincarékoordinater, holografisk renormering av den duala fältteorin och kanonisk kvantisering i krökt rumtid.

Black holes are one of the most interesting objects in the universe, and studying these objects should give exciting results. This research will investigate the General Theory of Relativity, explaining the essence of the theory needed for deriving solutions for a Schwarzschild black hole. This knowledge leads to deriving the equations of motion of a bosonic scalar field around a Schwarzschild black hole. Computing the dynamical evolution of that scalar field, and taking the limit far away from the black hole, gives an approximation derivation of the  Schrödinger equation. This study opens many doors to future research about black holes and scalar fields. / Svarta hål är ett av de mest intressanta objekten i universum, och därför, att studera dessa föremål bör ge spännande resultat.I detta arbete kommer den allmänna relativitetsteorin  att studeras och förklaras med allt som behövs för att härledalösningar för en Schwarzschild svart hål. Denna kunskap leder till att härleda rörelseekvationerna för ett bosoniskt skalärfält runt ett Schwarzschild svart hål.Genom att beräkna den dynamiska utvecklingen av det skalära fältet och ta gränsen långt bort från svarta hålet,så kommer det at ge en approximativ härledning av Schrödinger ekvationen. Den här typen av studier öppnar många dörrar för framtida forskning om svarta hål och skalära fält.