I detta arbete undersöks det om tvärkraftskapaciteten hos limträ går att förstärka. En litteraturstudie har genomförts för att få kunskap om tidigare forskning inom området. Det konstaterades att ingen tidigare forskning finns där tvärkraftskapaciteten hos limträ förstärks. Sadelbalken karakteriseras med hög utnyttjandegrad för tvärkraft och låg utnyttjandegrad för moment. En förstärkning hos dessa balkar kan innebära att de får en jämnare fördelning av utnyttjandegrad för tvärkraft och moment. Vilket skulle betyda att mindre dimensioner kan användas och således mindre material. I denna uppsats undersöks en förstärkningsmetod där träribbor med en annan fiberriktning har limmats på provbitar. Dessa provbitar fästs i en rigg som sedan belastas i en provtryckningsmaskin. Förstärkningen visar på en ökning av tvärkraftskapaciteten med ca 11 %. I samtliga provbitar i den förstärkta serien gick brottet i limningen mellan provbit och förstärkning och inte i förstärkningen i sig. Med ett annat lim med högre vidhäftningsförmåga hade ökningen kunnat vara högre. Vilket medför att alternativa förstärkningsmetoder kan vara att föredra. Detta arbete utgör en grund för framtida studier inom området och ger även förslag på alternativa förstärkningsmetoder.

This report is about the shear force design of reinforced concrete according to Europe’s common dimension rules, Eurocode. The purpose is to describe the calculation procedure and the background to the formulas and expressions that occurs. Furthermore results from different calculation methods (hand calculations and computer calculations) will be compared to see how they differ. The goal with this is to go through the parts of Eurocode dealing with shear force and that this will lead to a clear review of these. You should also be able to see how results and the calculation procedure differ between different calculation methods. The reason of that is to see if it, in some cases, can be worth to spend some more time on calculations by hand. By the report you can see that, in many cases, the calculations made by hand leads to a smaller amount of shear reinforcement than the calculations in the computer programs. It may therefore be worth to calculate some designs by hand, especially since there was quite a difference in some cases. This is of course a judgment that has to be made for every single case by its own, since it takes considerably longer time to calculate a construction by hand than in a computer program.

The purpose of this report is to simplify the process of designing carbon fiber strengthening for existing concrete constructions, specifically beams. The intention has been to establish a flow chart containing information on the necessary testing and calculations for the design, to as far degree it is possible satisfy the requirements stipulated by Swedish and by extension, European authorities.To do this the report will examine a parking garage situated underground by Akademiska Sjukhuset, Uppsala. The parking garage was built in the mid-seventies, and has in recent years been subjected to a greater load than designed for by the construction of a road on top of it. FEM-Design has been used to obtain the internalforces of the beams and thereby determine whether they are in need of strengthening or not and thereafter design the strengthening according to Täljsten (2006) with some corrections from Täljsten (2011) due to new regulations.The result of this report is that the flow chart used is viable to design carbon fiber strengthening, atleast with the conditions met in our reference project.The conclusion drawn after working with this report is that there is a need for a clear standard for carbon fiber strengthening , preferably a standard that can be used throughout Europe.

The purpose of this paper is to standardize and simplify the design work on a few specific types of storage brackets for balconies. The company Balco AB had the wish to simplify the design work in the preparation of attachments to their balcony structures. This would be done by a calculation matrix that could be produced which then in turn could be used for each new project by the company. The design work behind the development of these fittings at each new project is costly both in terms of time devoted by each calculation but also the cost of the time. The purpose of this report is that in a systematic manner, a calculation matrix can be created that then the company instead may follow from each new project. In carrying out the project used HILTI calculation program, which was provided by the company HILTI. Balco AB operates in the current situation with this software when designing work related attachments are made. Determining of the calculation matrix was achieved by 896 different calculations were made on a total of 4 different types of consoles in HILTI computing applications. In the program, we have used varied dimensioning-parameters as shear force, eccentricity, steel grade, bracket height, bracket width, and position of the cantilever in terms of concrete edge. We have when the results would be presented to the company worked with a hierarchal division, with each cantilever has its subfolders where the division is made after the given parameters, in order to get the structure that the company wants to work with.

Det är ofta nödvändigt att göra håltagningar i bärande konstruktionsdelar för exempelvis fönster, dörrar eller installationer. Om håltagningen är tillräckligt liten, behöver hålen nödvändigtvis inte beaktas vid dimensioneringen av konstruktionen. Däremot om hålet blir för stort kan kraftspelet i konstruktionen förändras och innebära rejäla reduktioner av bärförmågan. Om så är fallet måste hänsyn tas till det i dimensioneringen av konstruktionen. Syftet med detta arbete var att redovisa en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Detta gjordes genom att upprätta en dimensioneringsanvisning som beskriver beräkningsprocessen. Syftet var vidare att illustrera beräkningsmetoden och ge en bättre förståelse av teorin. Detta gjordes genom att tillämpa beräkningsmetoden i ett konkret beräkningsexempel. Resultatet av arbetet utgörs av en lathund (lättöverskådlig manual), som utvecklades utifrån befintligt underlag, samt ett reellt problem som löstes med hjälp av utvecklad dimensioneringsmetod. Lathunden redogör en lämplig beräkningsgång för dimensionering av betongbalkar med stort hål. Lösningen till problemet omfattar armeringsdimensionering för att möjliggöra kraftöverföring i en väggbalk med hänsyn till ett stort dörrhål. Efter genomfört arbete dras slutsatsen att arbetet uppfyller syftet att redovisa och illustrera en dimensioneringsmetod för betongbalkar påverkade av stora hål. Huruvida den dimensioneringsmetod som presenteras är den mest optimala är dock diskutabelt. / It is often required to make holes in load-bearing structures for various reasons. Such reasons could be to make room for installations, entries or windows. Holes can lead to major changes in how forces act in the construction and involve substantial reductions in bearing capacity. This must be taken into account when dimensioning and there are methods for this. The purpose of this project was to present the required steps to perform the dimensioning of concrete beams affected by large holes. This was done by establishing a step by step instruction that describes the calculation process. To illustrate the dimensioning method and give a better understanding of the information that is presented in this report, the theory was applied in an example. The result of the project consists of a dimensioning instruction that was developed on the basis of existing data. The result also includes an example that was solved using the developed instruction. The dimensioning instruction describes an appropriate calculation procedure for dimensioning concrete beams with large holes. The example goes through the dimensioning of reinforcements to enable force transmission in a concrete beam with a door opening. After completed work, it is concluded that the developed dimensioning instruction and the example, fulfill the purpose of presenting and illustrating a dimensioning method for concrete beams affected by large holes. However, whether the dimensioning method that is presented is the most optimal is debatable.

Inom den här studien undersöks om det är möjligt att återbruka 60 år gamla befintliga balkar som för närvarande används som takbalkar i lagerbyggnaden Viskaholm i Borås. Studien är kopplat till stadsutvecklingsprojektet Västerbro, där det planeras att lagerbyggnaden ska rivas och i stället ska det byggas nya bostäder. Balkarna som undersöks i studien är prefabricerade förspända betongbalkar. Målet med studien är att ta reda på hur balkarna skulle dimensioneras enligt boverkets konstruktionsregler BKR. Därefter kontrollera om balkarnas bärighetskapacitet klarar dagens standarder enligt Eurokoden EKS12/EC2 för högpresterande förspända betongbalkar. Detta med syftet att undersöka om det är möjligt att återbruka 60 år gamla prefabriceradebetongbalkar i nybyggnation. Balkarna var dimensionerade och fabrikgjutna i 1960-talet i enlighet med den svenska byggregeln Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Konstruktionsritningar för balkarna saknas och det finns brist på data för dimensionering av förspända betongbalkar enligt BABS 60. På grund av detta har balkarna dimensionerats i enlighet med Boverkets Kontruktionsregler BKR som gällde i 1995. Boken Byggkonstruktion 3 Betongkonstruktion av Bengt Langesten har används som stöd för dimensionering av balkarna. Sedan har balkarnas bärighetskapacitet beräknats enligt Eurokod 2, för att kontrollera om de klarar dagens bärighetskrav. Resultaten har visat att balkarnas moment- och tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande moment- och tvärkraften. Dock innehåller dessa balkar ingen minimiarmering eftersom det inte  krävdes av BKR. Men enligt Eurokod 2 ska balkarna innehålla minimiarmering även om deras tvärkraftskapacitet klarar den dimensionerande tvärkraften. Enligt resultaten dras slutsatsen att balkarna klarar både den dimensionerande moment- och tvärkraft. Men för att balkarna ska kunna återbrukas idag måste den minimiarmering som krävs enligt EK2 ersättas på något sätt. / This study investigates if it is possible to reuse 60 year old beams that are currently used as roofbeams in the Viskaholm warehouse building in Borås. The study is linked to the urban development project Västerbro, where it is planned to demolish the warehouse building and build new housing instead. The beams that were investigated in the study are precast prestressed concrete beams. The goal of the study is to find out how the beams would have been dimensioned according to Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR. Then check whether the- load-bearing capacity of the beams meets today’s standards according to the EurocodeEKS12/EC2 for high-performing prestressed concrete beams. This with the aim of investigating whether it is possible to reuse 60 years old precast concrete beams in new construction. The beams were dimensioned, and factory cast in the 1960s in accordance with the Swedish building code Byggnadsstadga 1960 (BABS 60). Construction drawings for the beams are missing and there is a lack of data for the dimensioning of prestressed concrete beams according to BABS 60. Because of this, the beams have been dimensioned in accordance with Swedish National Board of Housing’s Construction Regulations BKR which applied in 1995. The book Building Construction 3 by Bengt Langesten has been used as guide for dimensioning of the beams. The the load-bearing capacity of the beams has then been calculated according to Eurocode 2, to check whether they meet toady’s load-bearing requirements. The results of the study have shown that the moment and shear force capacity of the beams can bear the maximal moment and shear force. However, these beams do not contain minimum reinforcement because it was not required by BKR. But according to Eurocode 2, the beams must contain minimum reinforcement even if their shear force capacity can bear the maximal shear force. Based on the results, it is concluded that the beams can bear both the maximal moment and shear force. But in order for the beams to be reused today, the minimum reinforcement required by EC2 must be compensated in some way.

This thesis examines the bearing capacity, stiffness, shear and moment force of a continuous wooden beam and how the parameters of the beam changes when the beam is spliced ​​with nail plate. A literature study has been conducted to examine which studies have been carried out in this field. Construction timber is the most common wooden element for wooden constructions but has limitations in available lengths since the maximum length manufactured is 5400 mm. If larger lengths are required, splicing must occur or use of other materials.   The study examines a 2 series, a 3-point series (moment and shear) and a 4-point series (moment). Each series consists off 3 trials in each series to see how shear and moment force affect the strength. The study also shows which off the joints that gives the least strength. The samples are tested in a draw and pressure machine lying on 2 supports and with a point load for the 3-point method and 2-point loads for the 4-point method. In the trials pressure is applied until the beams break. The study investigates the lab results, fracture state and use state for the wooden beams being tested. The result of the study shows that a splicing will lower the wood's carrying capacity between 21-60% compared to a non-spliced beam for the 3-point method and a reduction of 40-66% compared to a non-spliced beam for the 4-point method. Despite the lowered bearing capacity all the experiments are still within the characteristic value and approved for use. A larger dimension on the nail plate would probably have given a better value. / Detta examensarbete undersöker bärförmåga, styvhet, moment- och tvärkrafts påverkan hos en kontinuerlig träbalk och hur parametrarna för balken ändras då balken skarvas med spikplåt. En litteraturstudie har genomförts för att undersöka vilka studier som utförts på området. Konstruktionsvirke är det vanligaste träelementet vid träkonstruktioner men har begränsningar i tillgängliga längder då maxlängden som tillverkas är 5400mm. Vid behov av större längder måste skarvning förekomma eller användning av andra material. I studien undersöks två serier, en 3-punktsserie (moment och tvärkraft) samt en 4-punktsserie (moment). Varje serie består av 3 försök för att se hur moment och tvärkraft påverkar hållfastheten. Studien visar även vilken typ av skarv som ger minst hållfasthet. Proverna testas i en drag-tryck-maskin liggandes på 2 upplag med 1 punktlast anbringad för 3-punktsmetoden och 2 punktlaster för 4-punktsmetoden. I försöken anbringas kraft på balkarna tills de går i brott. Studien undersöker labbvärdet, brottstadiet och bruksstadiet för balkarna som testas. Analysen av försöken visar att en skarvning kommer sänka balken bärförmåga med mellan 21–60% gentemot en ren träbalk för trepunktsmetoden och en minskning på mellan 40–66% gentemot en ren träbalk för fyrpunktsmetoden. Trots den sänkta bärförmågan för balken i testerna är alla försöken inom det karaktäristiska värdet och godkända att användas. En större dimension på spikplåten hade antagligen gett ett bättre värde.

Samhället ändras konstant men detta innebär inte bara en förändring för människorna i samhället utan också att nya krav ställs på konstruktionen som brukas av människorna. Många byggnadskonstruktioner kan därmed behöva en förstärkning efter en viss tid. Behovet av en förstärkning kan bero på flera orsaker exempelvis ändrat nyttjande. Det är mer fördelaktigt med en förstärkning av konstruktionen än att den rivs ner och byts ut för att klara av dagens krav. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förstärkning av betongkonstruktioner med hjälp av kolfiberkomposit. I rapporten presenteras beräkningar som gjordes för att undersöka tillökningen i böjoch tvärkraftskapacitet efter en utförd förstärkning. Parallellt med beräkningarna kontrollerades och utvecklades befintliga mallar som finns för denna metod. För att kunna uppnå syftet undersöktes två hypotetiska betongkonstruktioner. Ena konstruktionen är en plattramsbro som modellerades i FEM programmet Brigade Standard. Beräkningar på plattramsbron gjordes med avseende på böjande moment. Den andra konstruktionen som undersöktes är en T-balk som är en del utav ett bjälklag. På T-balken granskades tvärkraftskapaciteten innan och efter en utförd förstärkning med kolfiber. I resultatet redovisas mängden kolfiber som erfordras för att uppnå önskad kapacitet hos konstruktionerna. I resultatet redogörs också kapaciteten som uppnås efter kolfiberförstärkningen. / The society changes constantly, but this does not only affect the inhabitants of the society, but also that new demands are made on the construction used by the people. Many constructions may therefore require reinforcement after a certain amount of time. The need for reinforcement may be due many different reasons for example to altered use, corrosion to internal reinforcement or may be due to design errors, accidents or new standards. It is more beneficial to reinforce the structure than to tear it down and replace it to meet current requirements. The purpose of this thesis is to investigate carbon fiber reinforced polymer, CFRP, as a method to strengthen concrete structures. The report presents calculations that were made to investigate the increase in bending and shear capacity after a performed reinforcement. Alongside the calculations, existing templates for this method were checked and developed. In order to achieve the purpose, two hypothetical concrete structures were investigated. One design is a frame bridge modeled in the FEM program Brigade Standard. Calculations on the frame bridge were made with respect to bending. The other construction that was investigated is a T-beam. On the Tbeam, shear capacity was examined before and after reinforced carbon fiber reinforcement. The result present the amount of carbon fiber required to achieve the desired capacity of the structures. The result also describes the capacity achieved after carbon fiber reinforcement.

Behovet av att snabbt kunna leverera klimatanpassade, högkvalitativa och kostnadseffektiva byggnader gör trämaterialet till ett självklart alternativ inom byggbranschen. Utvecklingen av korslimmat träskivor (KL-trä), orsakar att materialet är ett vanligt förkommande byggmaterial inom byggbranschen. Byggmaterialet erbjuder en låg vikt och en hög kapacitet för belastning i olika riktningar. För att kunna använda KL-träskivorna som bärande konstruktionsdelar behöver en infästning mellan de olika skivorna vara på plats. Anledningen till detta är att krafterna som är orsakade av lasten kan överföras mellan skivorna till grunden och på så sätt erbjuda stabilitet åt konstruktionen.  Marknaden erbjuder flera olika typer av förband för varje anslutning som i sin tur belastas av olika krafter, och med anledning av det har olika typer av förband undersökts i syfte att välja ut två intressanta objekt. Två typer för bjälklag/bjälklag anslutning och två typer för bjälklag/vägg anslutning. För att kunna bestämma vilka relevanta krafter som verkar i de olika typerna har en kraftanalys gjorts. Genom kraftanalyseringen kunde två olika riktningar för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/bjälklag och en riktning för tvärkraften i anslutningen mellan bjälklag/vägg identifieras.  De valda typerna av förband i denna undersökning är enkellask, skråskruvning, vinkelbeslag och självborrande skråskruvar. Resultatet av undersökningen visar att skråskruvnings förbandet erbjuder en bättre kapacitet för tvärkraft i olika riktningar i jämförelse med skarv med enkel lask för anslutning mellan bjälklags skivor. Å andra sidan erbjuder självborrande skråskruvar en bättre kapacitet för tvärkraft jämfört med vinkelbeslag för anslutning mellan bjälklaget och väggen. Tvärkraften i bjälklagsskivor verkar i två riktningar samtidigt, vilket gör att olika snitt längs med bjälklagets bredd bör göras för att ta fram de olika krafter i olika delar av skivan och kunna bestämma antalet skruvar som behövs i varje del. Snitten visar dessutom att färre antal skruvar behövs för lösningen med skråskruvning jämfört med skarv med enkel lask. / The demand for quickly deliverable climate adapted, high quality, and cost-effective buildings makes wood material an obvious alternative in the construction industry. The development of Cross Laminated Timber (CLT) boards has presented wood as a common building material in the construction industry, the building material offers a low weight and a high capacity for loading in different directions. On the other hand, to be able to use the CLT wooden boards as load bearing structural parts, an attachment between the different boards needs to be in place so that the forces caused by the load can be transferred between the boards to the base and thus offers stability in the construction.  The market offers several different types of joints for each connection, each connection in turn is loaded by different forces, therefore in this thesis different types of joints are compared to choose two suitable ones, one for floor/floor connection and one for floor/wall connection. A force analysis is done to determine which relevant forces should be studied in different types. The force analysis identifies two different directions of the transverse force in the connection between the floor/floor and one direction for the transverse force in the connection between the floor/wall.  The selected joint types are single surface spline, slanting screw, metal brackets and self-tapping screws. The results show that the slanting screw connection method offers a better capacity for transverse forces in different directions compared to the single surface spline for connection between floorboards, while the self-tapping screws offer a better capacity for transverse forces compared to the metal brackets method for connection between the floor and the wall. The transverse force in the floorboards acts in two directions at the same time, which means that different cuts along the width of the floor should be made to produce different forces in different parts and to determine the number of screws needed in each part. The sections show that fewer screws are needed for a solution with slanting screw compared to single surface spline.

A new version of EN 1992-1-1, Eurocode 2 for Design of Concrete Structures, is under development and one of the most discussed topics is shear capacity for prestressed concrete beams without shear reinforcement, partly because shear failure occurs suddenly and can have catastrophic consequences. For the new version of Eurocode, there are a total of three proposed equations to replace the two equations that currently exist in EN 1992-1-1 for shear capacity of prestressed concrete beams without shear reinforcement. One of the proposed equations is intended to replace the equation intended for beam regions where bending cracks do not occur. The other two equations are proposed for beam regions where bending cracks occur. One of the proposed equations for beam regions with bending cracks, is based on critical shear crack theory and takes the normal force in consideration, while the other equation for beam regions with bending cracks is like the one found today in Eurocode, an empirical equation, where the contribution of normal force is empirical. In this thesis, all equations have been set against each other and compared with the help of nonlinear finite element analyzes and experiments which Dr. De Wilder has done in his doctoral thesis. The impact of the prestressing force on the shear force capacity of beams has also been investigated. The results show that the equations for beam regions that do not have bending cracks give identical shear force capacities. While the equation which is based on critical shear crack theory takes the shear span into consideration and captures the effect of the shear span correctly, which the other proposed equation and the one found in Eurocode today do not and are on the unsafe side for increasing shear spans. Furthermore, it turned out that the equation which is based on critical shear crack theory was rather conservative, while the equation that exists today in Eurocode gives approximately the same shear capacity as the other proposed equation. Furthermore, it was found that if the amount of longitudinal reinforcement is reduced, at the same time as the prestressing force is unchanged, an insignificant reduction in the shear capacity on prestressed concrete beams is obtained. / En ny version av EN 1992-1-1, Eurokod 2 Dimensionering av betongkonstruktioner, är under utveckling och ett av de mest diskuterade ämnena är tvärkraftskapacitet för förspända betongbalkar utan skjuvarmering, bland annat eftersom huvudspänningsskjuvbrott uppstår plötsligt och kan få katastrofala konsekvenser. Till den nya versionen av Eurokoden finns det totalt tre föreslagna ekvationer för att ersätta de två ekvationer som för närvarande finns i EN 1992-1-1 för tvärkraftskapacitet för förspända betongbalkar utan skjuvarmering. En av de föreslagna ekvationerna är tänkt att ersätta ekvationen avsedd för balkregioner där böjsprickor ej uppstår. De andra två ekvationerna är föreslagna för balkregioner där böjsprickor uppstår. En av de föreslagna ekvationerna för balkregioner med böjsprickor är baserad på kritisk skjuvsprickteorin och tar hänsyn till normalkraftens bidrag till tvärkraftskapaciteten, medan den andra föreslagna ekvationen för balkregioner med böjsprickor är likt den som idag finns i Eurokoden, en empirisk ekvation, där normala kraftens bidrag är baserad på ett empiriskt tillägg. I detta examensarbete har alla ekvationer ställts mot varandra och jämförts med hjälp utav icke-linjär finit-elementanalyser samt experiment som Dr. De Wilder gjort i sin doktorsavhandling. Vidare har också förspänningskraftens påverkan på balkars tvärkraftskapacitet undersökts. Resultaten visar att ekvationerna för balkregioner som ej har böjsprickor ger identiska tvärkraftskapaciteter. Medan ekvationen som är baserad på kritisk skjuvsprickteorin tar hänsyn till skjuvspännvidd och fångar effekten av skjuvspännvidden korrekt, vilket den andra föreslagna ekvationen och den som finns i Eurokoden idag inte gör och är på den osäkra sidan för ökad skjuvspännvidd. Dessutom visade det sig att ekvationen som är baserad på kritisk skjuvsprickteori är tämligen konservativ, medan ekvationen som finns idag i Eurokoden ger ungefär samma tvärkraftskapacitet som den andra föreslagna ekvationen. Vidare visade det sig att ifall man minskar mängden längsgående armering, samtidigt som förspänningskraften är oförändrad, så fås en obetydlig minskning utav tvärkraftskapaciteten på förspända betongbalkar.